Öppna huvudmenyn

Aprikos (Prunus armeniaca, "Armeniskt plommon") är ett fruktträd och även namnet på frukten från trädet. Aprikosträdet blir mellan 8 och 10 meter högt. Blommorna är vita eller ljusrosa. Frukten liknar persika eller nektarin och färgen är gul till orange, ibland med röda strimmor. Ytan är mjuk och nästan hårlös. Aprikoser är stenfrukter och har en kärna.

Aprikos
Apricots.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
SläktePlommonsläktet
Prunus
ArtAprikos
P. armeniaca
Vetenskapligt namn
§ Prunus armeniaca
AuktorLinné
Hitta fler artiklar om växter med
Blommande aprikosträd.

Aprikosen växer vild i Asien och når i väster till Armenien, vilket avspeglas i det vetenskapliga namnet. Fynd av aprikoskärnor har gjorts i 5000-6000 år gamla bosättningar i Ukraina.[1] Det påstås[vem?] att romarna tog trädet till Europa från Armenien omkring 70 f.Kr. och de kallade det a praecox eftersom det blommade tidigt på våren.

Inom konsten anses aprikosen symbolisera graviditet. Vilket man ser i Jan van Eycks målning Makarna Arnolfinis trolovning från 1434.

Innehåll

SynonymerRedigera

  • Armeniaca armeniaca Huth nom. illeg.
  • Armeniaca bericoccia Delarbre nom. illeg.
  • Armeniaca epirotica P.Gaertn., B.Mey. & Scherb. nom. illeg.
  • Armeniaca macrocarpa Poit. & Turp. ex Duhamel
  • Armeniaca vulgaris Lam.
  • Prunus amarella Rchb.
  • Prunus armeniaca subsp. vulgaris Dippel nom. inval.
  • Prunus tiliifolia Salisb. nom. illeg.

AnvändningRedigera

Frukterna används färska eller torkade.

AprikoskärnorRedigera

Aprikoskärnornas inre, själva fröet, påminner om den närbesläktade mandeln. Precis som det finns sötmandel och bittermandel finns det vanliga aprikoskärnor och bittra varianter. De bittra kärnorna innehåller amygdalin, alltså samma ämne som i bittermandlarna, som i vatten, krossat eller tuggat skick sönderfaller i bland annat cyanid.[2][3] Malda aprikoskärnorna används som ersättning för mald mandel men brukar då kompletteras med en viss del mandel för smakens skull. Till exempel innehåller mandelkakorna amaretti di Saronno cirka 48 % aprikoskärnor och 2 % mandel.[4]

Världens 10 största producenter av aprikosfrukt
Område Produktion
(ton)
%
  Uzbekistan &&&&&&&&&0547000.&&&&&0547 000 16,25 %
  Turkiet &&&&&&&&&0278210.&&&&&0278 210 8,27 %
  Iran &&&&&&&&&0252747.&&&&&0252 747 7,57 %
  Italien &&&&&&&&&0222690.&&&&&0222 690 6,62 %
  Algeriet &&&&&&&&&0216941.&&&&&0216 941 6,45 %
  Frankrike &&&&&&&&&0177000.&&&&&0177 000 5,26 %
  Pakistan &&&&&&&&&0170504.&&&&&0170 504 5,07 %
  Spanien &&&&&&&&&0136446.&&&&&0136 446 4,05 %
  Grekland &&&&&&&&&0125100.&&&&&0125 100 3,72 %
  Japan &&&&&&&&&0111400.&&&&&0111 400 3,31 %
Total världsproduktion &&&&&&&&03365738.&&&&&03 365 738 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[5]
Produktionen avser aprikosfrukt.

NoterRedigera

  1. ^ Daniel Zohary, Maria Hopf, Ehud Weiss, 2012, Domestication of Plants in the Old World: The Origin and Spread of Domesticated Plants in Southwest Asia, Europe, and the Mediterranean Basin, sid. 144. ISBN 9780199549061.
  2. ^ Steinobst (Prunus spec.) på giftpflanzen.com (tyska)
  3. ^ Bittermandel på giftpflanzen.com (tyska)
  4. ^ Innehållsförteckning på "Amaretti di Saronno", den mjuka "morbidid"-varianten tillverkade av Paolo Lazzaroni e Figli SpA 2009
  5. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017. 

Externa länkarRedigera