Öppna huvudmenyn

Andrejeva von Skilondz

svensk operasångare (sopran) och sångpedagog

Andrejeva von Skilondz ("Madame Skilondz")[7], född 27 januari 1882 i Sankt Petersburg, död 5 april 1969 i Stockholm, var en svensk operasångare (sopran) och sångpedagog.

Adelaide Skilondz
Adelaide Andrejewa Skilondz Ord och bild 1916.jpg
Född27 januari 1882[1][2]
Sankt PetersburgRyssland
Död5 april 1969[3][4] (87 år)
Oscars församlingSverige
BegravdSkogskyrkogården[5]
kartor
NationalitetSvensk, Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
SysselsättningSångare, skådespelare, musikpedagog, operasångare[3][6], sångpedagog[6]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Andrejeva von Skilondz var dotter till översten Leo Andrejeff och Adelaide Christman. Redan vid sex års ålder behärskade hon flera av Beethovens sonater och fick utbildning till konsertpianist för Feliks Blumenfeld vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Därefter studerade hon komposition för Anatol Liadoff och harmonilära för Nikolaj Rimskij-Korsakov. Hon fick höga betyg och föräldrarna bjöd henne på en utlandsresa. Skilondz valde Sverige och på en resa till Norrland fick hon rådet att utbilda sin vackra sångröst.[8]

KarriärRedigera

Skilondz framträdde vid Marinskijteatern från 1908, bland annat som Sjemacha i Nikolaj Rimskij-Korsakovs opera Guldtuppen. 1910 engagerades hon vid Berlinoperan och debuterade i Meyerbeers opera Hugenotterna. Mellan 1912 och 1913 gjordes ett femtiotal skivinspelningar med hennes arior, bland annat Nattens drottning och valsarian ur Romeo och Julia. Andra framträdande roller var Gilda i Rigoletto, Violetta i La traviata samt Lakmé och Tatjana i Eugen Onegin.[8]

Vid krigsutbrottet 1914 skickades Skilondz till Sverige på gästspel. Hon knöt kontakter med Kungliga Operan, men trivdes inte utan reste till operan i Helsingfors. Hösten 1915 återvände hon till Stockholm och debuterade som Rosina i Barberaren i Sevilla. Anna Oscàr vid Stockholmsoperan avled i september och lämnade ett tomrum i repertoaren som Skilondz kunde fylla. Under åtta år medverkade hon i 250 operaföreställningar, varav 37 som Nattens drottning.[8]

SångskolaRedigera

Hon verkade också som sångpedagog, öppnade sångskola i sin magnifika våning på Strandvägen och tog emot elever varje dag mellan tio och fem. Bland hennes elever var Elisabeth Söderström, Kerstin Meyer, Kerstin Dellert, Isa Quensel, Stina-Britta Melander, Ruth Moberg, Inga Sundström och Eva Prytz. Även män sökte sig till hennes sångskola, bland annat tenorerna Arne Ohlson, Gösta Björling och Carl Gustaf Svingel samt Carl-Axel Hallgren (baryton) och Kim Borg (bas).[8]

Senare årRedigera

Andrejeva von Skilondz var förebild till rollfiguren Luiza Cabral spelad av Isa Quensel i Sigfrid Siwertz' film Glasberget.[9]

När hon inte orkade mer togs hon om hand av en rysk emigrant, den pensionerade ASEA-ingenjören Nikolej Soloviev. Skilodz dog den 5 april 1969 och begravdes på Skogskyrkogården. Efter hennes död vallfärdade Soloviev varje dag till hennes grav med friska blommor.[8]

Priser och utmärkelserRedigera

Andrejeva von Skilondz mottog Litteris et Artibus 1917 samt invaldes som utländsk ledamot nr 247 av Kungliga Musikaliska Akademien den 30 november 1921 och överflyttades 1930 till svensk ledamot nr 601.[10]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Adelaide A Skilondz, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 6014
  2. ^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? : Stor-Stockholm, 1962
  3. ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ Madame von Skilondz död, Svenska Dagbladet, 6 april 1969
  5. ^ von Skilondz, ADELAIDE, SvenskaGravar.se
  6. ^ [a b] Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läst: 6 oktober 2017
  7. ^ Carl-Gunnar Åhlén (20 november 2009). ”Hon vågade ställa ut sitt hjärta till allmänt beskådande”. SvD. http://www.svd.se/kultur/hon-vagade-stalla-ut-sitt-hjarta-till-allmant-beskadande_3828821.svd. Läst 16 januari 2013. 
  8. ^ [a b c d e] Karlsson 2006, s. 438-439.
  9. ^ ”Glasberget (1953)”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=4408&type=MOVIE&iv=Comments. Läst 13 mars 2010. ”Siwertz' porträtt av den osvenskt livfulla sångerskan och pedagogen Luiza Cabral (Isa Quensel) torde ha haft den till Stockholm 1915 inflyttade ryska operasångerskan Andrejewa Skilondz (1877-1969) som förebild. Hon var god vän till författaren.” 
  10. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris länk. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 

Tryckta källorRedigera

  • Karlsson Åsa, red (2006). Svenskt biografiskt lexikon. H. 160, Solander-Sparre. Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. Libris länk 
  • Moberg Carl-Allan, Sundström Einar, Morin Gösta, red (1948). Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. 1, A-Egypten. Stockholm: Sohlman. Libris länk 

Externa länkarRedigera

Andrejeva von Skilondz arkiv vid Musik- och teaterbiblioteket

  •   Wikimedia Commons har media som rör Andrejeva von Skilondz.