12150 De Ruyter eller 1051 T-1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 mars 1971 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den holländske amiralen Michiel de Ruyter.[3]

12150 De Ruyter
Upptäckt[1]
UpptäckarePalomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld
UpptäcktsplatsPalomarobservatoriet
Upptäcktsdatum25 mars 1971
Beteckningar
MPC-beteckning(12150) De Ruyter
Alternativnamn1051 T-1, 1997 EC48, 1989 SY7, 1984 WB5, 1979 WF2, 1963 TF1[1]
Uppkallad efterMichiel de Ruyter[3]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Eos-asteroid[2]
Omloppsbana[1]
Epok: 9 augusti 2022
Aphelium3,1601 AU
Perihelium2,8273 AU
Halv storaxel2,9937 AU
Excentricitet0,0555
Siderisk omloppstid1891,9 d (5,17 år)
Medelanomali0,974°
Inklination10,514°
Longitud för uppstigande nod356,883°
Periheliumargument149,503°
Fysikaliska data[1]
Absolut magnitud (H)12,56

Den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12150 De Ruyter” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12150. Läst 21 augusti 2022. 
  2. ^ [a b] ”AstDyS 12150 De Ruyter” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12150. Läst 27 augusti 2022. 
  3. ^ [a b] ”Minor Planet Center 12150 De Ruyter” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12150. Läst 21 augusti 2022.