Andinsk mås[2] (Chroicocephalus serranus) är en sydamerikansk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar som olikt andra måsar i området häckar i höglänta bergssjöar.[3]

Andinsk mås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteChroicocephalus se text
ArtAndinsk mås
C. serranus
Vetenskapligt namn
§ Chroicocephalus serranus
Auktor(Tschudi, 1844)
Utbredning
Synonymer
  • Larus serranus
  • Andermås

Utbredning och levnadsmiljö

redigera

Andinsk mås häckar i mycket höglänt terräng i Anderna från Ecuador till norra Argentina och centrala Chile.[3] I norra delen av utbredningsområdet häckar den så högt som 4000 meter över havet och är stannfågel, medan längre söderut häckar den i lägre berg och flyttar även utanför häckningstid ner till kustområden.

Utseende och levnadssätt

redigera

Med en längd på 45 till 48 centimeter är arten relativt stor, störst i släktet Chroicocephalus. Den har en mörk huva, blekgrå rygg och svartvita teckningar på handpennorna.[4]

Den andinska måsen häckar i små kolonier, ibland i ensamma par, i små och isolerade dammar. Den lever av insekter och mask som den hittar vid närliggande fält och gräsmarker. Ibland fångar den även insekter i luften.

Släktestillhörighet

redigera

Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studier[5][6] visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid andinsk mås placerades i Chroicocephalus. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU) följde efter 2007[7], amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) i juli 2007 och Sveriges ornitologiska förening 2010.[8] Även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl.[3] och International Ornithological Congress IOU[9] har implementerat rekommendationerna in sin taxonomi, dock ännu ej BirdLife International.[1]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Fågeln har på svenska i litteratur även kallats andermås.[10]

Referenser

redigera
  • Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel: Andean gull

Källor

redigera
  • "The Birds of Ecuador" by Robert S. Ridgely & Paul Greenfield. Cornell University Press (2001), ISBN 978-0-8014-8722-4.
  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus serranus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-27
  4. ^ Chroicocephalus serranus. Neotropical Birds Online. Cornell Lab of Ornithology. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/overview?p_p_spp=157781. Läst 12 december 2013. 
  5. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  6. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  8. ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649. 
  9. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  10. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

Externa länkar

redigera