23 Librae (23 Lib) är en stjärna i stjärnbilden Vågen, och den är därmed synlig från merparten av jordens yta. Med en skenbar magnitud på 6,45, krävs det en mörk himmel och goda synförhållanden för att se stjärnan med blotta ögat. Den har ett planetsystem med två bekräftade exoplaneter.[3]

23 Librae
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildVågen
Rektascension15t 13m 28,66706s[1]
Deklination−25° 18′ 33,6468″[1]
Skenbar magnitud ()6,45[2]
Stjärntyp
SpektraltypG5 V[3]
B–V+0,70[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,7[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: –399,92[1] mas/år
Dek.: −74,85[1] mas/år
Avstånd85 ± 1  (26,2 ± 0,4 pc)
Detaljer
Massa107+003
−008
[3] M
Radie1,25 ± 0,04[3] R
Temperatur5585 ± 50[3] K
Metallicitet0,25 ± 0,02[3] dex
Vinkelhastighet2,17[3]
Ålder84+16
−14
till 111+15
−37
[3] år
Andra beteckningar
CD−24° 11928, GJ 579.4, HD 134987, HIP74500, HR 5657, SAO 183275[5]

Egenskaper redigera

Baserat på parallaxmätningar ligger denna stjärna på ett avstånd av 85 ljusår (26 parsec) från jorden. De spektrala egenskaperna hos 23 Librae identifierar den som spektraltyp G5 V, med luminositetsklassen "V" som indikerar att det är en huvudseriestjärna vars energi generas genom termonukleär fusion av väte vid dess kärna. Denna energi utstrålas från det yttre höljet vid en effektiv temperatur på cirka 5 585 K, vilket ger den den gula nyans som är typisk för typ G-stjärnor.[6] Uppskattningar av 23 Libraes ålder varierar från 8,4 till 11,1 miljarder år, vilket gör den mycket äldre än solen.[3]

23 Librae är något större än solen, med cirka 107 % av solens massa och 125 % av solens radie. Förekomsten av andra grundämnen än väte och helium (metalliciteten) är högre än i solen. Den förefaller ha en långsam rotation med en projicerad rotationshastighet på 2,2 km × s−1.[3]

Planetsystem redigera

År 1999 tillkännagavs att en exoplanet, 23 Librae b, kretsade kring 23 Librae,[7] och 2009 upptäcktes ytterligare en planet.[3] Undersökning av planetsystemet i infrarött med hjälp av Spitzerteleskopet avslöjade inte någon infrarödexcess, vilket annars skulle kunna förklara förekomsten av en cirkumstellär fragmentskiva av damm.[8]

23 Libraes planetsystem[3]
Planet
(i ordning från stjärnan)
Massa Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet Inklination Radie
b ≥ 1,59 ± 0,02 MJ 0,81 ± 0,02 258,19 ± 0,07 0,233 ± 0,002
c ≥ 0,82 ± 0,03 MJ 5,8 ± 0,5 5000 ± 400 0,12 ± 0,02

Se även redigera

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (november 2007). ”Validation of the new Hipparcos reduction”. Astronomy and Astrophysics 474 (2): sid. 653–664. doi:10.1051/0004-6361:20078357. https://arxiv.org/abs/0708.1752. 
  2. ^ [a b] Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1966). ”UBVRIJKL photometry of the bright stars”. Communications of the Lunar and Planetary Laboratory 4 (99). 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Jones, Hugh R. A.; Butler, R. Paul; Tinney, C. G.; O'Toole, Simon; Wittenmyer, Rob; Henry, Gregory W.; Meschiari, Stefano; Vogt, Steve; et al. (april 2010). ”A long-period planet orbiting a nearby Sun-like star”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 403 (4): sid. 1703–1713. doi:10.1111/j.1365-2966.2009.16232.x. https://arxiv.org/abs/0912.2716. 
  4. ^ Holmberg, J.; Nordstrom, B.; Andersen, J. (juli 2009). ”The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics”. Astronomy and Astrophysics 501 (3): sid. 941–947. doi:10.1051/0004-6361/200811191. https://arxiv.org/abs/0811.3982. 
  5. ^ ”LTT 6066 -- High proper-motion Star”. SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=23+Librae. Läst 31 december 2011. 
  6. ^ ”The Colour of Stars”. Australia Telescope, Outreach and Education. Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation. 21 december 2004. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203222826/http://outreach.atnf.csiro.au/education/senior/astrophysics/photometry_colour.html. Läst 16 januari 2012. 
  7. ^ Vogt, Steven S.; Marcy, Geoffrey W.; Butler, R. Paul; Apps, Kevin (2000). ”Six New Planets from the Keck Precision Velocity Survey”. The Astrophysical Journal 536 (2): sid. 902–914. doi:10.1086/308981. https://arxiv.org/abs/astro-ph/9911506. 
  8. ^ Dodson-Robinson, Sarah E.; Beichman, C. A.; Carpenter, John M.; Bryden, Geoffrey (januari 2011). ”A Spitzer Infrared Spectrograph Study of Debris Disks Around Planet-host Stars”. The Astronomical Journal 141 (1). doi:10.1088/0004-6256/141/1/11. https://arxiv.org/abs/1010.3292. 

Externa länkar redigera