Vitus Haberegger
Vitus Haberegger, född okänt år i Ungern, död cirka 1695 i Malmö,[1][2] var Lunds universitets förste akademiboktryckare.
Biografi redigera
Haberegger, som var en landsflyktig ungersk adelsman, flyttade till Malmö via Danmark.[3][4][5] Han köpte M. Matsens tryckeri i Köpenhamn, och antogs 1666 som Skånska generalguvernementets boktryckare.[1][3][5] Han flyttade 1668 till Lund där han, utöver titeln som generalguvernementsboktryckare, också tjänstgjorde som det nyinvigda Lunds universitets första akademiboktryckare.[1][3][4][5] Han kom att stanna i Lund till 1675, då han på grund av Skånska krigets utbrott tvingades återvända till Malmö.[1][3][5]
Efter fredsslutet fortsatte Haberegger att trycka skrifter åt Lunds universitet, men då i Malmö.[6] Lunds universitet ansåg det emellertid otillfredsställande att behöva trycka sina böcker i Malmö, varför Haberegger år 1684 ersattes av David Kämpe som akademiboktryckare.[7][8] År 1687 begav Haberegger sig till Karlskrona i hopp om att bli antagen som amiralitetsboktryckare, men fick återvända till Malmö med oförrättat ärende.[9] Kämpes tid i Lund blev emellertid kort, då Vitus son Abraham tog över akademiboktryckeriet 1689, varefter han 1692 köpte Vitus tryckeri i Malmö och flyttade det till Lund.[5][7][8][10]
Vitus Haberegger förmodas ha dött omkring 1695, då sonen Abraham detta år innehade hans titlar, inklusive titeln som guvernementsboktryckare.[1][11] Vitus Haberegger var gift med Katarina Graa, med vilken han hade fem barn.[12] Dottern Catharina var gift med Lunds universitets dansmästare Caspar de Creaux, något som innebar att det Habereggska boktryckeriet så småningom kom att gå över först i släkten de Creaux' och sedan i släkten Berlings ägo.[13][14]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e] Nils Wessel, Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia. Oskarshamn, 1937, s. 20.
- ^ Gustaf Edvard Klemming & Johan Gabriel Nordin, Svensk boktryckeri-historia 1483-1883, med inledande allmän öfversigt. Stockholm: P. A. Norstedt och söner förlag, 1883, s. 213.
- ^ [a b c d] Klemming & Nordin, s. 212.
- ^ [a b] Gunnar Broberg & David Dunér, Beredd till bådadera: Lunds universitet och omvärlden. Lund: Lunds universitet, 2017, s. 70.
- ^ [a b c d e] Lars Olsson, "Tryckerier som industriella etablissementer i Lund, I", s. 4. Ale : Historisk tidskrift för Skåneland, 3, 1991, ss. 1-16.
- ^ Klemming & Nordin, s. 214.
- ^ [a b] Bert Möller, "Lunds första boktryckare", s. 18. Berlingska boktryckeriet i Lund 1745-1945 : blad ur dess historia. Lund: Berlingska boktr., 1945, ss. 11–24.
- ^ [a b] Per S. Ridderstad, "Lundatryckerier", s. 68. Nils Nilsson (red.), Bokkulturen i Lund. Lund: Kulturen, 1995, ss. 64–89.
- ^ Klemming & Nordin, ss. 212f.
- ^ Klemming & Nordin, s. 215.
- ^ Klemming & Nordin, ss. 213, 215.
- ^ Gunnar Tonnquist, Vitus Haberegger : Stamtavla 6 generationer, s. 1.
- ^ Klemming & Nordin, s. 257.
- ^ Tonnquist, ss. 1, 13.
Källor redigera
- Gunnar Broberg & David Dunér, Beredd till bådadera: Lunds universitet och omvärlden. Lund: Lunds universitet, 2017
- Gustaf Edvard Klemming & Johan Gabriel Nordin, Svensk boktryckeri-historia 1483-1883, med inledande allmän öfversigt. Stockholm: P. A. Norstedt och söner förlag, 1883
- Bert Möller, "Lunds första boktryckare". Berlingska boktryckeriet i Lund 1745-1945 : blad ur dess historia. Lund: Berlingska boktr., 1945, ss. 11–24
- Lars Olsson, "Tryckerier som industriella etablissementer i Lund, I". Ale : Historisk tidskrift för Skåneland, 3, 1991, ss. 1-16
- Per S. Ridderstad, "Lundatryckerier". Nils Nilsson (red.), Bokkulturen i Lund. Lund: Kulturen, 1995, ss. 64–89
- Gunnar Tonnquist, Vitus Haberegger : Stamtavla 6 generationer
- Nils Wessel, Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia. Oskarshamn, 1937