Wilhelm Kruse, född 1674 i Göteborg, död 1739 i Vänersborg, var en svensk lantmätare och diktare. Han var ordinarie lantmätare i Älvsborgs län. Han förordnades på posten genom kungligt beslut 24 september 1711 då Karl XII fortfarande var kvar i Bender i nuvarande Moldavien. Han ligger begravd på Vassända gamla kyrkogård.

BiografiRedigera

Kruse var skepparson från Göteborg och gifte sig första gången med Cecilia Persdotter, änka efter skepparen i Göteborg Tore Olofsson, och andra gången omkring 1720 med Christina Beata Labeckia, dotter till komministern i Blomskog Sven Labeckius och Margareta Gillberg.

Wilhelm Kruse var en mångsysslare, som tog initiativ till industriella anläggningar, var fornforskare och även tecknare och akvarellist.

Främst gjorde han sig känd genom sina dikter, av vilka endast en del har tryckts. De rör sig inom vitt skilda områden: lärodikter i lantmäterikonst, nationalekonomiska rim, hyllningsdikter, rimmade inlagor, psalmer med mera. Han prisar bland annat Jonas Alströmer och gör propaganda för potatisen: "här wäx' en rot, jordäple lik, är kokt så god som bröd." Kruse var även en moralist, som vände sig mot superi och svordomar och föreslog detta botemedel: "tredje gången full, är att hasta på slut, / tå skal han ledas till stupestock ut.". En tid var han bosatt vid Sillgatan i Göteborg, men flyttade sedan till Vänersborg. Han skrev mestadels anonymt eller under signaturen V.K.[1]

En särställning intar hans politiska agitationsdikter skrivna 1709-16, vilka uppmanar till trohet mot kungen, och ombesörjdes genom svenska riksmyndigheter för spridning i landet. Främst bland dessa märks Marbons trohet (1709) och Gudfruktige soldaters och trogne undersåtares dageliga uppmuntringskväde (1712), ofta kallad Våra fäder gingo på och blev omtryckt som skillingtryck ännu vid slutet av 1800-talet. Dikten influerade även Thomas Thorilds Götamannasånger.[2]

Mest känd är dock dikten Bondelyckan som attribuerats honom och som ger råd för hur en bonde ska leva lyckligt i krigstider under svåra omständigheter. I Svenskt biografiskt lexikon anges i stället Erik Lindschöld som författare, vilket i sin tur ifrågasatts av Sune Ambrosiani i RIG nummer 67 1984.

BondelyckanRedigera

En åtta kors bonde, som hafver en häst,
gudfruktig och ärlig, god granne därnäst,
väl brukar sin åker, äng, spada och läst,
bor långt upp i skogen, har sällan nån gäst,


är fri från herrgården, krig, hunger och pest,
vet sällan af länsman, ej heller nån rest,
säms väl med sin hustru, den han sig har fäst,


bär omsorg om verlden, för själen dock mest,
är litet låghalter, god vän med sin präst,
samt glad i sitt arbet; den mår allra bäst.


Om bonden var litet låghalter slapp han bli uttagen som soldat, hade han bara en häst rekvirerades den inte till krigstjänst. Var han fri från herrgården behövde han inte göra dagsverken, hade han ej heller nån rest var han skuldfri. Att bo långt upp i skogen var ett skydd mot våldgästning.

BibliografiRedigera

  • Ahlingsåhs manufacturie-sköld afbildad, wid ledige stunder och förhinder af rägnwäder, under afmätning af staden och des tilhörige egor, anno 1726. Wälment och wälönskande af W.K. Med sköld eller teken utan på ett hus, utwises hwad therinne : handteras, tilwärkas och föryttras. Stockholm. 1726. Libris 2430766 
  • Charta öfwer Alingsås med närmaste belägenhet. 17??. Libris 10441980 
  • Dagelig helwets-färd, i nådenes tid nödig och nyttig, at betrachta the fördömdas obeskrifweliga diupa qwahl och ändelösa jemmer, af en, utan återwändo gnagande samwets matk, på thet wi så mycket warligare med fruchtan och bäfwan måge : kunna wandra wägen til thet ewiga lifwet; och med hela christenheten af allo hierta stundeligen bedia wår milda herra Gud nådeligen osz bewara för then ewiga döden. Göteborg. 1730. Libris 2431181 
  • En dubbel gräntze-fästning, på Guds hielp grundad af twenne samdrägtige stormächtige konungar i Norden, upbygd tå riks-dagen påstod i Stockholm anno 1734. Med glädie beskådad och någorlunda förestäld på ny-åhret 1735. Stockholm. 1735. Libris 2430849 
  • Elds-bref om Götheborgz olycka sedan Gud, öfwer sitt heliga ordz föracht, swårligen förtörnad, hade genom en ostyrig wåd-eld anno 1721. ifrån den 14 april kl. 11 förmidnat, til den 15. kl. 3 eftermiddagen, låtit förbränna dom-kyrckan, : gymnasium, begge apotheken, reparebahnen och månge af de förnemste hus i staden ... Göteborg. 1721. Libris 2430772 
  • Frid-önskande fägne-liud uppå rijksens allmänne lyckönsko-dag då hans förstl. durchleuchtighet arf- printzen til Hessen-Cassel Fridericus i Stockholm den martij anno 1715. fijrade sitt hög-förstliga bijlager med hennes kongl. höghet : rijksens arf-princessa. Göteborg. 1715. Libris 2401850 
  • Generaltullarrendesocietetens svenska tullatlas 7, Thenne charta wisar förnämligast, huru watnet löper utur Dahl, Norrige och Wermeland ... [Stockholm]: [Generaltullarrendesocieteten]. 1746. Libris 3041164 
  • Gienliud i Nedanskog mot frögderop ur Ofwanskog, til herrans lof i Norden, som kringgår hela jorden ... Lund. 1714. Libris 2401694 
  • Gudfruchtige soldaters och trogna vndersåtares dageliga upmuntrings-qwäde wid närwarande krigz- och hemsökelses tijder. Under then melodie : Lyckan kommer, lyckan går, den Gud fruchtar etc. 1716. Libris 2429985 
  • Guds obegripeliga godhets beröm, tå landsens moder Sweriges, Göthes och Wendes drotning Ulrica Eleonora til alle Swea länders inbyggares frögd, allernådigst annamade wal-brefwet af riksens ständer i Stockholm den 21. februarii anno : 1719. Göteborg. 1719. Libris 2401834 
  • Hyllande tanckar, på troget hiertas altar, upoffrade tå, i frid-furstens Jesu namn, Sweriges, Götes och Wendes drotning kröntes uti gamle hufwud-staden Upsala, den anno 1719. Göteborg. 1719. Libris 2401837 
  • Konungar skola wara tine skaffare, och theras förstinnor tina ammor : tå skalt tu förnimma at iag är herren, på hwilkom ingen til skam warder, som hoppas uppå mig ... Göteborg. 1715. Libris 2401704 
  • En liten wälkomma wid hans kongl. maij :tz konung Carl den tolftes wår allernådigste konungz högst åstundade lyckeliga hemkomst från Turkiet til Strahlsund den 11 november. Anno 1714. Af undersåtelig trohets plicht uti aller diupaste : underdånighet framburen. 1714. Libris 2429344 
  • Lycko-bild af olycks-emne, til lyckans herras allwisa försyns vnderliga styrelses allmänna lof och beröm. På begäran enfaldigt förestält af W.K. Götheborg. Göteborg. 1732. Libris 2431182 
  • Marbondens trohet och mandom beprisad vthi en wisa, honom och androm til vpmuntring, alfwarligen at tiena; Gud och konungen : sig och fäderneslandet med modh och blodh, mot fiendens bäfwande spetzar och lod : redeligen at förswara. Kan : siungas såsom : Florebella &c. 1710. Libris 2428783 
  • Ofrids-minne på tacksäijelse-dagen för Sweriges frid med Ryszland den 15 december 1721. Stockholm. 1721. Libris 2430847 
  • Swenske soldaters marsch-wijsa, under bekant melodie, eller såsom : Ingen falsk får wara med i thetta lag; ingen sorgsen; ty nu gryr wår frögde-dag. 1700. Libris 2428784 
  • Sweriges bittre tårar, sedan landsens wårdande fader konung Carolus then tolfte, til alle trognas diupaste sorg, aldeles saknades efter den 30 november 1718. Göteborg. 1719. Libris 2401697 
  • Tankar om landshielp. Stockholm. 1734. Libris 2428633 
  • Til hans kongl. maij:t Sweriges fridälskande konung, hennes kongl. maij:t landsens hulderika drottning, theras maijesteters och riksens högtvplyste trogne råd, samtelige högloflige ständer, och alla, kiära fädernes-landets wälgångs rättsinnige : älskare, på riks-dagen som vti then helga trefaldighets namn begynnes i Stockholm, den 14. maji o 1734. Stockholm. 1734. Libris 2428733 
  • De vnga swears och giöthers romerska bardalust för den gamla allmänna friheten. 1730. Libris 2430864 
  • Til arf-printzens af Hessen Swea konung Fridrik then förstes frögdefulla kröningz-fest i Stockholm den anno 1720. Göteborg. 1720. Libris 2401852 

NoterRedigera

  1. ^ Berggren, Gösta, Göteborgsförfattare, Svenska stadsförbundets tidskrift, 1966, h. 10, s. 414.
  2. ^ Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. 1933. sid. 169 


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kruse, Vilhelm, 25 juli 1911.

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera