Wikipedia

Viveka Heyman

svensk journalist, författare, översättare och kritiker

Viveka Heyman, född 27 oktober 1919 i Uppsala[1], död 5 februari 2013, var en svensk journalist, författare, översättare och kritiker.

Viveka Heyman var dotter till bibliotekarien och författaren Harald Heyman och Stina, ogift von Unge. Hon blev filosofie kandidat 1940 och var kulturredaktör för Arbetaren 1946–1949. Hon vistades i Israel 1949–1954 och var anställd vid Israels legation i Stockholm 1954–1955, vid Dagstidningen Arbetaren 1955–1957 samt vid Tel Avivs universitet i Israel från 1969.[2]

Heyman gav ut böcker och gjorde även en rad översättningar, inte minst av bibelböcker: Höga visan (1960), Predikaren (1961), Jobs bok (1969), Ordspråksboken (1970), Samuels bok (1977), Jesajas bok (1977), Första Mosebok (1979), Psaltaren (1982),[2] samt Profeterna (1996). Dessa mötte emellertid kritik från facköversättare och exegeter. Hennes egen kritik mot den officiella bibelkommissionen var mycket stark.

Bibliografi i urvalRedigera

  • Heyman, Viveka (1947). Mithridate: en studie i lokalfärg. Stockholm. Libris länk 
  • Heyman, Viveka (1948). Själar, kvinnor mest: essayer. Stockholm: Tiden. Libris länk 
  • Heyman, Viveka (1955). Får jag ha julgran?: dikter. Lilla lyrikserien ; 21. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Heyman, Viveka (1959). Christina. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  • Heyman, Viveka (1963). Vad vet Kristina om vänskap?. Stockholm: Geber. Libris länk 
  • Heyman, Viveka (1974). Fariséerna och de skriftlärda. [Malmö]. Libris länk 
  • Heyman, Viveka (1975). Fariséerna och de skriftlärda. Stockholm: Hillelförl. Libris länk. ISBN 91-85164-12-7 
  • Heyman, Viveka (1999). Taximordet i Jerusalem: ett slags detektivroman. Bromma: Megilla-förl. Libris länk. ISBN 91-89340-01-9 
  • Heyman, Viveka (2000). Den oärlige sanningssägaren: och andra essayer. Stockholm: Carlsson. Libris länk. ISBN 91-7203-246-4 
Översättningar (urval)
  • Conrad Peregrinus (pseud. för Kurt Friedlaender): En resa till Springistan (Federativ, 1948)
  • Benzion Katz: Den hebreiska mellankrigslitteraturen (Jerusalem, 1954)
  • Killingen som far köpte: noveller från Israel (Norstedt, 1955)
  • Folke Fridell: Jadô sæl bar-mînan (Död mans hand) (Tel Aviv, 1955)
  • Ingen förnuftig gärning: lyriska tolkningar (Tiden, 1957)
  • William Blake: Oskuldens och erfarenhetens sånger (Songs of innocence and of experience) (Allhem, 1960)
  • Samuel Josef Agnon: I havets mitt och andra noveller (Bonnier, 1964)
  • Bernard Malamud: Syndabock (The fixer) (Bonnier, 1968)
  • Ordet som aldrig dör: judisk lyrik i Sovjet (Gummesson, 1971)
  • Dalia Ravikowitz: Svår vinter: dikter (Horef kasheh) (Eremitpress, 1975)
  • Amos Oz: Någon annanstans (Makom ahher) (Wahlström & Widstrand, 1975)
  • Jehuda Amikhai: Sjungen hoppfullt sånger om Jerusalem (Coeckelberghs, 1976)
  • Avraham B. Yehoshua: Älskaren (Hameahev) (Forum, 1980)
  • David Grossman: Se kärlek (Ayen erekh: ahava) (Bromberg, 1989)

LitteraturRedigera

  • Richard Pleijel, Att riva Babels torn. Viveka Heyman som översättare av Gamla testamentet. Artos 2019, 253 sidor.

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] Heyman, Viveka, författarinna, Jerusalem i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 482.

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Viveka_Heyman&oldid=46950223"