Prins Valdemar av Danmark

Prins Valdemar
Prins Valdemar
Gemål	Prinsessan Marie d'Orléans av Frankrike
Barn	Prins Aage; Prins Axel; Prins Erik; Prins Viggo; Prinsessan Margareta
Ätt	Glücksburg
Far	Kung Christian IX av Danmark
Mor	Prinsessan Louise av Hessen-Kassel
Född	27 oktober 1858; Bernstorff slott, Gentofte, Danmark
Död	14 januari 1939; (80 år och 79 dagar); Det Gule Palæ, Köpenhamn, Danmark
Begravd	Roskilde domkyrka, Roskilde, Själland, Danmark
	Heraldiskt vapen
	;

Prins Valdemar av Danmark född 27 oktober 1858 på Bernstorff slott, död 14 januar] 1939 i Det Gule Palæ, Köpenhamn, var en dansk prins och yngste son till kung Kristian IX och Louise av Hessen-Kassel och därmed bror till exempelvis kung Georg I av Grekland, kejsarinnan Maria Fjodorovna av Ryssland och drottning Alexandra av Storbritannien.

Som ung inledde han en livslång karriär som officer inom den danska flottan. Han blev tillfrågad om han ville bli kung i Bulgarien 1887, men tackade nej eftersom han inte vill riskera att hamna i krig med brodern som var kung av Grekland. Med åren blev han en mycket uppskattad onkel i den danska kungafamiljen.^[1]

Barndom och uppväxt redigera

Prins Valdemars födelseort, Bernstorffs slott, norr om Köpenhamn.

Prins Valdemar föddes den 27 oktober 1858 på sina föräldrars sommarresidens, Bernstorffs slott, beläget någon mil norr om Köpenhamn på ön Själland i Danmark. Han föddes som det sjätte och yngsta barnet till prins Kristian och prinsessan Louise av Danmark. Prins Valdemars far var ursprungligen prins av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, en avlägsen och obetydlig gren av den danska kungafamiljen, Huset Oldenburg, der härstammade från kung Kristian III av Danmark. Familjens status hade dock förändrats 1853, då Christian med utsikterna för den oldenburgska ättens troliga utslocknan, utsågs till arvingen till den danska tronen. Vid Valdemars dop den 21 december 1858 fick hela familjen titeln kunglig höghet.

Familj redigera

Han gifte sig 1885 i Paris och på Chateau d'Eux med prinsessan Marie av Orléans (1865-1909), barnbarnsbarn till kung Ludvig Filip, Fransmännens kung. Familjen bodde i Det Gule Palæ och disponerade Bernstorff slott - beläget någon mil utanför Köpenhamn - som sommarresidens.

Det bestämdes att parets söner skulle uppfostras som protestanter, medan eventuella döttrar skulle fostras som katoliker. Äldste sonen (Aage, Prins av Danmark) lämnade Danmark och blev officer i franska Främlingslegionen.

Aage (1887-1940), gift 1914 i Turin med grevinnan Mathilda Calvi dei Conti di Bergolo (skilda 1939), avsade sig rätten till tronen och blev Greve av Rosenborg.
Axel (1888-1964), gift 1919 i Stockholm med prinsessan Margaretha av Sverige (1899-1977).
Erik (1890-1950), gift 1924 med Lois Frances Booth (skilda 1937), avsade sig rätten till tronen och blev greve av Rosenborg.
Viggo (1893-1970), gift 1924 med Eleanor Margaret Green, avsade sig rätten till tronen och blev greve av Rosenborg.
Margareta (1895-1992), gift 1921 med René av Bourbon-Parma (1894-1962).