Lawrence Bragg

brittisk fysiker
(Omdirigerad från W. L. Bragg)

Sir William Lawrence Bragg, född 31 mars 1890 i Adelaide i Australien, död 1 juli 1971 i Waldringfield nära Ipswich i Suffolk, var en brittisk fysiker. Han är främst känd för att ha upptäckt röntgenkristallografi 1912 och utvecklat metoden tillsammans med sin far, William Henry Bragg. De gav namn åt Braggs lag. 1915 fick far och son Nobelpriset för sin upptäckt, och Lawrence Bragg blev därmed vid 25 års ålder den yngste någonsin att få ett Nobelpris i fysik.

Lawrence Bragg Nobelpristagare i fysik 1915
Född31 mars 1890[1][2][3]
Adelaide[4]
Död1 juli 1971[1][2][3] (81 år)
Ipswich, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[5] och Australien
Utbildad vidUniversitetet i Adelaide
Trinity College, Cambridge
Universitetet i Cambridge
Australian National University
University of Leeds[6]
Queen's College, North Adelaide,
St Peter's College,
SysselsättningMatematiker, kristallograf, universitetslärare, fysiker, kemist
Befattning
Langworthy Professor (1919–1937)
Ordförande, Manchester Literary and Philosophical Society (1927–1929)
ArbetsgivareUniversity of Manchester
Universitetet i Cambridge
Victoria University of Manchester
MakaAlice Grace Jenny Hopkinson[7]
BarnStephen Bragg (f. 1923)
Patience Mary Bragg (f. 1935)[7]
FöräldrarWilliam Bragg[8][7]
Gwendoline Todd[7]
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1915)[9][10]
Matteuccimedaljen (1915)
Hughesmedaljen (1931)
Bakerföreläsningen (1934)
Dalton-medaljen (1942)
Royal Medal (1946)
Roebling-medaljen (1948)[11]
Guthrieföreläsning (1952)
Röntgen-plaketten (1955)
Clerk Maxwell lecture (1957)
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[12]
Copleymedaljen (1966)[13]
August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1967)
Military Cross
Knight Bachelor
Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh
Officer av Brittiska imperieorden
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata
Bragg designade bland annat röntgenspektrometern.

Bragg var professor vid Victoria University of Manchester, universitetet i Cambridge och Royal Institution från 1919 till 1966, och fortsatte som sådan sin forskning på röntgenkristallografi.

Bragg invaldes 1921 som Fellow of the Royal Society och 1943 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Matteuccimedaljen 1915, Hughesmedaljen 1931, Royal Medal 1946 och Copleymedaljen 1966.

Ett av Braggs övriga intressen var att samla blötdjursskal, hans personliga samling innehöll exemplar från cirka 500 arter, som alla personligen hade samlats in i södra Australien. Han upptäckte en ny art av sepialiknande bläckfiskar - Sepia braggi, som uppkallades efter honom av Joseph Verco.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sir Lawrence Bragg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, William Lawrence Bragg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Брэгг Уильям Лоренс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Greatest Father-Son Team In Science (på engelska), Forbes, 19 juni 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physics 1915, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Mineralogical Society of America.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
  13. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera