Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath

svensk jurist och ämbetsman

Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath, född 20 mars 1748 på Rådene herrgård i Rådene socken, Skaraborgs län, död 8 december 1817 i Linköping,[1] var en svensk jurist och ämbetsman.

Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath
Född20 mars 1748
Rådene socken, Sverige
Död8 december 1817 (69 år)
Linköping, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningLagman, ämbetsman
BarnWilhelm Pereswetoff-Morath (f. 1791)
FöräldrarCarl Gustaf Pereswetoff-Morath
SläktingarAlexander Pereswetoff-Morath (syskon)
Carl Fredrik Pereswetoff-Morath (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Pereswetoff-Morath, som tillhörde en svensk adlig släkt av ryskt ursprung, utbildades vid Lunds universitet och blev auskultant i Göta hovrätt 1764. Han utnämndes till vice häradshövding 1770 och blev 1774 landssekreterare i Linköpings län samt lagman 1786. Han ägde Kallerstad säteri i S:t Lars socken i Östergötland (från 1798)[2] samt hus vid Stora torget i Linköping. Den så kallade Morathska villan eller Mamsellernas hus, nu i Gamla Linköping, uppfördes av honom vid sekelskiftet 1800 som bostadshus för hans anställda.[3]

Familj redigera

Pereswetoff-Morath var yngst av åtta barn till överstelöjtnanten Carl Gustaf Pereswetoff-Morath i hans äktenskap med Hedvig Charlotta von Lietzen. Han var gift med grevinnan Anna Maria Reenstierna, dotter till hans närmaste överordnade, landshövdingen i Östergötlands län, greve Fredrik Ulrik Reenstierna, och Anna Maria Gyllenhöök. Paret hade två söner som bägge blev jurister, lagmannen Fredrik Carl och kammarherren Wilhelm Pereswetoff-Morath. Makarna och deras äldste son ligger begravda på den Pereswetoff-Morathska familjegraven på Linköpings gamla griftegård.[4]

Bibliografi redigera

  • [med F. U. Reenstierna] Til ödmjukt följe af konungens höga befallningshafwandes ordres och befallning til krono-befallningsman herr Lars Brandstedt, af then 22 november 1775, samt des ordres til krono-länsmannen Johan Wiman Carlszon under d. 29 febr. 1776 angående byordningars uprättande; hafwa Tjellmo församlings respective ledamöter, efter åtta dagar förut skedd kundgjörelse, sammanträdt den 8 maji uti sochnestugan, och om följande byordning öfwerenskommit, för the uti thenne församling befintelige byelager. Linköping 1778
  • [med F. G. Strömfelt] Instruction för hamnfogde-syslan i Norrköping, och dermed förknippade inseendet wid stadens mudderwärk. Norrköping 1786
  • [med flera författare] Politie och oeconomie. Linköping 1806
  • [med F. G. Strömfelt] Jemlikt 5:e punkten uti Kongl. Maj:ts nådiga resolution af d. 2 junii 1801, uppå Kinda kanal-werks direktions underdåniga ansökning om wisza fördelar för bolaget, utfärdas nedanstående taxa till efterrättelse för dem som under följande fem år wilja begagna sig af Kinda kanal- och sluszwerks inrättning. Linköpings lands-cancellie den 31 mars 1805. Linköping 1805
  • En rust- och rothållares anförande till protocollet, vid de rustandes af kongl [.] lifgrenadier-regementet hörande, inför konungens befallningshafvande i Östergöthland om ändring och jemkning uti indelnings-werket: den 12 februarii 1812. Linköping 1815
  • Förslag till medel att påskynda Götha canals fullbordande. Linköping 1815 digitaliserad
  • Uppdagade Osanningar och Falska Omdömen uti Journalen öfver Svensk Statistik... så vidt det rörer Östgötha Läns styrelse. Linköping 1816
  • Species facti. Uti tryckfrihets-målet emellan hr förste expeditions-secreteraren och riddaren Carl M. Schoerbing, samt undertecknad lands- secreterare i Östergöthland med Wadstena län, lagman. Linköping 1817

I litteratur och film redigera

Pereswetoff-Morath figurerar bland annat i Tore Zetterholms roman Predikare-Lena (Norstedts 1974) och Gunnar Nirstedts roman Elefantupploppet i Skänninge år 1806 (Modernista 2023). I Pi Linds filmatisering av Predikare-Lena från 1976 gestaltas han av Fredrik Ohlsson.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

Tryckta källor redigera

  • G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930
  • A. Ridderstad. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, 1. Norrköping 1875–1877