Shikra[2] (Accipiter badius) är en liten rovfågel i släktet Accipiter.[3] Shikran finns i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. I stora delar av Afrika är shikra den vanligaste höken man ser i savannen.

Shikra
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
UnderfamiljAccipitrinae
SläkteEgentliga hökar
Accipiter
ArtShikra
A. badius
Vetenskapligt namn
§ Accipiter badius
AuktorGmelin, 1788
Synonymer
  • Shikrahök
Ungfågel i Narendrapur, Indien
Ungfågel i Narendrapur, Indien

Utseende redigera

Shikra är en liten rovfågel med en storlek på 26–30 cm. Den har lång stjärt och korta men breda vingar. Den adulta fågeln har horisontella linjer på bröstet medan juvenilen kan ha antydan till prickar istället. Storleksmässigt är honan större. Utseendemässigt är både könen tämligen lika, men med tydliga skillnader. Hanen är mycket mörkare och gråare än honan. Hanens iris är orangeröd i olika nyanser och honans är mer gulaktig. Juvenilen har gula iris. Båda könen har gula ben.

 
Adult hona i Hodal, Indien

Utbredning och systematik redigera

Shikra delas upp i sex underarter. De flesta underarterna är väldigt lika med bara några små skillnader i utseende och utbredning.

  • Accipiter badius badius – häckar i södra Indien och i Sri Lanka
  • Accipiter badius dussumieri – häckar runtomkring centrala Indien; större och blekare än A. badius badius
  • Accipiter badius cenchroides – häckar i Centralasien; blekare än A. badius badius och A. badius dussumieri
  • Accipiter badius poliopsis – häckar i östra Kina till Indokina; liknar A. badius dussumieri, fast med ett gråaktigare huvud
  • Accipiter badius sphenurus – häckar i delar av Afrika, bl.a. i Gambia och Tanzania ända till Saudiarabien; mindre och mörkare än de asiatiska arterna
  • Accipiter badius polyzonoides – häckar i södra Tanzania till Kapprovinsen; liknar A. badius sphenurus till storlek och mestadels till utseende, men har vita fläckar på vingen

Släktestillhörighet redigera

DNA-studier visar att Accipiter så som det är konstituerat idag är parafyletiskt gentemot kärrhökarna i Circus.[4][5][6][7] Det medför att antingen flyttas de distinkta kärrhökarna till Accipiter eller så delas Accipiter upp i flera mindre släkten. För shikrans del skulle det innebära att den därför behöver flyttas till ett annat släkte, möjligen Tachyspiza.

Ekologi redigera

Föda redigera

Shikra lever främst på ödlor men även i mindre utsträckning småfåglar upp till storlek av en kaja. Den tar även mindre däggdjur och fågelungar. De flesta av dess byten fångas på marken men ibland även i luften.

Häckning redigera

Shikra bygger sitt bo i träd på en höjd av ungefär 20–40 meter. Boet är en liten konstruktion av tunna och små pinnar som är välklädda med vegetation och liknande. Den använder inte samma bo varje år utan bygger ett nytt inför varje häckning. Det är endast honan som bygger boet. Shikrahöken lägger i genomsnitt två till fyra ägg som antingen kan vara vita med gröna fläckar eller ljusblåaktiga. Dess häckningssäsong infaller under senvåren, eller under torrperioden, beroende på geografiskt läge.

 
Ägg av shikra.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till minst 400 000 häckande par.[8]

I kulturen redigera

nöjesparken Busch Gardens i Tampa Bay har berg- och dalbanan SheiKra döpts efter fågeln. Även prickskyttegeväret Shikra Mk7 i datorspelet PRISM har döpts efter fågeln.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Accipiter badius Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  5. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  6. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  7. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  8. ^ Ferguson-Lees, J. and Christie, D.A. 2001. Raptors of the world. Christopher Helm, London.