Wilhelm Pereswetoff-Morath
Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath, född 20 februari 1791 i Linköping, död 12 april 1862 i Vadstena[2] eller på Klosterorlunda gård, Hovs socken, Östergötland[3] var en svensk jurist, ämbetsman och författare.
| Wilhelm Pereswetoff-Morath | |
 | |
| Född | 20 februari 1791[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 april 1862[1] (71 år) Vadstena församling[1], Sverige |
| Andra namn | Cousin Andreas |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Jurist, ämbetsman, författare |
| Barn | Carl Wilhelm Pereswetoff-Morath (f. 1828) |
| Föräldrar | Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraPereswetoff-Morath, som tillhörde en svensk adlig släkt av ryskt ursprung, blev jämte den äldre brodern Fredrik Carl student i Uppsala 1806. Han tog kansliexamen, därefter hovrättsexamen 1809 och förrättade efter extraordinarie kanslistpositioner vid handels- och finansexpeditionen samt justitieexpeditionen landssekreterartjänsten i Östergötland i faderns ställe någon tid 1811. Pereswetoff-Morath fick häradshövdings titel 15 november 1814 efter att ha varit auskultant och extraordinarie notarie i Göta hovrätt. Under följande år utförde han diverse förrättningar vid Kommerskollegium och Övre borgrätten, blev kammarjunkare 1817, vice advokatfiskal 1819 och kammarherre 1824. Han var en flitig riksdagsman. Pereswetoff-Morath var verksam vid Öst-Götha-Banks (Östgöta Enskilda Bank) instiftande 1837 och var från dess konstituerande en av bankens direktörer.[4]
Under pseudonymen Cousin Andreas utgav Pereswetoff-Morath 1855 romanen En målning ur lifvet i provinserna för 12 år sedan.
Gods och familj
redigeraPereswetoff-Morath var son till lagmannen och landssekreteraren Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath och grevinnan Anna Maria Reenstierna. Genom arv från föräldrarna ägde han halva Kallerstad säteri i Sankt Lars socken i Östergötland, men sålde tidigt sin andel till den äldre brodern.[5] Sedan 1826 innehade han i stället Klosterorlunda gård, Hovs socken, Östergötland, som tillfallit honom genom giftermål med Inga Mathilda Wallberg (1809–1897).[6] Parets enda barn var kammarherren och kommunal- och industrimannen Carl Wilhelm Pereswetoff-Morath (1828–1895). Makarna ligger begravda under en stor kalkstenshäll vid Hovs kyrka.[7]
Bibliografi
redigera- Skrifteligt anförande till höglofl. ridderskapets och adelns protocoll den 14 julii e.m. 1823 af A.W. Pereswetoff Morath. Linköping 1823
- [med flera författare] Reglemente för Linköpings stads auctions-kammare. Linköping 1846
- [som Cousin Andreas] En målning ur lifvet i provinserna för 12 år sedan. (Romantisk bazar. Samling af in- och utländska romaner, 1855:1). Wadstena 1855. Digitaliserad på Litteraturbanken.
- [med flera författare] Konungens befallningshafwandes i länet allmänna kungörelser med taxa för tulltägten wid mjöl- och sågqwarnar. Linköping 1858
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Morath, Anders Vilhelm, läst: 7 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok (Wikidata)
- ^ K. G. Odén. Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm 1902, sid 349
- ^ Sveriges handel och industri i ord och bild. Linköping. Afd. 2. Stadens banker, tidningar m.m. Stockholm 1905, sid 2–3
- ^ A. Ridderstad. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, 1. Norrköping 1875–1877, sid 278
- ^ Elgenstierna; Ridderstad, sid 298
- ^ ”Hovs kyrkogård”. Kulturgravar. http://www.kulturgravar.se/6_09_122_hovs_karta.html. Läst 30 december 2022.
Källor
redigera- G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930
- K. G. Odén. Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm 1902
- A. Ridderstad. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, 1. Norrköping 1875–1877
Externa länkar
redigera- Biografisk information på Digitalt Museum (Österlands Museum)