Öppna huvudmenyn

Österfärnebo socken i Gästrikland ingår sedan 1971 i Sandvikens kommun och motsvarar från 2016 Österfärnebo distrikt.

Österfärnebo socken
Socken
Österfärnebo kyrka.jpg
LandSverige
LandskapGästrikland
KommunSandvikens kommun
Bildadmedeltiden
Area358 kvadratkilometer
Upphov tillÖsterfärnebo landskommun
Karta
Österfärnebo sockens läge i Gävleborgs län.
Red pog.svg
Österfärnebo sockens läge
i Gävleborgs län.
Koordinater60°18′07″N 16°47′41″E / 60.30194444°N 16.79472222°Ö / 60.30194444; 16.79472222
Koder, länkar
Sockenkod2447
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127346 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 357,70 kvadratkilometer, varav 312,10 land.[1] År 2000 fanns här 1 568 invånare[2]. Tätorten och kyrkbyn Österfärnebo med Österfärnebo kyrka ligger i denna socken.

Administrativ historikRedigera

Österfärnebo socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Österfärnebo församling och för de borgerliga frågorna bildades Österfärnebo landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Sandvikens kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Årsunda-Österfärnebo församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Österfärnebo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gästrikland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Fernebo kompani och till Livregementets dragoner, Upplands skvadron.[4]

GeografiRedigera

Österfärnebo socken ligger kring den av Dalälven genomflutna Färnebofjärden och kring den norra delen av Enköpingsåsen (Ockelboåsen). Socknen har dal och strandbygd omgiven av skogstrakter.[5][6][1]

Socknen genomkorsas i nord-sydlig riktning av länsväg 272 ("Tidernas väg"), som haft samma sträckning sedan urminnes tider. Den genomkorsas även av vandringsleden Gästrikeleden.

Gysinge naturreservat och nationalparken Färnebofjärden ligger inom socknen, liksom byarna Gysinge med Gysinge bruk, Bärrek, Grönsinka, Österbor och Bastfallet. Inom socknen finns även Koversta gammelby, som är ovanlig då den inte skiftats. Åsbergs herrgård uppe på Enköpingsåsen är en av Norrlands äldsta frälsegårdar. Här bodde en gång Anders Schönberg d y. Inom socknen finns också Gysinge bruk och tidigare fanns även Oppsjö bruk där man redan på 1670-talet började tillverka plåt. Socknens tredje bruk var Grönsinka järnbruk som fick sina privilegier 1679 och lades ned 1893. Det var myntmästare Isak Koch som startade driften.

Naturen liknar den i Uppland men har även likheter med Norrland, här går Limes Norrlandicus, den botaniska norrlandsgränsen. Längst i väster ligger största höjden, Kungshögarna, där det finns ett utsiktstorn med sikt ända till Uppsala domkyrka och till Bönans fyr i havet utanför Gävle.

Geografiska avgränsningarRedigera

Österfärnebo socken omfattar den sydvästligaste delen av landskapet Gästrikland. Församlingen avgränsades i öster av Hedesunda socken i Gävle kommun. I söder avgränsades socknen av länsgränsen mot Västmanlands län och Dalälven med bl.a. Färnebofjärden. I älvfåran strax väster om Torrön på den lilla ön Tjuvholmen möts de tre länen Gävleborg, Västmanland och Dalarna, tillika de tre landskapen Gästrikland, Västmanland och Dalarna. Ön har fått sitt namn efter en gammal sägen som berättar att här fanns en gång tre stora metallringar uppsatta i en ek. Järnet symboliserade Gästrikland, kopparen Dalarna och silvret Västmanland. En tjuv rodde dit och stal de tre ringarna. Därefter kallades holmen Tjuvholmen. Här viker sockengränsen av norrut längs gränsen mot By socken i Dalarnas län, vilken avgränsar socknen västerut till trakten av Byrstutjärnen. Här tillstöter gränsen mot Hofors kommun och Torsåkers socken. Denna gräns avgränsar Österfärnebo socken mot nordväst. I norr ligger Årsunda socken.

 
Österfärnebos hembygdsdräkter för man och kvinna

FornlämningarRedigera

Från stenåldern finns en boplats på Istaön och från äldre järnåldern finns gravrösen och från järnåldernn finns nio gravfält, ett stort vid Istaön. Tre runristningar har noterats.[5][6][7][8]

NamnetRedigera

Namnet (1325 Fernabo) innehåller förleden färne, 'fräken' och efterleden bo, 'bygd'.[9][6]

Namnet skrevs ibland på 1700-talet och åtminstone från 1860-talet som regel Öster-Färnebo, 1910 enligt SCB Österfärnebo.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Lindholm, Valdemar (1932). Öster-Fernebo sockens krönika: en hembygdsbok. Gävle. Libris 376597 

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Österfärnebo socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Österfärnebo socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Österfärnebo socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Österfärnebo socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera