Alfons X (spanska: Alfonso X), född 23 november 1221 i Toledo, död 4 april 1284 i Sevilla, var från 1252 kung av Galicien, Kastilien och León, och 1254 valdes han till kung av Rom.

Alfons X av Kastilien
Alfonso X el Sabio en El libro de los juegos.jpg
Född1221
ToledoSpanien
Död1284 (62 år)
Sevilla
BegravdKatedralen i Sevilla[1]
MedborgarskapKastilianska kronan
SysselsättningFörfattare, poet, historiker, kompositör, astronom, härskare, jurist
Befattning
Monark av Kastilien och León (1252–1284)
ReligionKatolicism
MakaViolanta av Aragonien
(g. 1246–)[2][3]
PartnerMaría Alfonso de León
Mayor Guillen de Guzmán
BarnLeonor de Castilla[4]
Martin Alfonso de Castilla[4]
Urraca Alfonso de Castilla[4]
Violante de Castilla[4]
Isabel de Castilla[4]
Beatrice av Kastilien (f. 1242)
Alfonso Fernández el Niño (f. 1243)[4]
Berengaria of Castile, Lady of Guadalajara (f. 1253)[4]
Beatrice of Castile, Marchioness of Montferrat (f. 1254)[2]
Ferdinand de la Cerda (f. 1255)
Eleanor of Castile (f. 1256)
Sancho IV av Kastilien (f. 1258)
Constanza de Castilla (f. 1259)[4]
Peter of Castile, Lord of Ledesma (f. 1260)[4]
John of Castile, Lord of Valencia de Campos (f. 1262)[4]
Violant of Castile (f. 1265)
James of Castile, Lord of Cameros (f. 1266)[4]
FöräldrarFerdinand III av Kastilien[2]
Elisabet av Hohenstaufen[2]
SläktingarEleonora av Kastilien (syskon)
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Han var son till Ferdinand III och Isabella av Schwaben. Alfons förde en vittomfattande men föga framgångsrik utrikespolitik. Vid det tyska kungavalet 1257 valdes han som motkung mot Richard av Cornwall, då han genom sin mor som var dotter till Filip av Schwaben var besläktad med hohenstauferna. Mer än titeln vann han dock aldrig och kom heller aldrig själv till Tyskland. På grund av tvistigheter om tronföljden råkade han under sina sista år i strid med sin son Sancho. Hans utrikespolitik tvang honom till ödesdigra myntförsämringar och orsakade upprepade motsättningar mellan kungen och aristokratin, som 1272 gjorde uppror mot Alfons.

Mera betydande är Alfons genom sina insatser inom musik, litteratur och vetenskap, vilka renderade honom tillnamnet el sabio ("den vise"). Han komponerade flera klassiska musikstycken som än idag är flitigt spelade i olika sammanhang, kändast är kanske Cantiga De Santa Maria nr 166 (Como Poden Per Sas Culpas Osomes Seer Contreitos). Han grundlade även ett observatorium i Salamanca och lät utarbeta de så kallade Alfonsinska tabellerna. En enhetlig lagbok för kungariket, Las Siete Partidas, fullbordades under hans regering, men kom troligen inte i bruk förrän med el Ordenamiento de Alcalá 1348, under Alfonso XI:s regeringstid. Han lät översätta delar av bibeln till kastilianska och använde detta språk i sitt kansli. På hans föranstaltande författades flera viktiga historiska verk, bland dem universalkrönikan General Estoria och den spanska krönikan Estoria de Espanna. Hans brorson Don Juan Manuel fortsatte hans kulturproduktion.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ The Peerage person-ID: p10240.htm#i102391, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

AllmännaRedigera

  • Kim Bergqvist (2016). "Makten och moralen. Historieskrivning i det medeltida Spanien". I: Sandén, A. & Elgán, E. (red.) Kunskapens tider: Historiska pers- pektiv på kunskapssamhället, ss. 19–42. Stockholm: Stockholm University Press. DOI: http://dx.doi.org/10.16993/bai.c License: CC-BY 4.0
  • Michael Nordberg (2011). Diktaren på tronen. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. <http://libris.kb.se/bib/11447221>
  • Svensk uppslagsbok, Lund 1929

Externa länkarRedigera

Alfons X av Kastilien
Yngre gren till huset Ivrea
Född: 23 november 1221 Död: 4 april 1284
Regenttitlar
Företräddes av
Ferdinand III
 Kung av Kastilien och León
1252 – 1284
Efterträddes av
Sancho IV
Företräddes av
Vilhelm II
 Kung av Tyskland
1257 – 1275
med: Rickard, Rudolf I
Efterträddes av
Rudolf I