Albert Gleizes, född 8 december 1881 i Paris, Frankrike, död 23 juni 1953 i Saint-Rémy-de-Provence, var en fransk målare, grafiker och konstskribent.

Albert Gleizes
Albert Gleizes, c.1920, photograph by Pierre Choumoff..jpg
Född8 december 1881[1][2][3]
Paris[4][5][6]
Död23 juni 1953[1][2][7] ​eller ​24 juni 1953[8]
Avignon[4][5][6], Frankrike
MedborgarskapFrankrike[9]
SysselsättningMålare[5][8], författare, tecknare[8], gravör[8], filosof[8], gravör[5], illustratör, grafiker[5]
MakaJuliette Roche[10]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Albert Gleizes var brorson till Léon Comerre, en framgångsrik porträttmålare som vann Prix de Rome 1875. Efter att ha avslutat sin gymnasieutbildning tillbringade han fyra år i den franska armén och började därefter en karriär som målare.

Gleizes började som självlärd att måla omkring 1901 i en impressionistisk tradition. Hans första landskapsmålningar från Courbevoie var särskilt inspirerade av Sisley eller Pissarro.

Efter en mycket kort period i fauvismens anda imponerades Gleizes 1909 så starkt av en målning av Le Fauconnier att han övergav sitt tidigare impressionistiska manér och tog kontakt med andra kubistiska målare.

Under sommaren samma år blev hans stil linjär och avskalad, uppdelad på olika former och aspekter med försvagade färger, nära den stil som Henri Le Fauconnier utövade. År 1910 började en grupp bildas som inkluderade Gleizes, Jean Metzinger, Fernand Léger och Robert och Sonia Delaunay. De träffades regelbundet i Henri le Fauconnier ateljé på rue Notre-Dame-des-Champs, nära Boulevard de Montparnasse. Dessa soaréer skulle ofta också besökas av författare som Guillaume Apollinaire, Roger Allard, René Arcos, Paul Fort, Pierre Jean Jouve, Alexandre Mercereau, Jules Romains och André Lax. Tillsammans med andra unga konstnärer ville gruppen betona studier av formen, i motsats till den neo-impressionistiska betoningen på färg.

Från 1910 och framåt var Gleizes direkt involverad i kubismen, både som konstnär och teoretiker. Han arbetade i en strängt arkitektonisk och ytbunden form som också präglade hans senare rent nonfigurativa konpositioner. Färgerna är rena och klara. Genom sina många skrifter, framför allt om kubismen, verkade han som en betydelsefull teoretiker.

I augusti 1937 beslagtog det tyska Propagandaministeriet två av hans målningar på tyska museer. Båda visades året efter på en vanvördig Entartete Kunst-utställning i Hamburg. Målningarnas vidare öden är "okänt". Tre grafiska blad konfiskerades också. Två av dessa noterades som "utplånade" av myndigheterna, medan det tredje, ett schablontryck i tempera idag återfinns på Historisches Museum i Rostock.

Albert Gleizes finns representerad vid bland annat Moderna museet[11] och Arkivet för dekorativ konst[12].

GalleriRedigera

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Albert Gleizes, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 32116, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Albert Gleizes, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00075583, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.getty.edu.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] läs online, vocab.getty.edu.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, data.bnf.fr.[källa från Wikidata]
  7. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Albert-Gleizestopic/Britannica-Online, omnämnd som: Albert Gleizes, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 18390, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2191, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ Union List of Artist Names, 4 april 2019, ULAN: 500001380, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Moderna museet
  12. ^ Skissernas museum

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera