Amursävsparv

Asiatisk fågel i familjen fältsparvar

Amursävsparv[3] (Emberiza yessoensis) är en fåtalig våtmarkslevande östasiatisk tätting i familjen fältsparvar.[4] Den häckar i östra Mongoliet, nordöstra Kina, sydöstra Sibirien och i Japan. Vintertid flyttar den till östra Kina, södra Japan och Korea. Fågeln minskar i antal på grund av habitatförstörelse, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN anser den vara nära hotad.

Amursävsparv
Status i världen: Nära hotad[1]
Hane amursävsparv
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtAmursävsparv
E. yessoensis
Vetenskapligt namn
§ Emberiza yessoensis
Auktor(Swinhoe, 1863)
Synonymer
Schoeniclus yessoensis[2]

Utseende redigera

Amursävsparven är en liten (14-15 cm) fältsparv med spetsiga stjärtfjädrar. Hane i häckningsdräkt är glansigt svart på huvud ner till nacken och övre delen av bröstet. Ovansidan är ljust gråbrun med inslag av rostbrunt och kraftigt svart streckad. Stjärten är gråbrun med vita kanter. Undersidan är gräddvit, något mörkare på bröstet. Den skiljer sig från de nära släktingarna sävsparv och dvärgsävsparv genom avsaknad av vitt submustaschstreck. Utanför häckningstid är dock det svarta på huvudet dolt av bleka spetsar på fräscha fjädrar, med en antydan av blekt ögonbrynsstreck och submustaschstreck.[5]

Honan har huvudsakligen mörkbrunt huvud med några blekare streck. Örontäckarna är mörkbruna. Den har även blekorange submustaschstreck och strupe med kontrasterande svart mustaschstreck.[5]

Läten redigera

Lätena beskrivs i engelsk litteratur som ett ”tsu tsu cho” eller ”chi”. Sången liknas vid en repetitiv ängssparv.[6]

Utbredning och systematik redigera

Amursävsparv delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

Släktskap och släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza. Sentida genetiska studier[7] visar att denna arts närmsta släktingar är sävsparv och dvärgsävsparv. Tillsammans med exempelvis gyllensparv och videsparv bildar den klad inom släktet. Vissa lyfter ut dem och några andra arter till det egna släktet Schoeniclus.[2]

Levnadssätt redigera

Amursävsparven häckar i vassbälten och i områden med buskar eller höga örter kring våtmarker. Födan är dåligt känd, men har noterats äta frön, skalbaggar, fjärilslarver och bär. Fågeln häckar från maj till juli och lägger två kullar. Det lilla skålformade boet av gräs placeras nära marken, vari den lägger tre till fem ägg. Arten är flyttfågel som anländer häckområdena i maj och lämnar i september.[5]

Status och hot redigera

Amursävsparven tros ha en liten världspopulation på mellan 6 000 och 15 000 vuxna individer. Den tros dessutom minska i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.[1]

Namn redigera

Yesso är ett annat namn för den japanska ön Hokkaido.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Emberiza yessoensis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  5. ^ [a b c d] Copete, J.L. (2018). Ochre-rumped Bunting (Emberiza yessoensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61899 24 december 2018).
  6. ^ Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869 
  7. ^ Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera