Ej att förväxla med Botou.

Baotou, eller Bugatmongoliska, är en ort på prefekturnivå i det autonoma området Inre Mongoliet i norra Kina vid Gula floden. Den ligger omkring 150 kilometer nordväst om regionhuvudstaden Hohhot. Staden har omkring 1,3 miljoner invånare vilket gör den till den största staden i den västra halvan av regionen. I norr gränsar Baotou till den mongoliska provinsen Dornogobi.

Baotou
Mongoliska : ᠪᠤᠭᠤᠲᠤᠬᠣᠲᠠ
Buɣutu qota
Бугат хот
kinesiska : 包头市?
pinyin: Bāotóu shì
"De tre hjortarnas torn" i centrala Baotou."De tre hjortarnas torn" i centrala Baotou.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Stad på prefekturnivå
Provins Inre Mongoliet
(prefekturer i Inre Mongoliet)
Huvudort Kundulun
Areal
Totalt 27 768 km²
Stadsdistrikt 2 969 km²
Folkmängd
Totalt* 2 650 364 (2010)
95,4 inv./km²
Stadsdistrikt* 1 977 785 (2010)
666,1 inv./km²
Större kinesiska nationaliteter
Officiell webbplats
Baotous läge i Inre Mongoliet, Kina.
Baotous läge i Inre Mongoliet, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx

Ortens mongoliska namn Buɣutu (Бугат) betyder "plats med hjortar" och Baotou kallas ibland för "hjortstaden" (Lùchéng, 鹿城) även på kinesiska.

Näringsliv redigera

Sedan Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har Baotou blivit ett regionalt centrum för den tunga industrin, i synnerhet stålindustrin. I Baotou finns en gruva i distriktet Bayan Obo som producerar hälften av världens tillgångar av sällsynta jordartsmetaller.[1]

Historia redigera

Baotou är beläget i ett område som tidigare tillhörde den mongoliska tümed-stammen och blev en stad först 1809. Platsen för staden valdes då det var en bördig region i Gula flodens stora krök på Ordosplatån. 1923 fick orten järnvägsförbindelse med Peking, som sedan förlängdes till Yinchuan. Åren 1928-1954 ingick staden i provinsen Suiyuan, men införlivades därefter i den autonoma regionen Inre Mongoliet. Efter kommunisternas maktövertagande i Kina har regionen befolkningssammansättning förändrats dramatiskt och Baotou är idag en i stort sett en helt hankinesisk stad.[2]

Sevärdheter redigera

I Baotou finns det två kloster som tillhör Gelug-skolan inom den tibetanska buddhismen, Wudangzhao (五当召) respektive Meidaizhao (美岱召).

Administrativ indelning redigera

 
Baotous administrativa indelning.

Baotou indelas i distrikt, ett härad och två mongoliska baner:[3]

  1. Stadsdistriktet Kundulun (昆都仑区 Kūndūlún Qū), 119 km², 440 000 invånare;
  2. Stadsdistriktet Donghe (东河区 Dōnghé Qū), 85 km², 380 000 invånare;
  3. Stadsdistriktet Qingshan (青山区 Qīngshān Qū), 67 km², 310 000 invånare;
  4. Stadsdistriktet Shiguai (石拐区 Shíguǎi Qū), 619 km², 60 000 invånare;
  5. Gruvdistriktet Bayan Obo (白云矿区 Báiyún Kuàng Qū), 303 km², 20 000 invånare;
  6. Stadsdistriktet Jiuyuan (九原区 Jiǔyuán Qū), 1 776 km², 220 000 invånare;
  7. Häradet Guyang (固阳县 Gùyáng Xiàn), 5 021 km², 210 000 invånare, huvudort är köpingen Jinshan (金山镇),
  8. Högra Tümedbaneret (土默特右旗 Tǔmòtè Yòu Qí), 2 368 km², 350 000 invånare, huvudort är köpingen Salaqi (萨拉齐镇);
  9. Förenade Darhan-Muminggan-baneret (达尔罕茂明安联合旗 Dá'ěrhǎn Màomíng'ān Liánhé Qí), 17 410 km², 110 000 invånare, huvudort är köpingen Bail Miao (百灵庙镇).

Klimat redigera

Genomsnittlig årsnederbörd är 392 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 90 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 1 mm nederbörd.[4]

Källor redigera

  1. ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
  2. ^ Damian Harper m.fl., China, åttonde upplagan (Melbourne: Lonely Planet 2002), s. 916.
  3. ^ GeoHive - China, Inner Mongolia Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.