Öppna huvudmenyn

Hohhot, tidigare känd som Kweisui, är en stad på prefekturnivå och huvudstad i det autonoma området Inre Mongoliet i norra Kina.

Hohhot
Mongoliska : Kökeqota.svg
Kökeqota
Хөххот
kinesiska : 呼和浩特市?
pinyin: Hūhéhàotè shì
Centraltorget i Hohhot.Centraltorget i Hohhot.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Stad på prefekturnivå
Provins Inre Mongoliet
(prefekturer i Inre Mongoliet)
Huvudort Xincheng
Areal
Totalt 17 271 km²
Stadsdistrikt 2 101 km²
Folkmängd
Totalt* 2 866 615 (2010)
166 inv./km²
Stadsdistrikt* 1 980 774 (2010)
942,8 inv./km²
Större kinesiska nationaliteter*
Officiell webbplats
Hohhots läge i Inre Mongoliet, Kina.
Hohhots läge i Inre Mongoliet, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-15.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-15.aspx
Källa för nationaliteter: Kinas folkräkning 2000.

Stadskommunen hade 1,9 miljoner invånare vid senaste folkräkningen (2010). De största etniska grupperna är mongoler (11 procent) och hankineser (89 procent).

Innehåll

NäringslivRedigera

I Hohhot är Kinas två största mejeriföretag, Mengniu and Yili, förlagda. Stadens serviceindustri utgör grunden för stadens ekonomi och Hohhot är ett finansiellt centrum för Inre Mongoliet.[1]

HistoriaRedigera

Hohhot, som betyder den "Blåa staden" på mongoliska, grundades 1554 av den mongoliske härskaren Altan Khan, som grundade ett rike på Ordosplatån och etablerade fredliga relationer med Mingdynastin. På 1600-talet erövrades Ordos av den manchuiska Qingdynastin och staden döptes om till Guihua (歸化) på kinesiska och fick namnet Kūke hotonmanchuiska. Staden blev nu en prefektur i Shanxi-provinsen och manchuerna etablerade också en garnison för de Åtta fänikorna intill Guihua som fick namnet Suiyuan (綏遠) på kinesiska och Goroki be elhe obuha hoton på manchuiska.[2]

Efter Qingdynastins fall slogs Guihua samman med Suiyuan till "Kweisui" (kinesiska: 歸綏?, pinyin: Guīsuī), som 1928 och blev huvudstad i den nya provinsen Suiyuan. Under det andra kinesisk-japanska kriget återfick Hohhot sitt mongoliska namn och blev huvudstad i den japanska lydstaten Mengjiang.[2]

Efter Japans nederlag 1945 återställdes Suiyuan-provinsen och staden fick tillbaka sitt kinesiska namn Kweisui. När Suiyuan införlivades med Inre Mongoliet 1954 blev Hohhot huvudstad i den nya autonoma regionen och återfick sitt mongoliska namn.[2] Den gamla staden Guihua har omorganiserats till stadsdistriktet Yuquan medan Suiyuan blivit stadsdistriktet Xincheng.

Administrativ indelningRedigera

 
Hohhots administrativa indelning.

Hohhot består av fyra stadsdistrikt, fyra härad och ett mongoliskt banér:[3]

  1. Stadsdistriktet Huimin (回民区; "huikinesernas distrikt"), 175 km², 220 000 invånare;
  2. Stadsdistriktet Xincheng (新城区, "Den nya staden"), 700 km², 320 000 invånare;
  3. Stadsdistriktet Yuquan (玉泉区), 213 km², 190 000 invånare;
  4. Stadsdistriktet Saihan (赛罕区), 1 013 km², 360 000 invånare;
  5. Häradet Togtoh (托克托县), 1 313 km², 200 000 invånare, huvudort är köpingen Shuanghe (双河镇);
  6. Häradet Wuchuan (武川县), 4 885 km², 170 000 invånare, huvudort är köpingen Hoho Ereg (可可以力更镇);
  7. Häradet Horinger (和林格尔县), 3 401 km², 190 000 invånare, huvudort är köpingen Chengguan (城关镇);
  8. Häradet Qingshuihe (清水河县), 2 859 km², 140 000 invånare, huvudort är köpingen Chengguan (城关镇);
  9. Vänstra Tümed-banéret (土默特左旗), 2 712 km², 350 000 invånare, huvudort är köpingen Qasq (察素齐镇).

KlimatRedigera

Genomsnittlig årsnederbörd är 602 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 185 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 3 mm nederbörd.[4]

KällorRedigera

  1. ^ The China Perspective - Inner Mongolia Arkiverad 6 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c] Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 223.
  3. ^ GeoHive - China, Inner Mongolia Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016. 
  • Sanders, Alan J. K. Historical Dictionary of Mongolia. 3:e upplagan. Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2010.