Wolfgang Ernst Pauli, född 25 april 1900 i Wien, död 15 december 1958 i Zürich, Schweiz, var en österrikisk fysiker. Pauli erhöll Nobelpriset i fysik 1945.
Wolfgang Pauli  | |
 | |
| Född | 25 april 1900[1][2][3] Wien[4] |
|---|---|
| Död | 15 december 1958[4][1][2] (58 år) Zürich[4] |
| Begravd | Zollikon kirkegård[5] kartor |
| Medborgare i | USA, Schweiz och Österrike |
| Utbildad vid | Münchens universitet, doktorsexamen, [6] Döblinger Gymnasium, licentiatexamen, [6]  |
| Sysselsättning | Teoretisk fysiker, kemist, universitetslärare, fysiker |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet (1921–1922)[6] Niels Bohr-institutet (1922–1923)[6] Hamburgs universitet (1923–1928) ETH Zürich (1928–1940)[6] Princeton University (1940–1946)[6] University of Michigan (1941–1941)[6] Purdue University (1942–1942)[6] ETH Zürich (1946–1958)[6] |
| Noterbara verk | Paulis uteslutningsprincip och Paulis matriser |
| Gift med | Käthe Margarethe Deppner Franziska Bertram |
| Föräldrar | Wolfgang Joseph Pauli[7] Bertha Pauli |
| Utmärkelser | |
| Lorentzmedaljen (1931) Nobelpriset i fysik (1945)[8][9] Franklinmedaljen (1952) Utländsk ledamot av Royal Society (1953)[10] Matteuccimedaljen (1956) Max Planck-medaljen (1958) Hedersdoktor vid Wiens universitet[11] | |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Pauli skrev sin första vetenskapliga artikel redan två månader efter han tagit examen från Döblingers gymnasium i Wien. Artikeln handlade om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Han fortsatte att studera vid Münchens Ludwig-Maximilian-universitet där han doktorerade i juli 1921 med en avhandling om joniserat molekylärt väte ur ett kvantmekaniskt perspektiv.
Därefter arbetade han vid, i tur och ordning: Göttingens universitet, Niels Bohr-institutet och Hamburgs universitet fram till 1928.
År 1925 formulerade han Paulis uteslutningsprincip, som 1945 renderade honom Nobelpriset i fysik. År 1927 blev han professor vid tekniska högskolan i Zürich [12] och år 1931 förutsade han neutrinons existens.[13]
Bland hans verk märks Relativitätstheorie (1921), Quantentheorie (1926), samt Die allgemeinen Prinzipien der Wellenmechanik (2:a upplagan 1933).[12]
Pauli tilldelades Lorentzmedaljen 1931. Han invaldes 1955 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60v8f9w, omnämnd som: Wolfgang Pauli, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Babelio, författar-id på Babelio: 117592, omnämnd som: Wolfgang Pauli, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Паули Вольфганг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.treccani.it.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 1945, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 274, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, geschichte.univie.ac.at.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
- ^ Bra Böckers lexikon, 1978.
KällorRedigera
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Wolfgang Pauli.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1945
- Wolfgang Pauli hos Nobelstiftelsen (på engelska)
