Ystad–Gärsnäs Järnväg

nedlagd järnväg på Österlen
(Omdirigerad från Ystad-Gärsnäs Järnväg)

Ystad–Gärsnäs Järnväg var en normalspårig 1435 mm järnväg från Köpingebro vid Ystad–Eslövs Järnväg över Österlen till Gärsnäs vid Simrishamn–Tomelilla Järnväg. Järnvägen är nedlagd och uppriven.

Ystad–Gärsnäs Järnväg
Borrby railway station Sweden.jpg
Borrby station
Allmänt
PlatsSkåne
SträckaKöpingebro–Gärsnäs
Anslutande linjerYstad–Eslövs Järnväg
Simrishamn–Tomelilla Järnväg
Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg
Organisation
Invigd1894
Nedlagd1984
ÄgareYstads stad 1929–1941
Svenska staten 1941–
Infrastruktur­förvaltareYstad–Eslövs Järnväg 1894–1941
Statens Järnvägar 1941–
Tekniska fakta
Längd28 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största lutning11,1 
Minsta kurvradie300 m
Högsta hastighet90 km/h
Linjekarta
Köpingebro–Gärsnäs[1][2]
km  v  r 
Unknown BSicon "LSTR "
Gärsnäs–S:t Olofs JärnvägS:t Olof
Unknown BSicon "LABZg+l " Unknown BSicon "LSTRq "
Simrishamn–Tomelilla JärnvägSimrishamn
Station on track
28 Gärsnäs 1882–
Unknown BSicon "LSTRq " Unknown BSicon "ABZgLr "
Simrishamn–Tomelilla JärnvägTomelilla
Transverse water Unknown BSicon "exWBRÜCKE2 " Transverse water
Tommarpsån
Unknown BSicon "exHST "
25 Ö Herrestad 1931–1970
Unknown BSicon "exBHF "
23 Hammenhög 1894–1984
Unknown BSicon "exHST "
20 Blästorp 1931–1970
Unknown BSicon "exBHF "
17 Borrby 1894–1970
Unknown BSicon "exHST "
16 Tuvorna 1931–1970
Unknown BSicon "exBHF "
12 Löderup 1894–1970
Unknown BSicon "exBST "
11 Gyllerup –ca 1930
Unknown BSicon "exBHF "
9 Hedvigsdal 1894–1970
Unknown BSicon "exBHF "
6 Glemmingebro 1894–1970
Unknown BSicon "exHST "
3 Köpingsberg 1932–1970
Unknown BSicon "LSTRq " Unknown BSicon "ABZg+Lr "
1 Ystad–Eslövs JärnvägaTomelilla 1865–
Transverse water Small arched bridge over water Transverse water
Nybroån
Station on track
0 Köpingebro 1894–
Straight track
Ystad–Eslövs JärnvägaYstad
Unknown BSicon "LBHF "
-8 Ystad 1865–
Unknown BSicon "LSTR "
Malmö–Ystads JärnvägMalmö V 1874–
a Samtrafikering mellan Ystad och Köpingebro
Teckenförklaring
Hedvigsdals station

Historia

redigera

Efter öppnandet av Ystad–Eslövs Järnväg 1865 diskuterades en järnväg från Svenstorps station över Hammenhög till Simrishamn, men det fanns inte tillräckligt med investerare.

I början av 1890-talet tillsattes en kommitté i Ystad som den 27 maj 1892 fick koncession för en järnväg från en nybyggd station vid Köpingebro på Ystad–Eslövs Järnväg till Gärsnäs på Simrishamn–Tomelilla Järnväg. Bolaget bildades den 12 april 1893 och aktier tecknades för 404 300 kronor varav sju landskommuner i Kristianstads län tecknade för 135 000 kronor. Järnvägsbygget startade 1893 och banan öppnade för allmän trafik den 5 oktober 1894. Byggkostnaden var 800 000 kronor[3][4] för en bana vars kraftigaste lutning var 11,1 ‰ och minsta kurvradie 300 meter, vilket ursprungligen medgav en största tillåtna hastighet om 40 km/t.[5]

Det skedde inga större förändringar förutom att det byggdes nya rundgångsspår och stickspår vid en del stationer.[6] Utfarten från Köpingebro flyttades 1921 från linjen omkring en kilometer från stationen till en växel inom stationen.[7] Kraftigare räls ersatte originalrälsen 1922 och hastigheten höjdes till 60 kilometer i timmen som för rälsbussar senare höjdes till 90 kilometer i timmen.

Ystad–Gärsnäs Järnväg köpte Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg den 1 september 1905 för 300 000 kronor. Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, öppnad 1902, var en förlängning av Ystad–Gärsnäs Järnväg till S:t Olof vid Ystad–Brösarps Järnväg. De sammanslagna järnvägarna fick namnet Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, men bolagsnamnet förblev Ystad–Gärsnäs Järnvägsaktiebolag till 1929, då Ystads stad blev ensam ägare och bolagsnamnet ändrades till Ystad–S:t Olofs Järnvägsaktiebolag.

Ystads stad sålde järnvägen, tillsammans med de övriga Ystadbanorna,[a] till Svenska staten den 1 juli 1941, och Statens Järnvägar tog över driften.

Bolaget köpte 35 godsvagnar men lok och personvagnar kom från Ystad–Eslövs Järnväg som hanterade trafiken. Ytterligare 10 godsvagnar anskaffades 1898.[9]

Nedläggning

redigera

All trafik mellan Köpingebro och Hammenhög upphörde 1970 samtidigt som persontrafiken också upphörde mellan Hammenhög och Gärsnäs. Rälsen mellan Köpingebro och Hammenhög revs 1970–1971. Godstrafiken Hammenhög–Gärsnäs upphörde 1984 och rälsen revs 1985.

Det mesta av järnvägen har återgått till åkermark men från Hammenhög till Borrby finns banvallen kvar.[10]

Kommentarer

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”Allmän svensk Jernvägsstatistik”. Bidrag till Sveriges officiella statistik: Statens järnvägstrafik 1862–1910 (BiSOS L). Statistiska centralbyrån. 1893. sid. 1–2. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20L%20Statens%20j%C3%A4rnv%C3%A4gstrafik%201862-1910%2FStatens-jarnvagstrafik-L-Allman-svensk-jarnvagsstatistik-1893-1894.pdf. Läst 3 november 2012. 
  2. ^ Rolf Sten; Benny Nilsson & Kjell Byström (17 april 2021). ”Köpingebro – Sankt Olof”. Bandelsregister. historiskt.nu. https://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd641.htm. Läst 3 november 2012. 
  3. ^ ”Kristianstads län 1891–1895” (PDF). Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20H%20Fem%C3%A5rsber%C3%A4ttelser%2FFem%C3%A5rsber%C3%A4ttelser%20Kristianstads%20l%C3%A4n%201856-1905%20%28BISOS%20H%29%2FBefallningshavandes-femarsberattelser-H-Kristianstads-lan-1891-1895.pdf. Läst 21 april 2025. ”År 1893 påbörjades byggandet af en jernväg af 1.435 meters spårvidd från Köpinge å Ystad—Eslöfs jernväg till Gärsnäs station å Simrishamn Tomelilla jernväg, för hvilken anläggning koncession meddelats genom nådigt bref den 27 maj 1892. Denna jernväg, som har en längd af 28 kilometer, deraf 24.2 kilometer falla inom Kristianstads län, öppnades för allmän trafik den 5 oktober 1894. Af jernvägen beröras här i länet Glemminge, Ingelstorps, Valleberga, Löderups, Hörups, Borrby, Hammenhögs, Östra Hemstads och Stiby socknar, och hafva stationer derinom blifvit anlagda vid Glemmingebro, Hedvigsdal, Löderup, Borrby och Hammenhög. Anläggningskostnaden för jernvägen med rörlig materiel och inventarier har uppgått till 799.994 kr. 26 öre, deraf genom aktieteckning åstadkommits 404,300 kronor. Följande kommuner i länet hafva tecknat aktier i jernvägen, nämligen Borrby 50,000 kronor, Glemminge 15,000, Hammenhög 10,000, Hörup 15,000, Ingelstorp 5,000, Löderup 25,000 och Valleberga 15,000 kronor, eller tillhopa 135,000 kronor.” 
  4. ^ ”25. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga berättelse för året 1896” (PDF). BISOS. S. Allmänna arbeten. Statistiska centralbyrån. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20S%20Allm%C3%A4nna%20arbeten%201872-1910%2FAllmanna-arbeten-S-1896.pdf. Läst 2 november 2012. 
  5. ^ Rolf Sten (7 mars 2004). ”Snabbfakta YGStOJ”. Historiskt om Svenska Järnvägar. https://www.historiskt.nu/normalsp/yj/ygstoj/ygstoj_snabbf.html. Läst 22 april 2025. 
  6. ^ ”39. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga berättelse för året 1910” (PDF). BISOS. S. Allmänna arbeten. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103141759/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201910.pdf. Läst 2 november 2012. 
  7. ^ ”Skånska vägskydd: Köpinge (Glemmingebro–Köpingebro)”. Järnvägshistoriskt Forum. 18 mars 2011. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=76687. Läst 2 november 2012. 
  8. ^ Rolf Sten. ”Ystads Järnvägar”. Historiskt om Svenska Järnvägar. https://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yj_snabbf.html. Läst 3 november 2012. 
  9. ^ ”27. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga berättelse för året 1898” (PDF). BISOS. S. Allmänna arbeten. Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20S%20Allm%C3%A4nna%20arbeten%201872-1910%2FAllmanna-arbeten-S-1898.pdf. Läst 2 november 2012. 
  10. ^ ”Cykelvägsplan för Skåne” (  PDF). Naturskyddsföreningen i Skåne. 26 september 2012. sid. 89. https://skane.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/106/2013/09/SkNF_Cykelv%C3%A4gsplan_Sk%C3%A5ne_sept_2012-webb.pdf. Läst 3 november 2012. ”Den gamla banvallen från Hammenhög till Borrby finns kvar till stor del.”