Axel Boëthius
Carl Axel Boëthius, född 18 juli 1889 i Arvika församling, död 7 maj 1969, var en svensk arkeolog, professor och rektor för Göteborgs Högskola 1946-1951.
| Axel Boëthius | |
 | |
| Född | 18 juli 1889[1][2][3] Arvika församling[4][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 maj 1969[1] (79 år) Rom |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[5][6] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Antropolog, universitetslärare, antikvetare, arkeolog, skribent, konsthistoriker[7], klassisk arkeolog |
| Arbetsgivare | Göteborgs högskola |
| Maka | Majlen Madeleine Rafaela Boethius |
| Barn | Renata Wrede (f. 1923) |
| Föräldrar | Simon Boëthius[3] |
| Släktingar | Bertil Boëthius (syskon)[3][8] Gerda Boëthius (syskon)[3] |
| Utmärkelser | |
| Serena Medal (1965) Fellow of the British Academy | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi Redigera
Boëthius blev filosofie magister i Uppsala 1914, filosofie licentiat samma år, filosofie doktor 1918 och var docent i klassisk fornkunskap och antikens historia 1918–1925. Han kom att tillsammans med Olof Palme delta i finska inbördeskriget i Svenska brigaden. Därefter ägnade han sig åt grekisk arkeologi och deltog 1921–1922 i de utgrävningar i Mykene som det brittiska institutet i Athen företog. Han var tillsammans med Gösta Bagge medredaktör i Svensk tidskrift 1923–1924.
År 1925 utsågs han till föreståndare för Svenska Institutet i Rom, där han erhöll professors titel 1927. Under hans ledning vann institutet internationell berömmelse på grund av sin vetenskapliga verksamhet. Han deltog i och ledde delvis utgrävningarna av ett latinskt stadssamhälle i Ardea i den italienska statens regi 1930–1934. Han hade goda kontakter med det italienska hovet och ordnade så att den svenske kronprinsen, senare kung Gustaf VI Adolf, kunde medverka i utgrävningar.
År 1927 erhöll Axel Boëthius professors namn och blev 1933 medlem av Pontificia Accademia Romana di Archaeologia. År 1935 blev han professor i klassisk arkeologi och antikens historia vid Göteborgs högskola. År 1938 blev han ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället och 1941 av Vitterhetsakademin. 1946 utsågs han till rektor för Göteborgs högskola och innehade detta ämbete till 1951.
Han var verksam även i USA:s akademiska miljöer. Han har även skrivit ett flertal böcker, varibland märks Die Pythaïs (1918, disputation), Greklands historia (i Bonniers illustrerade världshistoria 1926), samt Det förhistoriska Grekland (i Världshistorien 1927).
Boëthius fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1952, med följande motivering: "Det finns en målning någonstans i ett av kontinentens stora museer, som avbildar Goethe under hans italienska resa. Den store författaren sitter i en mediterande pose med medelhavskustens blå luft över sig och med bilder och minnen från det gamla Italien i bakgrunden. Vad är det som rör sig inom honom? Därom kan kanske Axel Boëthius ge oss en aning, som själv med varsam hand grävt fram gamla minnen där borta och analyserat de kulturepoker, som haft ett så avgörande inflytande även för Västerlandets odling. Annars är Axel Boëthius som bekant professor vid vår egen högskola i klassisk fornkunskap och antikens historia, direkt kallad hit år 1934 från en längre vistelse i Rom, där han var föreståndare för svenska institutet. Förra året lämnade han ifrån sig uppgiften som Göteborgs högskolas rektor, där han under en femårsperiod givit glans åt vår lärda akademi icke minst genom sin klassiska talarkonst och sina goda förbindelser utåt. Antiken är för Axel Boëthius en inspirationskälla, men han lever helt med i nutidslivet. I det nordiska samarbetet har han gjort betydande insatser, och inom den anglosachsiska världen är han väl känd. Axel Boëthius, det är för mig en stor glädje att få överlämna stadens förtjänsttecken till Eder."[9]
Axel Boëthius var son till professor Simon Boëthius och far till konstnären och författaren Renata Wrede. Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[10]
Bibliografi (urval) Redigera
- 1920 – Svenska brigaden
- 1926 – Greklands historia
- 1929 – Vandringar i Rom under professor Vilhelm Lundströms ledning
- 1931 – De nya utgrävningarna i Rom
- 1938 – Hur Rom byggdes under antiken
- 1944 – Den romerska storstadens hyreshusarkitektur och dess bebyggelsegeografiska sammanhang
- 1951 – Stadsbebyggelsen i Roms hamnstad Ostia
- 1955 – Nya färdmål i Italien
Se även Redigera
Källor Redigera
- Olsson, Simon & Haasmark, Stefan, Svenska brigaden vid Tammerfors: De frivilligas egna berättelser från inbördeskrigets Finland (2023). ISBN 978-91-633-3515-0
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
- Vem är det? (1969)
Noter Redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13011/C I/15 (1877-1889), bildid: A0019867_00143, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”?, (Jul),18,(Jul),20,1,,Carl Axel (3) E.o. proffessoren vid Uppsala Universitet Simon Johannes Boethius”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Karl Axel, f. 1889 i Arvika Värmlands län, Studerande, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Carl Axel, f. 1889 i Arvika, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Boethius, Axel Carl, Svenskagravar.se, läs online, läst: 4 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen: 363867, läst: 26 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: boethiusa, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Karl Axel, f. 1889 i Arvika Värmlands län, Studerande, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
- ^ Svenska gravar
Externa länkar Redigera
| Företrädare: Curt Weibull |
Rektor för Göteborgs högskola 1946–1951 |
Efterträdare: Hjalmar Frisk |