Xerocomellus ripariellus[1][2] är en sopp i familjen Boletaceae.

Xerocomellus ripariellus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljBoletaceae
SläkteXerocomellus
ArtX. ripariellus
Vetenskapligt namn
§ Xerocomellus ripariellus
Auktor(Redeuilh) Šutara 2008
Synonymer

Boletus ripariellus (Redeuilh) Watling & A.E. Hills 2004

Xerocomus ripariellus Redeuilh 1997

Förekomst redigera

Hittills är den endast funnen i Europa, men utbredningen är dåligt känd (den hade ju helt förbisetts fram till 1997). I Norden förekommer den sällsynt i Danmark (som närmast Sverige på Själland, så den bör ju kunna finnas i Skåne). Den växer företrädesvis på fuktig mark och bikdar ektomykorrhiza, förmodligen med alar, Salix eller popplar.

Kännetecken redigera

En liten sopp, hatten blir upp till 6 cm i diameter, Hatthuden är röd till mörkt brunröd, sammetsluden och ofta uppsprickande. Porerna är gula och blånar vid beröring. Sporerna är strimmiga. Foten är gul, vanligen täckt av röda korn i den nedre delen och blånar vid beröring. Köttet är blekt gulaktigt i hatten, mörkare i foten och är i fotbasen ofta rödaktigt; blånande i snittytor. Den kan skiljas från rödsopp (som finns i torrare, mera parkartad miljö) på avsaknad av röda prickar i fotbasens kött (lupp!). Xerocomellus fennicus (som den annars är mycket lik) och Xerocomellus marekii har trunkata sporer {abrubt tillplattade i ena änden).

Taxonomi redigera

Arten beskrevs av 1997 av Guy Redeuilh som Xerocomus ripariellus.[3] Den flyttades till det nybeskrivna släktet Xerocomellus av Josef Šutara 2008.[4]

Ripariellus är en diminutivform av riparius, vilket i sin tur betyder "tillhör stranden" (från latin ripa, "strand"), alltså "mindre strand-xerocomellus" eller något sådant.

Referenser redigera

  1. ^ Xerocomellus ripariellusDyntaxa.
  2. ^ Xerocomellus ripariellus på Species Fungorum.
  3. ^ Guy Reduilh, 1997, Xerocomus ripariellus Redeuilh (sp.nov.), Documents Mycologique 26:104, sid. 30–31.
  4. ^ Josef Šutara, 2008, Xerocomus s.l. in the light of the present state of knowledge, Česká Mykologie. 60:1, sid. 29–62.