August Wilhelm von Hofmann

tysk kemist

August Wilhelm von Hofmann, född 8 april 1818 i Giessen, död 5 maj 1892 i Berlin, var en tysk kemist. Hofmann upptäckte Hofmannelimination, som är en vanlig kemisk reaktion inom den organiska kemin.

August Wilhelm von Hofmann
August Wilhelm von Hofmann.jpg
Född8 april 1818[1][2][3]
GiessenTyskland
Död5 maj 1892[1][3][4] (74 år)
Berlin[5]
BegravdDorotheenstädtischer Friedhof[6]
MedborgarskapTyskland
Utbildad vidGöttingens universitet och Justus-Liebig-Universität Gießen Blue pencil.svg
SysselsättningKemist[7], universitetslärare
ArbetsgivareBonns universitet
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
Imperial College London
Humboldt-Universität zu Berlin
BarnAlbert von Hofmann (f. 1867)
UtmärkelserFellow of the Royal Society
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Royal Medal (1854)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1870)
Copleymedaljen (1875)[8]
Faraday Lectureship Prize (1875)
Albert-medaljen (1881)
Redigera Wikidata

Hofmann arbetade en tid som assistent hos Justus von Liebig, blev 1845 extra ordinarie professor i Bonn, men anställdes samma år som lärare vid den nyinrättade College of Chemistry i London. Åren 1856-1865 var han wardein vid brittiska myntverket och valdes 1861 till president för Chemical Society. Åren 1864-65 var han professor i Bonn och sedan 1865 i Berlin, där han även var professor i kemi vid Friedrich-Wilhelms-institutet. I Berlin gav han en ny väckelse åt den kemiska forskningen, i synnerhet genom det av honom 1868 stiftade Deutsche Chemische Gesellschaft.

Hofmanns vetenskapliga arbeten behandlar främst den organiska kemin. Hans arbeten över anilin, över ammoniak och dess derivat bidrog i väsentlig mån till typteorins utveckling, och i den riktningen fortgick kemin sedan under åratal. Även den metod, som han använde vid framställningen av de organiska baserna, vann allmän betydelse. Synnerligen viktiga var likaledes hans undersökningar över fosforbaser, polyaminer, cyanföreningar o.s.v. Han gjorde 1858 den för industrin betydelsefulla upptäckten av anilinfärgerna. Han tilldelades Royal Medal 1854 och Copleymedaljen 1875.

Bland hans övriga arbeten märks hans ytterst värderika rapport över de ur stenkolstjära erhållna färgämnena på Parisutställningen 1867 samt hans tillsammans med en mängd andra forskare med anledning av Wienexpositionen 1873 utarbetade Entwickelung der chemischen Industrie des letzten Jahrzehnts. Som läroboksförfattare intog han en hög rang genom sin Introduction to Modern Chemistry (1865). Han erhöll 1888 personligt och 1890 ärftligt adelskap och var ledamot av sin tids flesta vetenskapliga samfund (av svenska Vetenskapsakademien från 1872).

KällorRedigera

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : öppen dataplattform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/August-Wilhelm-von-Hofmanntopic/Britannica-Online, omnämnd som: August Wilhelm von Hofmann, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w65m6627, omnämnd som: August Wilhelm von Hofmann, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Find A Grave, Find-A-Grave ID: 116163043, omnämnd som: August Wilhelm Von Hofmann, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гофман Август Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015
  6. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0
  8. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läst: 30 december 2018