Apelsin (Citrus × sinensis Sinensis-gruppen) är ett träd inom citrussläktet. Det är även namnet på trädets orangefärgade frukt.

Apelsin
Orange-Fruit-Pieces.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKinesträdordningen
Sapindales
FamiljVinruteväxter
Rutaceae
SläkteCitrussläktet
Citrus
ArtApelsin
C. × Sinensis-Gruppen
Vetenskapligt namn
§ Citrus × Sinensis-Gruppen
AuktorCarl von Linné, Osbeck
Hitta fler artiklar om växter med
Apelsin på träd.

Apelsinen är ingen naturligt förekommande art utan en hybrid mellan pompelmus (C. maxima ) och småcitrus (C. reticulata).[1]

Historik och namnRedigera

Apelsinen härstammar från Sydostasien men växer idag i många områden i världen. Färgen orange har fått sitt namn ifrån apelsinen som på franska heter just orange. På engelska används samma ord omväxlande med sweet orange för att beskriva denna frukt, medan orange också kan användas för andra relaterade frukter (inklusive mandarin och pomerans).[2]

Ordet orange kan härledas från sanskrit – "apelsinträd" (नारङ्ग nāraṅga) – men tros härstamma från dravidiska, som främst talas i södra Indien. Ordet nådde under sen medeltid europeiska språk via persiska (نارنگ nārang) och arabiska (نارنج nāranj). Det inledande n-ljudet i de engelska och franska fruktnamnen släpptes med tiden, men finns kvar i spanskans "naranja". Då frukten i flera europeiska länder introducerades av portugisiska handelsmän har den fått namn efter dessa, som i grekiskans πορτοκάλι och turkiska portakal.

Det svenska namnet apelsin kommer från medeltida nederländska och tyska appelsina/appelsine, som betyder "äpple [från] Kina". Detta namn skall i sin tur inte förväxlas med det engelska Chinese apple, som har använts för frukten granatäpple. Det vanliga engelska namnet på denna senare frukt är dock pomegranate.[3]

Apelsin har vanligen n-genus (en apelsin, apelsinen), men t-genus förekommer, dock i begränsad omfattning (ett apelsin, apelsinet).[4]

ProduktionRedigera

Världens 15 största producenter av apelsiner
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1   Brasilien &&&&&&&016713534.&&&&&016 713 534 22,16
2   Kina &&&&&&&&09103908.&&&&&09 103 908 12,07
3   Indien &&&&&&&&08367000.&&&&&08 367 000 11,09
4   USA &&&&&&&&04833480.&&&&&04 833 480 6,41
5   Mexiko &&&&&&&&04737990.&&&&&04 737 990 6,28
6   Spanien &&&&&&&&03639853.&&&&&03 639 853 4,83
7   Egypten &&&&&&&&03246483.&&&&&03 246 483 4,30
8   Indonesien &&&&&&&&02510442.&&&&&02 510 442 3,33
9   Turkiet &&&&&&&&01900000.&&&&&01 900 000 2,52
10   Iran &&&&&&&&01889252.&&&&&01 889 252 2,51
11   Sydafrika &&&&&&&&01775760.&&&&&01 775 760 2,35
12   Pakistan &&&&&&&&01589856.&&&&&01 589 856 2,11
13   Italien &&&&&&&&01522213.&&&&&01 522 213 2,02
14   Algeriet &&&&&&&&01134194.&&&&&01 134 194 1,50
15   Marocko &&&&&&&&01019150.&&&&&01 019 150 1,35
Total världsproduktion &&&&&&&075413375.&&&&&075 413 375 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[5]

ImportRedigera

2009 importerades 77 866 ton apelsiner till Sverige, inklusive pomeranser. Dessutom importerades 76 339 ton övriga citrusfrukter. [6]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Olsson, Louise (17 februari 2017). ”Här är surisarna som skyddar”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/livsstil/konsument/h%C3%A4r-%C3%A4r-surisarna-som-skyddar-1.4139209. Läst 4 januari 2018. 
  2. ^ Orange | fruit” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/plant/orange-fruit. Läst 4 januari 2018. 
  3. ^ ”Definition of POMEGRANATE” (på engelska). www.merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/pomegranate. Läst 2 januari 2018. 
  4. ^ http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html?url=-27634753%2Fcgi-bin%2Fsrfl%2Fvisasvar.py%3Fsok%3Dapelsin%26svar%3D35424&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea
  5. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020. 
  6. ^ http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra10_31.pdf

Externa länkarRedigera