Zonsmalbi
Zonsmalbi (Lasioglossum zonulum) är en biart som först beskrevs av Smith 1848.[2][3] Zonsmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[2][3] Inga underarter finns listade.[4]
| Zonsmalbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Undersläkte | Lasioglossum sensu stricto[1] |
| Art | Zonsmalbi Lasioglossum zonulum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum zonulum | |
| Auktor | (Smith, 1848) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Ett slankt, svart bi med clypeus (munsköld)[a] och panna upphöjda, mest tydligt hos hanen. Denne har dessutom en blekgul spets på munskölden, och en mörkbrun överläpp[a]. Antennerna är mörka, även om de kan ha en svagt gulaktig undersida hos hanen. Båda könen har gula vingbaser. Honan har rödbrun behåring på mellankroppen. Hon har dessutom breda, vita hårband på tergit[b] 2 till 4. Hanen har också hårband, men de är mindre, och finns bara på sidorna av tergit 2 och 3. Hanen har även lång, grå behåring på buken. Honans kroppslängd är 9 till 10 mm, hanens 7 till 10 mm. Fibblesmalbi är en förväxlingsart, men honorna kan skilljas åt på mellankroppens behåring: Hos fibblesmalbiet är den inte rödbrun, utan gråaktig. Hanarna är svårare att skilja åt, men det första bakfotssegmentet är mörkt hos zonsmalbiet, blekgult hos fibblesmalbiet.[5]
Ekologi redigera
Zonsmalbiet förekommer i habitat som skogsbryn, skogsstigar, ängar, trädgårdar och även kustområden. Vad gäller näringsväxter är arten polylektisk; den flyger till blommande växter från många familjer, som korgblommiga växter, korsblommiga växter, klockväxter, solvändeväxter, liljeväxter, väddväxter, johannesörtsväxter, vallmoväxter, rosväxter, grobladsväxter och ranunkelväxter.[6] Flygtiden i Palearktis varar från tidigt i april till oktober för honor, från juni till september för hanar;[7]
Fortplantning redigera
Arten är en solitär, icke-samhällsbildande art; honan gräver sina larvbon i solexponerad, glesbevuxen mark. Boet utgörs av en mer eller mindre vertikal tunnel ner till ungefär 20 cm djup, som därefter vidgas till en blindgång. Från tunneln utgår förseglade larvceller som var och en innehåller ett ägg och näring i form av pollen. Efter parningen övervintrar den unga honan i det bo där hon föddes.[7] hon kan leva upp till två år, och lägga ägg även det andra året.[5] Det förekommer att boet angrips av blodbina ängsblodbi, eventuellt även Sphecodes scabricollis, vilkas larver lever på den lagrade näringen efter det att värdägget eller -larven dödats.[6]
Utbredning redigera
I Palearktis finns arten från Spanien i söder till mellersta Finland i norr, och från södra England och Wales i väster[7] över Grekland och Turkiet till Azerbajdzjan, Iran, Sibirien och Kina i öster.[8] I Nordamerika förekommer den i de nordöstra delarna, från Nova Scotia i Kanada till Minnesota, New England, New York, Michigan och Wisconsin i USA.[9]
I Sverige är arten inte särskilt vanlig och ganska fragmenterad. Den förekommer främst på Öland, Gotland och på västkusten i Halland, men finns även i Svealand och norra Götaland.[5]
I Finland finns arten främst på Åland och i södra delen av landet. Enstaka fynd har gjorts längre norrut, ett fynd 2012 i Norra Österbotten är det nordligaste.[10]
Kommentarer redigera
- ^ [a b] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor redigera
- ^ ”Lasioglossum zonulum (Smith, 1848)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+zonulum. Läst 28 januari 2023.
- ^ [a b] ”Lasioglossum zonulum (Smith, 1848)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=759593#null. Läst 27 januari 2023.
- ^ [a b] de Jong, Y. (2016). ”Lasioglossum zonulum (Smith, 1848) | zonsmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103164/details?lang=sv. Läst 27 januari 2023.
- ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (8 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+zonulum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b c] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Zonsmalbi Lasioglossum zonulum”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103164. Läst 27 januari 2023.
- ^ [a b] ”Furchenbienen: Lasioglossum zonulum” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-lzonu.htm. Läst 3 oktober 2015.
- ^ [a b c] G W Allen (2006). ”Lasioglossum zonulum (Smith, 1848)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/lasioglossum-zonulum. Läst 3 oktober 2015.
- ^ Kemp, J.R., Michez, D., Nieto, A. & Pauly, A. 2013 Lasioglossum zonulum . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 januari 2023.
- ^ Theodore, Mitchell (1960). ”The Bees of the Eastern United States” (på engelska). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station (North Carolina State University)) (141). https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+zonulum#Overview. Läst 28 januari 2023.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”Zonsmalbi – Lasioglossum zonulum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204378. Läst 27 januari 2023.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Zonsmalbi.
Wikispecies har information om Lasioglossum zonulum.
