Agavesläktet

	Agavesläktet
	Drottningagave (A. victoria-reginae)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter; Monocotyledonae
Ordning	Sparrisordningen; Asparagales
Familj	Agaveväxter; Agavaceae
Släkte	Agavesläktet; Agave
Vetenskapligt namn
	§ Agave
Auktor	Linné, 1753
Arter (urval)
	Agave (A. americana); Blåagave (A. potatorum); Cantala-agave (A. cantala); Drakagave (A. attenuata); Drottningagave (A. victoriae-reginae); Dvärgagave (A. parviflora); Gråagave (A. utahensis); Henequenagave (A. fourcroydes); Häckagave* (A. karwinskii); Letonaagave (A. letonae); Magueyagave* (A. angustifolia); Mescalagave (A. parryi); Piggagave (A. macroacantha); Pikagave (A. stricta); Pulqueagave (A. atrovirens); Sapariagave* (A. inaequidens); Sisalagave (A. sisalana); Stor mescalagave* (A. longisepala); Taggagave (A. ferox); Tequilaagave (A. tequilana); Trådagave (A. filifera); Ölagave* (A. salmiana);

Agavesläktet (Agave) är ett släkte med suckulenta växter i familjen sparrisväxter.^[1], med cirka 200 arter utbredda från södra USA till Västindien, Centralamerika och tropiska Sydamerika. Några få arter odlas som krukväxter i Sverige.

De karaktäriseras av hög, förvedad stam och tjocka, taggiga, tuvade blad. Alla arterna har sina naturliga utbredningsområden i de varma trakterna i Amerika, till exempel Mexiko.

Användning redigera

Många arter är populära krukväxter och används ofta som imponerande solitärer i sommarplanteringar och urnor.

En av de historiskt mest betydelsefulla naturfibrerna, sisal, som använts till rep, mattor m.m., kommer från sisalagave (Agave sisalana).

Tequila tillverkas av tequilaagave (A. tequilana). Agave ingår med minst 51% i spritdrycken. "Tequila 100% de agave" är gjord på enbart agave som råvara.

Andra agave-arter används till spritdrycken mescal. Följande arter används som mescal-råvara:

Agave (A. americana)
Häckagave* (A. karwinskii)
Magueyagave* (A. angustifolia)
Mescalagave (A. parryi)
Pulqueagave (A. atrovirens)
Sapariagave* (A. inaequidens)
Stor mescalagave* (A. longisepala)
Tequilaagave (A. tequilana)
Ölagave* (A. salmiana)

Produktion redigera

Rapporterade producenter av agave (alla sorter)
Nr	Område	Produktion (ton)	Andel (%)
1	Colombia	&&&&&&&&&&013922.&&&&&013 922	36,47
2	Mexiko	&&&&&&&&&&&06028.&&&&&06 028	15,79
3	Nicaragua	&&&&&&&&&&&05629.&&&&&05 629	14,75
4	Ecuador	&&&&&&&&&&&04528.&&&&&04 528	11,86
5	Filippinerna	&&&&&&&&&&&03970.&&&&&03 970	10,40
6	Kuba	&&&&&&&&&&&02248.&&&&&02 248	5,89
7	El Salvador	&&&&&&&&&&&01738.&&&&&01 738	4,55
8	Guatemala	&&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110	0,29
	Total världsproduktion^[2]	&&&&&&&&&&038173.&&&&&038 173	100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2019.^[3]

Dottertaxa till Agave, i alfabetisk ordning^[1] redigera

Bildgalleri redigera

Källor redigera

Walters, S.M. (1986). The European Garden Flora, Vol. 1. Pteridophyta; Gymnospermae; Angiospermae — Alismataceae to Iridaceae. ISBN 0-521-24859-0
Flora of North America - Agave
Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops

^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17087398. Läst 26 maj 2014.
^ Rubriken "Agave fibres nes" inkluderar enligt källan: Agave foetida, Agave fourcroydes, Agave lecheguilla, Agave cantala, Agave americana, Agave letonae
^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 22 december 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 februari 2021.

Externa länkar redigera

Wikimedia Commons har media som rör Agavesläktet.
Bilder & media

Wikispecies har information om Agavesläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17087398. Läst 26 maj 2014.

[2] Rubriken "Agave fibres nes" inkluderar enligt källan: Agave foetida, Agave fourcroydes, Agave lecheguilla, Agave cantala, Agave americana, Agave letonae

[3] ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 22 december 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 februari 2021.

[1]

[2]

[3]

Systematik
Agavesläktet
Drottningagave (A. victoria-reginae)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae
Ordning	Sparrisordningen Asparagales
Familj	Agaveväxter Agavaceae
Släkte	Agavesläktet Agave
Vetenskapligt namn
§ Agave
Auktor	Linné, 1753
Arter (urval)
Agave (A. americana) Blåagave (A. potatorum) Cantala-agave (A. cantala) Drakagave (A. attenuata) Drottningagave (A. victoriae-reginae) Dvärgagave (A. parviflora) Gråagave (A. utahensis) Henequenagave (A. fourcroydes) Häckagave* (A. karwinskii) Letonaagave (A. letonae) Magueyagave* (A. angustifolia) Mescalagave (A. parryi) Piggagave (A. macroacantha) Pikagave (A. stricta) Pulqueagave (A. atrovirens) Sapariagave* (A. inaequidens) Sisalagave (A. sisalana) Stor mescalagave* (A. longisepala) Taggagave (A. ferox) Tequilaagave (A. tequilana) Trådagave (A. filifera) Ölagave* (A. salmiana)