Afrikansk fläckkrypare[2] (Salpornis salvadori) är en liten afrikansk tätting som traditionellt förs till familjen trädkrypare.[3]

Afrikansk fläckkrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrädkrypare
Certhiidae
UnderfamiljSalpornithinae
Mayr & Amadon, 1951
SläkteSalpornis
ArtAfrikansk fläckkrypare
S. salvadori
Vetenskapligt namn
§ Salpornis salvadori
Auktor(Bocage, 1878)

Utseende redigera

De två arterna fläckkrypare, tidigare behandlade som en och samma art, är små fåglar (13–15 cm) brokigt tecknade i brunt, vitt och svart. Likt trädkryparna har de en tunn nedåtböjd näbb som används för att få loss insekter som lever i bark. De saknar dock trädkryparnas styva stjärtfjädrar och påminner därför i kroppsformen mer om nötväckor. Afrikansk fläckkrypare är mycket lik indisk fläckkrypare, men den senare har vit och otecknad haka och strupe, längre näbb, kortare vingar och mörkare läten.[4]

Utbredning och systematik redigera

Afrikansk fläckkrypare delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare betraktades afrikansk och indisk fläckkrypare (S. salvadorii) som en och samma art.

Familjetillhörighet redigera

Fläckkryparnas familjetillhörighet är synnerligen omstridd. De har drag av både trädkrypare (Certhiidae) och nötväckor (Sittidae) och olika taxonomiska auktoriteter placerar dem i endera den ena eller andra familjen. Tidigare har de även urskiljts som en helt egen familj, Salpornithidae. Genetiska studier har heller inte helt besvarat frågan om familjetillhörigheten. Vissa studier ger ett stöd, om ändock svagt, för att Certhia och Salpornis är systertaxa,[5] medan andra studiers resultat placerar dem närmare Sitta[6]. Tidigare studier av både morfologi, läten och mitokondrie-DNA stödjer istället hållningen att Salpornis bör placeras i en egen familj, närmast släkt med murkryparen (Tichodromidae).[7]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den italienska ornitologen Tommaso Salvadori (1835-1923).[8]

Källor redigera

Artikeln är till stora delar översatt från engelska wikipedias artikel Spotted Creeper, läst 2007-11-12

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Salpornis salvadori Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). African Spotted Creeper (Salpornis salvadori). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343989 23 oktober 2019).
  5. ^ Zhao, M., Alström, P., Olsson, U., Qu, Y. & Lei, F. (2016) Phylogenetic position of the Wallcreeper Tichodroma muraria. J. Orn. 157(3): 913–918.
  6. ^ Johansson, U.S., Fjeldså, J. & Bowie, R.C.K. (2008) Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): a review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers. Mol. Phylogenet. Evol. 48(3): 858–876.
  7. ^ Harrap, S. & Kirwan, G.M. (2019). Indian Spotted Creeper (Salpornis spilonota). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59951 23 oktober 2019).
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera