William Gregory (kemist)
William Gregory, född 25 december 1803 i Edinburgh, Skottland, död 24 april 1858 i Edinburgh, var en skotsk läkare och kemist. Han studerade under Justus von Liebig och översatte vissa av von Liebigs verk till engelska. Han hade också intressen för mesmerism och frenologi.[2]
| William Gregory (kemist) | |
.jpg) | |
| Född | 25 december 1803[1] Edinburgh |
|---|---|
| Död | 24 april 1858[1] (54 år) Edinburgh |
| Medborgare i | Skottland |
| Utbildad vid | Justus-Liebig-Universität Gießen  |
| Sysselsättning | Språkvetare, kemist, universitetslärare, översättare, botaniker |
| Arbetsgivare | Edinburghs universitet |
| Föräldrar | James Gregory |
| Utmärkelser | |
| Medlem av Royal Society of Edinburgh Fellow of the Chemical Society | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigera
Gregory var fjärde sonen till Isabella MacLeod och James Gregory och föddes på 2 St Andrew Square i Edinburgh (senare riven).[3]
På 1830-talet registreras han som bosatt i sin fars radhus med sina bröder på 10 Ainslie Place på Moray Estate i västra New Town i Edinburgh.[4]
År 1832 valdes han till stipendiat i Royal Society of Edinburgh på förslag av Robert Christison och tjänstgjorde som sällskapets sekreterare från 1844 till 1858.[5]
Gregory dog 1858 i sitt hem på Princes Street och efterlämnade änka och en son.[6] Han är begravd i Canongate Kirkyard på Royal Mile[5] där han delar graven med sina syskon, intill sina föräldrar. Den ligger i kyrkogårdens sydvästra hörn, till höger om Adam Smiths grav.
Karriär och vetenskapligt arbete
redigeraEfter en medicinsk utbildning tog han examen vid University of Edinburgh 1828, men gick sedan över till kemi och studerade vid Universitetet i Geissen.[5] År 1831 införde han en process för att göra "morfiiaens muria", som kom i allmänt bruk.[6] "Gregorys salt" i termer av modern kemi var en blandning av morfinhydroklorid och kodeinhydroklorid, erhållen från opium genom användning av kalciumklorid.[7]
Efter att ha studerat en tid på kontinenten etablerade han sig som utomakademisk föreläsare i kemi i Edinburgh. Han utnämndes till professor i kemi vid Andersonian University, Glasgow, sedan vid Dublin Medical School, och utnämndes 1839 till professor i medicin och kemi vid King's College, Aberdeen. År 1844 valdes han till professuren i kemi i Edinburgh efter sin gamle lärare Thomas Charles Hope. Andrew Fyfe tillträdde sin post i Aberdeen efter att utan framgång också ha ifrågasatt tillsättningen av Edinburgh-stolen.[8] Han var en framgångsrik pedagogisk föreläsare, men led under sina senare år mycket av en invalidiserande sjukdom.[6]
Gregory var också intresserad av djurmagnetism och mesmerism.
Bibliografi i urval
redigeraGregory var elev till Justus von Liebig i Giessen och översatte och redigerade flera av dennes verk. Hans egna kemiska verk gav betydande publicitet åt organisk kemi. En lista med fyrtio kemiska artiklar av honom gavs i Royal Society's Catalogue of Scientific Papers. Begränsad till ett stillasittande liv skrev han ett antal rapporter om kiselalger. Hans böcker var:[6]
- Outlines of Chemistry, 1845; 2:a upplagan, 1847; därefter uppdelad i två band, The Handbook of Oorganic respektive Organic Chemistry, 1853; den senare gavs ut i Tyskland, redigerad av Theodor Gerding, Brunswick, 1854.
- Letters to a Candid Inquirer on Animal Magnetism, 1851.
Förutom att redigera engelska utgåvor av Liebigs Animal chemistry, Chemistry in its Applications to Agriculture and Physiology, Familiar Letters on Chemistry, Instructions for Chemical Analysis of Organic Bodies, Agricultural Chemistry, Chemistry of Food och Researches on the Motion of the Juices in the Animal Body, översatte och redigerade Gregory Karl Reichenbachs Researches on Magnetism, Electricity, Heat , &c., in their relation to Vital Force, 1850. Han redigerade också, tillsammans med Liebig, Edward Turners Elements of Chemistry.[6]
Utmärkelser och hedersbetygelser
redigera- Medlem av Royal Society of Edinburgh
- Fellow of the Chemical Society
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, William Gregory (chemist), 13 februari 2022.
Denna artikel innehåller text från publikation som nu är offentlig: Bettany, George Thomas (1890). ^"Gregory, William (1803–1858)". I Stephen, Leslie; Lee, Sidney (red.). Dictionary of National Biography. Band 23. London: Smith, Elder & Co. s. 105.
Noter
redigera- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jm2vdg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kaufman, Matthew H. (August 2008). ”William Gregory (1803–58): Professor of Chemistry at the University of Edinburgh and enthusiast for phrenology and mesmerism”. Journal of Medical Biography (England) 16 (3): sid. 128–33. doi:. ISSN 0967-7720. PMID 18653829.
- ^ Edinburgh and Leith Post Office Directory 1801-3
- ^ ”Edinburgh Post Office annual directory, 1832-1833”. National Library of Scotland. http://digital.nls.uk/83400519.
- ^ [a b c] C D Waterston (July 2006). ”Former Fellows of The Royal Society of Edinburgh, 1783–2002: Part 1 (A–J)”. Royal Society of Edinburgh. https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130124115814/http://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Läst 27 maj 2022.
- ^ [a b c d e] "Gregory, William (1803–1858)" . Dictionary of National Biography. London: Smith, Elder & Co. 1885–1900.
- ^ Barbier, Andrä. ”UNODC - Bulletin on Narcotics - 1950, Issue 3”. www.unodc.org. http://www.unodc.org/unodc/en/data-and-analysis/bulletin/bulletin_1950-01-01_3_page004.html.
- ^ ODNB: Andew Fyfe
Vidare läsning
redigera- Dr. Alison (1858–1859). ”Account of the Life and Labours of Dr William Gregory”. Proceedings of the Royal Society of Edinburgh 4 (49): sid. 121–122. https://books.google.com/books?id=ryfavu8Z0FsC&q=william+gregory+Edinburgh&pg=RA1-PA121.
- Doyle, W. P.. ”William Gregory (1803–1858)”. William Gregory (1803–1858). http://www.chem.ed.ac.uk/about/professors/gregory.html. Läst 27 september 2008.
- MacKenzie, John E. (1035). ”The Chair of Chemistry in the University of Edinburgh in the XVIIIth and XIXth Centuries”. Journal of Chemical Education 12 (11): sid. 503–511. doi:.
- Stewart, Agnes Grainger (1901). The Academic Gregories. Edinburgh: Oliphant, Anderson and Ferrier. sid. 141–147. https://archive.org/details/academicgregorie00stewrich
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör William Gregory (kemist).- Porträtt av William Gregory
- ”Scientific Identity: Portraits from the Dibner Library of the History of Science and Technology, 2003”. Scientific Identity: Portraits from the Dibner Library of the History of Science and Technology, 2003. http://www.sil.si.edu/imagegalaxy/imagegalaxy_imageDetail.cfm?id_image=1116. Läst 27 september 2008.
