Willard Sterling Boyle, född 19 augusti 1924 i Amherst, Nova Scotia, död 7 maj 2011 i Wallace, Nova Scotia,[15] var en kanadensisk fysiker, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2009 "för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn"[16] – CCD-sensorn, som har blivit ett elektroniskt öga inom nästan alla fotograferingsområden".[17]

Willard S. Boyle Nobelpristagare i fysik 2009
Född19 augusti 1924[1][2][3]
Amherst, Kanada
Död7 maj 2011[4][1][2] (86 år)
Wallace, Kanada
Medborgare iKanada och USA
Utbildad vidMcGill University
Lower Canada College
SysselsättningFysiker[5], forskare[6], fotograf, uppfinnare, högre chef[7]
ArbetsgivareBell Labs
Utmärkelser
Stuart Ballantine-medaljen (1973)[8]
IEEE Morris N. Liebmann Memorial Award (1974)[9]
Edwin H. Land-medaljen (2001)[10]
National Inventors Hall of Fame (2006)[11]
Charles Stark Draper-priset (2006)
Nobelpriset i fysik (2009)[12][13]
Great Immigrants (2010)[14]
Companion av Kanadaorden
Redigera Wikidata

Boyle arbetade vid Bell Laboratories, där han var kollega med George E. Smith som han delade halva Nobelpriset med. Den andra halvan tilldelades Charles K. Kao.[16] Han var pionjär inom laserteknik och meduppfinnare av den laddningskopplade enheten.[18] Som chef för rymdvetenskap och undersökande studier vid Bell Labs dotterbolag Bellcomm hjälpte han till att välja månlandningsplatser och gav stöd till Apollos rymdprogram.[19]

Biografi redigera

Boyle var son till en läkare och flyttade till Quebec med sin far och mor Bernice när han var mindre än två år.[20] Han undervisades i hemmet av sin mor fram till fjorton års ålder, då han började på Montreals Lower Canada College för att slutföra sin gymnasieutbildning.[20]

Boyle studerade vid McGill University, men utbildningen avbröts 1943, när han gick med i Royal Canadian Navy under andra världskriget.[20] Han lånades ut till Royal Navy, där han lärde sig att landa Spitfires på hangarfartyg. Han tog en kandidatexamen 1947, en magisterexamen 1948 och en doktorsexamen 1950, alla vid McGill University.[21]

Som pensionär delade Boyle sin tid mellan Halifax och Wallace, Nova Scotia.[22] I Wallace hjälpte han till att starta ett konstgalleri tillsammans med sin hustru Betty, som var landskapsmålare. Han var gift med Betty sedan 1946 och fick fyra barn, 10 barnbarn och 6 barnbarnsbarn.[18] Under sina sista år led Boyle av njursjukdom, och på grund av komplikationer från denna dog han på ett sjukhus i Nova Scotia den 7 maj 2011.[23]

Karriär redigera

Efter att ha doktorerat tillbringade Boyle ett år på Canada's Radiation Lab och två år som lärare i fysik vid Royal Military College of Canada.[20]

Bell Labs redigera

År 1953 började Boyle arbeta vid Bell Labs där han 1962 uppfann den första kontinuerligt fungerande rubinlasern tillsammans med Don Nelson.[19] Den kallades i det första patentet för en halvledarinjektionslaser. Han blev chef för rymdvetenskapliga och utforskande studier vid Bell Labs dotterbolag Bellcomm 1962, som gav stöd till Apolloprogrammet och hjälpte till att välja landningsplatser på månen.[19] Han återvände till Bell Labs 1964 och arbetade då med utveckling av integrerade kretsar.[19]

Uppfinning av laddningskopplad enhet redigera

År 1969 uppfann Boyle och George E. Smith den laddningskopplade enheten (CCD), för vilken de gemensamt har fått Franklin Institutes Stuart Ballantine-medalj 1973, IEEE Morris N. Liebmann Memorial Award 1974, Charles Stark Draper-priset 2006 och Nobelpriset i fysik 2009. [21][19] CCD gjorde det möjligt för NASA att sända klara bilder av jorden tillbaka från rymden.[23] Den är också teknologin som är kärnan i många digitalkameror i dag. Smith sa om deras uppfinning: "Efter att ha gjort de första bilderna visste vi med säkerhet att kemifotografering var död."[24] Eugene Gordon och Michael Francis Tompsett, två pensionerade kollegor från Bell Labs, hävdade att CCD-applikationen för fotografi inte uppfanns av Boyle.[25] Boyle var verkställande forskningschef för Bell Labs från 1975 till sin pensionering 1979.[23]

Utmärkelser redigera

[Redigera Wikidata]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Willard Boyle, 13 juli 2021.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Find a Grave, Willard Boyle, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Willard Sterling Boyle, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Willard Boyle.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.cumberlandnewsnow.com.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 3 januari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, www.fi.edu.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, corporate-awards.ieee.org.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, www.optica.org.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, www.invent.org.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] The Nobel Prize in Physics 2009, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 24 september 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Prize amounts and market value of invested capital (på engelska), Nobelstiftelsen, augusti 2018, läs online, läst: 24 september 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] läs online, www.carnegie.org.[källa från Wikidata]
  15. ^ Martin, Douglas (9 maj 2011). ”Willard S. Boyle, Father of Digital Eye, Dies at 86” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2011/05/10/science/space/10boyle.html?_r=1. Läst 30 december 2018. 
  16. ^ [a b] ”Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande”. KVA. 6 oktober 2009. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2009. Läst 30 december 2018. 
  17. ^ Willard S. Boyle hos Nobelstiftelsen (på engelska)
  18. ^ [a b] ”Canadian scientist shares Nobel physics prize”. CBC News (Toronto). 6 oktober 2009. Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://www.webcitation.org/696tnOg2T?url=http://www.cbc.ca/news/world/story/2009/10/06/nobel-prize-physics-kao-boyle-smith281.html. Läst 22 september 2015. 
  19. ^ [a b c d e] Mahoney, Jill (7 oktober 2009). ”The Nobel Physics Prize: A Canadian who took big risks takes home the big prize”. The Globe and Mail (Toronto): s. A1–A2. 
  20. ^ [a b c d] Baxter, Joan (16 februari 2006). ”A modest man's big idea Digital chip changed the world”. The Toronto Star: sid. A3. Arkiverad från originalet den 13 november 2012. https://web.archive.org/web/20121113220355/http://pqasb.pqarchiver.com/thestar/access/987663601.html?dids=987663601:987663601&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Feb+16%2C+2006&author=Joan+Baxter&pub=Toronto+Star&edition=&startpage=A.03&desc=A+modest+man%27s+big+idea+Digital+chip+changed+the+world. Läst 6 oktober 2009. 
  21. ^ [a b] ”McGill congratulates its second Nobel-winning alumnus of 2009”. Alumni News. McGill University. 6 oktober 2009. Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://www.webcitation.org/696yL0uk8?url=http://www.mcgill.ca/newsroom/news/item/?item_id=111171. Läst 15 oktober 2009. 
  22. ^ ”Nobel laureate dies Saturday”. Amherst Daily News. Amherst, N.S.. 8 maj 2011. Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://www.webcitation.org/696nnczKJ?url=http://www.cumberlandnewsnow.com//News/Local/2011-05-08/article-2489707/Nobel-laureate-dies-Saturday/1. Läst 22 september 2015. 
  23. ^ [a b c] Maugh II, Thomas H. (19 maj 2011). ”Nobelist was a father of the digital camera”. Los Angeles Times (Los Angeles). Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://www.webcitation.org/696wnxytx?url=http://articles.latimes.com/2011/may/19/local/la-me-willard-boyle-20110519. Läst 11 juli 2012. 
  24. ^ Cassingham, Randy (15 maj 2011). ”Willard Boyle”. This is True. Ridgway, Colorado. Arkiverad från originalet den 10 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120510164453/http://honoraryunsubscribe.com/willard_boyle.html. Läst 13 juli 2021. 
  25. ^ Nobel Controversy: Former Bell Labs Employee Says He Invented the CCD Imager IEEE

Externa länkar redigera