Svarthuvad stentrast

afrikansk fågel i familjen flugsnappare
(Omdirigerad från Vitvingad klippskvätta)

Svarthuvad stentrast[2] (Monticola semirufus) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Svarthuvad stentrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteStentrastar
Monticola
ArtSvarthuvad stentrast
M. semirufus
Vetenskapligt namn
§ Monticola semirufus
Auktor(Rüppell, 1837)
Synonymer
  • Thamnolaea semirufa
  • Thamnolaea semirufus
  • Myrmecocichla semirufa
  • Vitvingad klippskvätta

Utseende och läte redigera

Svarthuvad stentrast är en vackert tecknad trastliknande fågel. Båda könen har mörk ovansida och en ljus vit fläck mitt på vingen. Hanen har prydligt avgränsad svart hjässa och rödorange buk. Honan kan verka helmörk bortsett från vingfläcken, men på närmare håll syns tunna tvärband på buken och rostfärgade toner nära undergumpen. Arten liknar svarthuvad klippskvätta, men denna har istället för den vita vingfläcken en vit fläck på skuldran. Sången är vacker och trastlik, bestående av mörka visslingar och skorrande toner i korta fraser.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i höglänta områden i Eritrea och Etiopien.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare har den placerats bland klippskvättorna i Thamnolaea, vilket dess tidigare svenska trivialnamn avslöjar, vitvingad klippskvätta. Genetiska studier visar att den egentligen är en stentrast.[6][7][8]

Familjetillhörighet redigera

Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][9]

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Monticola semirufus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ Collar, N. (2020). White-winged Cliff-Chat (Thamnolaea semirufa), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wwccha1.01
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson, The Monticola Rock-Thrushes: Phylogeny and biogeography revisited, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 901-910.
  8. ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M. I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, É. Pasquet, P. G. P. Ericson, and D. Zuccon (2012). Convergent evolution of morphological and ecological traits in open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae). Molecular Phylogenetics and Evolution 65(1):35–45.
  9. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar redigera