Poppelsläktet

släkte i familjen videväxter
(Omdirigerad från Popplar)

Poppelsläktet (Populus)[1][2] är ett släkte i familjen videväxter.[1] Släktet kännetecknas av sina trekantiga blad och kraftiga barkstammen. Flera arters förmåga att skjuta rotskott gör att de arterna ofta inte är särskilt populära att få in i trädgårdarna. De är dioika, tvåbyggare.

Popplar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalpigiaordningen
Malpighiales
FamiljVideväxter
Salicaceae
SläktePoppelsläktet
Populus
Vetenskapligt namn
§ Populus
AuktorLinné, 1753
Arter
Se text

Historik

redigera

Balsampoppel är den poppel som först infördes till Sverige i början av 1700-talet. De flesta av de andra arterna kom in under samma århundrade. Med några undantag förökar sig poppeln inte i vilt tillstånd utan måste odlas genom sådd, ympning eller genom sticklingar.[3]

Poppel är idag Värmlands landskapsträd.[3]

Se även: Poppelodling

Flera poppelarter har en hög biomassaproduktion och volymtillväxt och kan odlas med korta omloppstider. [4]Poppel och hybridpoppel skjuter många stubbskott[5] men relativt få rotskott.[källa behövs] För asp och hybridasp är det tvärtom, de får många rotskott och få stubbskott.[källa behövs]

Poppel går enkelt att föröka genom vedartade sticklingar[6] medan det är svårt att få vedartade sticklingar av asp och hybridasp att rota sig.[7] Det är möjligt att föröka asp och hybridasp genom örtartade sticklingar från nya skott men för att denna metod ska fungera krävs mycket noggrann passning av sticklingarna med avseende på vattentillgång och luftfuktighet.[7] Två andra och vanligare förökningsmetoder för hybridasp är mikroförökning genom knoppmeristem i laboratorium och förökning genom rotskott.[7] Förökning genom rotskott görs genom att gräva upp rötter och plantera dem i jord och sedan ta rotskotten som kommer upp.[7] Vanlig asp förökas inom skogsbruk huvudsakligen genom rotskott som naturligt alstras i stor mängd.[8]

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet tror att det går att producera 500 kubikmeter poppelved per hektar på 20 år på marker med god vattenhållande förmåga, även om detta inte är påvisat. De har ungefär hundra olika poppelvarianter som de arbetar med för att studera detta.[9]

Användning

redigera

Poppelved kan utgöra basmaterial för produktion av fordonsbränsle, men denna användning har globalt sett begränsad betydelse.[10]

Eftersom poppel huvudsakligen är mjuk och föga motståndskraftig används den sällan som virke. Eftersom den är lättbearbetad har den dock använts till vissa husgeråd, som virke i träskor med mera.[11] Några poppelarter utvecklar naturligt missfärgad kärnved vilket kan påverka bearbetning och användningsområde.[12] Asp ingår i poppelsläktet och används vid tillverkning av tändstickor.

Arter inom poppelsläktet är också vanliga vid tillverkning av alpinskidor.[13]

Forskare vid SLU och Stockholms universitet har experimenterat i att framställa bomullsliknande material ur poppel, med förhoppningen att i framtiden ersätta så mycket som hälften av världens bomull med ett mer hållbart material.[14]

Några arter

redigera

Hybrider:

Dottertaxa till poppelsläktet, i alfabetisk ordning[1]

redigera

Bildgalleri

redigera
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266446. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Populus L. - Poppelsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 23 maj 2015
  3. ^ [a b] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
  4. ^ Birger Hjelm, Tord Johansson, Almir Karacic (22 oktober 2011). ”Hybridpoppelns biomassa- och volymproduktion – en framtida potential”. Fakta Skog-SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog11/faktaskog_31_2011.pdf. 
  5. ^ Birger Hjelm, Tord Johansson (22 oktober 2012). [https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog12/faktaskog_05_2012.pdf ”Tillvaratagande av hybridpoppelns stubbar och stubbskott — en tänkbar råvara för bioenergianvändning”]. Fakta Skog-SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog12/faktaskog_05_2012.pdf. 
  6. ^ ”Föröka poppel med sticklingar”. Skogssverige. 4 september 2008. https://www.skogssverige.se/jag-skulle-vilja-foroka-poppel-med-sticklingar-hur-gar-man-tillvaga-och-nar-skall-sticklingarna-tas. Läst 18 mars 2018. 
  7. ^ [a b c d] ”Går det att ta sticklingar från hybridasp?”. Skogssverige. 10 juni 2017. https://www.skogssverige.se/gar-det-att-ta-sticklingar-fran-hybridasp. Läst 18 mars 2018. 
  8. ^ Per-Ove Persson, Lars Rytter, Tord Johansson, Birger Hjelm (22 oktober 2015). ”Handbok för odlare av poppel och hybridasp”. Jordbruksverket. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.427773ab14dde0f110dae145/1434110736268/ovr355.pdf. 
  9. ^ Christersson,, Lars (2013). Papperspopplar och energipilar. Trilöv förlag. sid. 334. ISBN 978-91-980827-1-5 
  10. ^ International Poplar Commission: Report of the 22nd Session of the Commission and of the 42nd Session of its Executive Committee, Santiago, Chile, 28 November – 2 December 2004. (pdf) sid.9-10
  11. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1018 
  12. ^ Tord Johansson, Birger Hjelm (22 oktober 2013). ”Missfärgning av veden i poppelstammar”. Fakta Skog-SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog13/faktaskog_03_2013.pdf. 
  13. ^ Alexander Bergström. [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:746696/FULLTEXT01.pdf ”Träkärnor i alpina skidor - ett examensarbete kring olika träslag och dess egenskaper som träkärna i alpina skidor.”]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:746696/FULLTEXT01.pdf. Läst 25 november 2019. 
  14. ^ ”Här är trädet som kan ersätta bomull”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/har-ar-tradet-som-kan-ersatta-bomull. Läst 28 augusti 2022. 

Externa länkar

redigera