Öppna huvudmenyn

Vreta klosters socken i Östergötland ingick i Gullbergs härad, ingår sedan 1971 i Linköpings kommun och motsvarar från 2016 Vreta klosters distrikt.

Vreta klosters socken
Socken
Vreta klosters kyrka 2009.jpg
LandSverige
LandskapÖstergötland
HäradGullbergs härad
KommunLinköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area53 kvadratkilometer
Upphov tillVreta klosters landskommun
Karta
Vreta klosters sockens läge i Östergötlands län.
Red pog.svg
Vreta klosters sockens läge
i Östergötlands län.
Koordinater58°28′55″N 15°31′03″E / 58.48194444°N 15.5175°Ö / 58.48194444; 15.5175
Koder, länkar
Sockenkod0526
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126518 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata
Julin Vreta Kloster.
Målning av Johan Fredrik Julin (1798-1843).

Socknens areal är 53,35 kvadratkilometer, varav 46,25 land.[1] År 2000 fanns här 8 150 invånare[2]. Tätorterna Ljungsbro och Berg (med Bergs slussar) samt Vreta kloster med sockenkyrkan Vreta klosters kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Vreta klosters socken har medeltida ursprung, tidigast med namnet Vreta socken som efterhand från 1600-talet ersattes med nuvarande.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vreta klosters församling och för de borgerliga frågorna till Vreta klosters landskommun. Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Linköpings kommun.[2] Församlingen utökades 2006 och 2010.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Vreta kloster, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som socknens härader. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Vreta Klosters kompani och Andra livgrenadjärregementet, Vestanstångs kompani.[4]

GeografiRedigera

Vreta klosters socken ligger nordväst om Linköping, väster om Roxen och norr om Svartån och kring Motala ström. Socknen är norr om Motala ström en kuperad skogsbygd, söder därom uppodlad slättbygd.[5][6][1]

FornlämningarRedigera

Kända från socknen är spridda gravrösen, stensättningar och flera skålgropar från bronsåldern samt 25 gravfält och en fornborg från järnåldern. Två runristningar har noterats.[5][6][7][8]

NamnetRedigera

Namnet (1289 Wretis) kommer från klostret. Klosternamnet är bildat av vret, vilket betyder liten inhägnad åker.[9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Vreta+kloster socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ kloster&Typ=Alla&DatumFran=&DatumTill= Adm historik för Vreta kloster socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Vreta klosters socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Vreta klosters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 3 Hermes 1950 libris

Externa länkarRedigera