Joseph Dalton Hooker

brittisk botaniker och lichenolog

Joseph Dalton Hooker, född 30 juni 1817 i Halesworth, Suffolk, död 10 december 1911 i Sunningdale, Berkshire, var en brittisk botaniker och upptäcktsresande. Han räknas som grundaren av ämnet geografisk botanik, och var en av Charles Darwins närmaste vänner. I tjugo år var han föreståndare för Royal Botanical Gardens, Kew, och efterträdde sin far William Jackson Hooker på den posten.

Joseph Dalton Hooker
Sir Joseph Dalton Hooker på 1860-talet
Född30 juni 1817[1][2][3]
Halesworth[4], Storbritannien
Död10 december 1911[1][2][3] ​eller ​1911[5]
Sunningdale[4], Storbritannien
BegravdSt Anne's Church
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversity of Glasgow
SysselsättningBotaniker, mykolog, kirurg, bryolog, upptäcktsresande, pteridolog, författare[5]
Befattning
Ordförande för Royal Society (1873–1878)
ArbetsgivareSankt Petersburgs vetenskapsakademi
British Geological Survey (1845–1847)[6]
Royal Botanic Gardens, Kew (1847–1885)[6]
MakaFrances Hooker
(g. 1851–1874)[7]
Hyacinth Symonds Hooker
(g. 1876–)[7][8]
BarnGrace Ellen Hooker[7]
William Henslow Hooker (f. 1853)[7]
Harriet Anne Hooker Thiselton-Dyer (f. 1854)[7]
Charles Paget Hooker (f. 1855)[7]
Marie Elizabeth Hooker (f. 1857)[7]
Brian Harvey Hodgson Hooker (f. 1860)[7]
Reginald Hawthorn Hooker (f. 1867)[7]
Capt. Joseph Symonds Hooker (f. 1877)[7]
Richard Symonds Hooker (f. 1885)[7]
FöräldrarWilliam Jackson Hooker[7][9]
Maria Turner[7][9]
Utmärkelser
Royal Medal (1854)
Companion av Bathorden (1869)
Albert-medaljen (1883)
Founder’s Medal (1883)[10]
Clarkemedaljen (1885)
Copleymedaljen (1887)[11]
Linnean Medal (1888)
Darwinmedaljen (1892)[12]
Knight Grand Commander av Indiska stjärnorden (1897)
Victoria Medal of Honour (1897)
Cothenius-medaljen (1900)
Pour le Mérite för vetenskap och konst (1907)
Darwin–Wallace-medaljen (1908)[13]
Knight Commander av Indiska stjärnorden (1977)
Fellow of the Ethnological Society of London
Fellow of the Royal Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Joseph Dalton Hooker föddes som andre son till sir William Jackson Hooker och Maria Sarah Turner. Modern var bankiren Dawson Turners äldsta dotter, och svägerska till Francis Palgrave. Redan i unga år började Joseph Dalton Hooker närvara vid faderns föreläsningar vid Glasgow University, där denne var innehavare av Regis-professuren i botanik. Intresse för James Cooks resor, ledde honom till studier av växters geografiska utbredning.

Han doktorerade i medicin 1839, och kunde därefter delta i James Clark Ross segling till Antarktis med HMS Erebus. Hans Flora Antarctica (1844–47) gav honom berömmelse för hans förmåga att systematisera. Han skrev senare också Flora Novae-Zelandiae (1851–53) och Flora Tasmaniae (1853–59).

1855 anställdes Hooker vid Kew som assistent, och blev 1865 dess föreståndare.

1859 utgav Hooker Introductory Essay to the Flora Tasmaniae där han ger stöd åt Charles Darwins teori om evolutionen;de båda hade vid det laget varit goda vänner i många år. Genom sin artikel 1859 blev Hooker den förste vetenskapsman att stödja darwinismen. Han skulle även senare fortsätta försvara sin vän och dennes teorier.

1846 deltog han i Geological Survey of Great Britain och ägnade sig där åt palaeobotanik genom att leta fossiler av växter i Wales. Året därefter skickade hans far honom till Indien och Himalaya för att samla växter till Kew.

Vid 30 års ålder blev han invald som Fellow of the Royal Society och från 1873 till 1878 var han Royal Societys president. Han belönades med tre av Royal Societys medaljer: Royal Medal 1854, Copleymedaljen 1887 och Darwinmedaljen 1892. År 1885 erhöll han även Clarkemedaljen. År 1862 invaldes han som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han var gift två gånger. Första hustrun var Frances Harriet Henslow (1825–1874), dotter till John Stevens Henslow. Andra hustrun hette Hyacinth Jardine (1842–1921), och var dotter till William Samuel Symonds och änka efter sir William Jardine.

Auktorsnamnet Hook.f. kan användas för Joseph Dalton Hooker i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Större verk redigera

  • 1844–1859: Flora Antarctica: the botany of the Antarctic voyage. 3 band, 1844, 1853 (Nya Zeeland), 1859 (Tasmanien). Reeve, London.
  • 1846–1867: Handbook of the New Zealand flora
  • 1849: Niger flora
  • 1849–1851: The Rhododendrons of Sikkim-Himalaya
  • 1854: Himalayan Journals, or notes of a naturalist, in Bengal, the Sikkim and Nepal Himalayas, Khasia Mountains ...
  • 1855: Illustrations of Himalayan plants
  • 1855: Flora indica, med Thomas Thomson
  • 1858: med George Bentham, Handbook of the British flora. ("Bentham & Hooker")
  • 1859: A century of Indian orchids
  • 1862–1883: med George Bentham, Genera plantarum
  • 1870; 1878: The student's flora of the British Isles. Macmillan, London.
  • 1872–1897: The flora of British India
  • 1898–1900: Handbook to the Ceylon flora
  • 1904–1906: An epitome to the British Indian species of Impatiens

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sir Joseph Dalton Hooker, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Joseph Dalton Hooker, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, en.wikipedia.org.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, docs.google.com.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.linnean.org, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera