Wuppertal
Wuppertal är en kreisfri stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Staden, som har cirka 360 000 invånare, ligger vid den lilla ån Wupper och i dess dalgång. Staden är belägen i det tidigare grevskapet (hertigdömet) Berg (Bergisches Land) öster om Rhen (Rhein) och nordost om Köln. Detta har till följd att Wuppertal har ett stort antal branta gator och branta trappor. Den sägs ha flest offentliga trappor i Tyskland.
Wuppertal | |||
Kreisfri stad | |||
Neue Friedrichstraße i Wuppertal.
| |||
|
|||
Land | ![]() | ||
---|---|---|---|
Förbundsland | Nordrhein-Westfalen | ||
Regierungsbezirk | Düsseldorf | ||
Höjdläge | 160 m ö.h. | ||
Koordinater | 51°16′N 07°11′Ö / 51.267°N 7.183°Ö | ||
Yta | 168,39 km² ()[1][2] | ||
Folkmängd | 355 004 ()[3] | ||
Befolkningstäthet | 2 108 inv./km² | ||
Borgmästare | Uwe Schneidewind (Allians 90/De gröna) | ||
Postnummer | 42001–42399 | ||
Riktnummer | 202 | ||
Registreringsskylt | W | ||
Geonames | 3247431 | ||
Kommunkod | 05 1 24 000 | ||
OSM-karta | 62478 | ||
Läget för Wuppertal i Tyskland
| |||
Läget för Wuppertal i xxx
| |||
Webbplats: Wuppertal | |||
HistoriaRedigera
Wuppertal bildades 1929 genom en sammanslagning av sju mindre städer och fick sitt namn genom en folkomröstning året därpå. Detta kan märkas genom att staden har två större centra: (Barmen och Elberfeld) och fem mindre centra: (Langerfeld, Cronenberg, Ronsdorf, Vohwinkel och samhället Beyenburg från den dåvarande staden Lüttringhausen), vilket ger en blandning av storstad och småstad.
Staden bombades under andra världskriget på grund av sin rustningsindustri.
Den 8 september 1881 öppnade Zoo Wuppertal som blivit mycket populär bland invånarna och besökare.
IndustriRedigera
Wuppertal var tidigare ett betydande centrum för textilindustri, men efter textilindustrins globalisering är den inte längre av någon större betydelse i staden. I dag är i stället verksamheter inom maskintillverkning, kemi och elektroteknik de viktigaste näringarna. Exempel på företag inom kemisektorn är Bayer AG, den stora kemi- och läkemedelstillverkaren som har en stor anläggning i staden och DuPont (tidigare Herberts). Det var också i Barmen och Elberfeld i Wuppertal som Bayer startade sin verksamhet före flytten till Leverkusen.
KommunikationerRedigera
Redan för drygt 100 år sedan byggdes ett närtrafiksystem, i form av en hängande spårväg, den så kallade Schwebebahn, som efter restauration och modernisering är ett säkert, högmodernt och förhållandevis snabbt färdmedel. Schwebebahn invigdes 24 oktober 1900 av kejsare Wilhelm II med en tur från Elberfeld till Vohwinkel i vagn nummer 5 (byggd 1900). Vagn 5 används idag för abonnerade turer.
Tuffi var namnet på en fyraårig elefanthona, som den 21 juli 1950 hoppade ur ett fönster på Schwebebahns första kurva och i ån Wupper. Tuffi gjorde reklam för Zirkus Franz Althoff. Hon klarade sig oskadd och blev 43 år gammal.
UtbildningRedigera
Wuppertal har ett universitet, Bergische Universität Wuppertal, grundat som högskola genom sammanslagning 1972 och med universitetsstatus sedan 1983. Universitetet har omkring 14 000 studenter (2008). Wuppertals universitet är framförallt känt för sina ingenjörsutbildningar inom maskin-, byggnads-, säkerhets- och elektroteknikområdena.
SevärdheterRedigera
BilderRedigera
IdrottRedigera
BTV Wuppertal har dominerat den tyska dambasketen. I fotboll är Wuppertaler SV det ledande laget och spelar i Oberliga. På 1970-talet spelade man i Bundesliga. I Wuppertal finns även SG Bayer Wuppertal/Uerdingen/Dormagen och SV Bayer Wuppertal.
VänorterRedigera
|
Kända personerRedigera
- Friedrich Engels (1820–1895), köpman och politisk filosof.
- Erich Ribbeck (född 1937), fotbollstränare.
- Tom Tykwer (född 1965), filmregissör.
- Udo Dirkschneider (född 1952), hårdrockssångare.
- Johannes Rau (1931–2006), Tysklands 8:e förbundspresident 1999–2004.
- Christian Lindner (född 1979), partiledare för FDP och Tysklands finansminister sedan 2021
ReferenserRedigera
- ^ läs online, www.destatis.de.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Partnership towns of the City of Košice” (på slovak). © 2007-2009 City of Košice Magistrát mesta Košice, Tr. SNP 48/A, 040 11 Košice. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090817034218/http://www.kosice.sk/clanok.asp?file=gov_s_c-00.html. Läst 12 juli 2009.