Boethius
- För prästsläkten, se Boëthius. För andra betydelser, se Boethius (olika betydelser).
Anicius Manlius (Torquatus) Severinus Boethius, eller Boëthius, född omkring 480 i Rom, död troligen 524 i Pavia, var en romersk filosof och statsman. Boethius kom från en kristen patricierfamilj och blev utnämnd till magister officiorum vid den ostrogotiske kungen Theoderik den stores hov i Ravenna. Boethius fängslades 523 för misstänkt högförräderi och avrättades två eller tre år senare.
| Anicius Manlius Severinus Boethius | |
 | |
| Född | Anicius Manlius Severinus Boethius Rom |
|---|---|
| Död | Pavia[1] |
| Begravd | San Pietro i Ciel d'Oro kartor |
| Medborgare i | Ostrogoternas rike |
| Sysselsättning | Filosof[2], politiker, matematiker, musikteoretiker, författare[3][2][4], musikvetare, översättare[5] |
| Befattning | |
| Romersk senator (505–510) Konsul (510–511)[6] | |
| Noterbara verk | Filosofins tröst |
| Maka | Elpide |
| Barn | Boethius Symmachus |
| Föräldrar | Manlius Boethius |
| Redigera Wikidata | |
Boethius kom att utgöra en viktig länk mellan den förkristna antiken och den kristna medeltiden. Boethius var författare till De consolatione philosophiae (Filosofins tröst) och De institutione musica libri quinque (Fem böcker om musik – sammanfattar antik grekisk musikläras olika strömningar från Platon, Aristoteles och Pythagoras). Huvudkällan till skrifterna är Nikomachos av Gerasa (omkring 100-talet e.Kr.).
Barndom och uppväxt
redigera
Boethius exakta födelsetid är okänd. Allmänt sägs året vara 480, samma år som sankt Benedikt föddes. Boethius föddes i en patricierfamilj som hade varit kristen under århundraden. Fadern dog dock medan Boethius fortfarande var ung, och han adopterades och uppfostrades av Symmachus. Han gifte sig sedermera också med dennes dotter Rusticiana, och omnämner med stor respekt båda i Filosofins tröst. Det är okänt var Boethius fick sin enastående utbildning i grekiska. De historiska dokumenten är vaga om ämnet, men han kan ha studerat i Aten, och möjligtvis i Alexandria. Till följd av sin erfarenhet och utbildning tog Boethius upp en anställning hos Theoderik den store, som satte honom att utföra flera olika roller.
Karriär
redigeraÅr 510 beklädde han konsulatet, och 520, utnämndes han till magister officiorum, ståthållare för tjänster vid regeringen och hovet. Efter detta utsågs båda hans två söner samtidigt till konsulsämbetet, vilket återspeglade faderns prestige. År 523 beordrade trots detta Theoderik att Boethius skulle arresteras. Han stod anklagad för högförräderi, möjligtvis för en misstänkt sammansvärjning tillsammans med den bysantinske kejsaren Justinus I. Justinus religiösa ortodoxi förstärkte hans rivalitet med den arianske Theoderik.
Böcker och verk
redigeraBoethius mest populära verk är Filosofins tröst. Han ämnade översätta samtliga verk av Aristoteles och Platon från grekiska till latin. Boethius avslutande översättningar av Aristoteles arbeten om logik var de enda existerande i Europa fram till 1100-talet. Boethius skrev även en kommentar till Isogage av Porfyros som uppmärksammade existensen av universalieproblemet. Han översatte också många andra grekiska antika verk.
I texten De musica introducerade Boethius en tredelad indelning av musiken:
- Musica mundana - sfärernas / världens musik
- Musica humana - kroppens harmoni och andlig harmoni
- Musica instrumentalis - instrumentell musik (inklusive människans röst)
Boethius sista verk är boken Filosofins tröst. Det har författats en mängd kommentarer av boken och den är en av de mest inflytelserika texterna i den europeiska kulturen.
Med anledning av att Boethius inte nämner något om Kristus i Filosofins tröst har det ibland satts ifråga att han skulle ha varit kristen. Dock kunde efter 416 endast döpta kristna inneha statens ämbeten, och Boethius var inte bara medlem av senaten utan blev också 510 vald till konsul. Några år därefter skrev han några teologiska traktater, däribland en om Treenigheten (de trinitate) och en med titeln Contra Eutychen et Nestorium, i vilken han försvarade den kristna läran om Kristi natur gentemot den s.k. nestorianismen. Anledningen till att han inte skriver om Kristus i fängelset kan vara att Teoderik var anhängare av arianismen, och att ett ställningstagande i frågan om Kristi natur då hade kunnat försämra hans situation.
Svenska översättningar
redigera- Consolatio philosophiæ det är: Vishets tröst (översättning Abraham Sahlstedt) (Stockholm: trykt hos Lars Salvius, 1744)
- Filosofins tröst (De consolatione philosophiae libri quinque) (översättning Bertil Cavallin) (Atlantis, 1987) (ISBN 9174864947)
Utmärkelser
redigera
- Asteroiden 6617 Boethius är uppkallad efter honom.[7]
- Boethius har fått en krater uppkallad efter sig på månen, Boethiuskratern.[8]
- Boethius har fått en krater uppkallad efter sig på planeten Merkurius, Boethiuskratern.[9]
- Han erkänns som helgon av den Romersk-katolska kyrkan. Hans festdag är den 23 oktober.[10] Påve Benedictus XVI har framhållit Boethius relevans för moderna kristna.[11]
Referenser
redigera
- Marenbon, John (2004). Boethius. Oxford [u.a.]: Oxford University Press. ISBN 0-19-513407-9. OCLC 186379876 191826140 223148558 231973258 50143461 51107445 57459204 63294098
- Colish, Marcia L. (2002). Medieval foundations of the Western intellectual tradition, 400-1400. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-07852-8. OCLC 185694056 40752272 52583412
- Chadwick, Henry (1981). Boethius, the consolations of music, logic, theology, and philosophy. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0-19-826549-2. OCLC 8533668
- Boethius, Anicius Manlius Severinus (1867). ”Boetii De institutione arithmetica libri duo” (på latin). Anicii Manlii Torquati Severini Boetii De institutione arithmetica libri duo: De institutione musica libri quinque. Accedit geometria quae fertur Boetii. in aedibus B.G. Teubneri. sid. 1–173. http://books.google.com/books?id=VwS0VRBsJLgC
- Boethius, Anicius Manlius Severinus (1867). ”Boetii De institutione musica libri quinque” (på latin). Anicii Manlii Torquati Severini Boetii De institutione arithmetica libri duo: De institutione musica libri quinque. Accedit geometria quae fertur Boetii. in aedibus B.G. Teubneri. sid. 177–371. http://books.google.com/books?id=VwS0VRBsJLgC
- John, Donald Attwater; Catherine Rachel (1995). The Penguin dictionary of saints. London. ISBN 0-140-51312-4. OCLC 34361179 60310282
- Baird, Forrest E.; Walter Kaufmann (2008). From Plato to Derrida. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Prentice Hall. ISBN 0-13-158591-6
Noter
redigera- ^ läs online, www.ccel.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 148714, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Émile Bréhier, Histoire de la philosophie, vol. 1, Éditions F. Alcan, 1926, s. 470.[källa från Wikidata]
- ^ Émile Bréhier, Histoire de la philosophie, vol. 1, Éditions F. Alcan, 1926, s. 469.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 6617 Boethius” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6617. Läst 8 juli 2023.
- ^ ”Boethius on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/793. Läst 8 juli 2023.
- ^ ”Boethius on Mercury” (på engelska). International Astronomical Union. 7 oktober 2016. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/794. Läst 8 juli 2023.
- ^ St. Severinus Boethius - Catholic Online
- ^ General Audience of Pope Benedict XVI, 12 March 2008
Externa länkar
redigera
Wikiquote har citat av eller om Boethius.- Verk av Anicius Manlius Severinus Boethius på Project Gutenberg
- Ett 900-talsmanuskript av Institutio Arithmetica från Lunds Universitet
- De Musica av Boethius
- Geoffrey Freudlins utgåva från år 1885 av Arithmetica, från Cornell Library Historical Mathematics Monographs vid Cornell University
- Blessed Severinus Boethius från Patron Saints Index
- On Boethius and Cassiodorus av Benedictus XVI
