Wikipedia

Exercitieinstitutionen

Exercitieinstitutionen (av latinets exercitium '(vapen)övning'), eller exercitiestaten, inrättades i mitten av 1600-talet vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo. Exercitier var den sammanfattande beteckningen på adelsövningarna och innefattade en språkmästare, som skulle öva de unga männen att konversera på franska, italienska och spanska. Vidare ingick en fäktmästare, en ridmästare, en ritmästare, en dansmästare samt en director musices.[1]

Exercitiegården i Uppsala c:a 1770

Historik redigera

Drottning Kristina var en varm förespråkare av projektet. Exercitiestaten ansågs som nödvändig, då den svenska stormakten behövde civila och militära ämbetsmän, och exercitierna uppfattades som viktiga och eftertraktade färdigheter. Lektionerna var öppna även för ofrälse och uppgifter i memoarer och andra källor tyder på att såväl ridning, fäktning och dans var populärt och lockade många studenter.

Dansmästartjänsten vid Uppsala universitet inrättades 1638 och vid Lunds universitet 1668, samma år som universitetet invigdes. Universitetets dansmästare var också skyldiga att undervisa allmänheten gratis två gånger i veckan, och de förväntades ge danslektioner i professorernas familjer. Utöver den pedagogiska uppgiften fick ritmästaren göra illustrationer i vissa ämnen som medicin och botanik samt utföra dekorativa uppgifter i universitetets lokaler.[2]

De flesta av exercitieimästartjänsterna avvecklades successivt med början i mitten av 1800-talet. Språkmästartjänsterna omvandlades till adjunktstjänster och den konstnärliga och idrottsliga verksamheten flyttade till andra utbildningsplatser.[2] Vid Uppsala universitet och vid Lunds universitet finns dock vissa tjänster och titlar kvar.

Uppsala universitet redigera

Vid Axel Oxenstiernas och Johan Skyttes grundliga inspektion av Uppsala universitet 1637 påtalades behovet av undervisning i levande språk, fäktning och danskonst. I annat fall skulle man förlora adelsstudenterna. En fransk språkmästare kom redan samma år och året därefter anställdes den förste dansmästaren, som även blev fäktmästare. Från 1663 övergick han till ridmästare i samband med den nya storslagna exercitiestaten med lokaler i den av Olof Rudbeck projekterade ombyggnaden av kungsstallet till Exercitiegården. I det ortodoxa Uppsala hämtades dansmästarna ofta från adliga hov. För de franskfödda, som även undervisade på luta, utgjorde deras katolska tro ett problem.

Dansmästare[3]

Lunds universitet redigera

I Lund förordade universitetets förste kansler Gustaf Otto Stenbock redan invigningsåret 1668 rekryterandet av "nödige exercitiimästare" och språk- och dansmästare tillsattes tämligen omgående. 1672 följde ett kanslersbeslut om inrättande av en fäktmästartjänst och 1673 ett kungligt beslut om en stallmästardito. Åtminstone en fäktmästare hann också rekryteras före Skånska kriget 1676.[10] Sedan universitetets verksamhet 1682 återupptagits efter kriget tillsattes språk- och stallmästarposterna omgående samt fäkt- och dansmästarposterna 1684. Under 1700-talet tillkom två ytterligare exercitiemästarposter: ritmästare 1722 och kapellmästare ("Director musices") 1748.[11]

Under följande århundraden har samtliga exercitiemästarposter utom två kommit att avvecklas i Lund. Stallmästaren togs bort redan 1688, men annars var det främst under 1800-talet och det tidiga 1900-talet som ett flertal av tjänsterna försvann: dansmästaren 1853, språkmästarna 1861 (dessa ersattes dock av adjunkturer i moderna språk) och ritmästaren 1917. Återstår i dag gör kapellmästare och fäktmästare, den senare numera dock endast som en hederstitel utan tjänstekoppling.[11]

Språkmästare[12] redigera

Dansmästare[13] redigera

Stallmästare[15] redigera

Fäktmästare redigera

Ritmästare[17] redigera

Kapellmästare redigera

Ett akademiskt kapell och en post som director musices inrättades 1748 (efter beslut 1745). Den samlade musikverksamheten vid universitetet bedrivs i dag under samlingsnamnet Odeum. Nuvarande director musices är Patrik Andersson. Till kända tidigare innehavare av posten hör Alfred Berg.

En fullständig lista över directores musices i Lund finns på Director musices#Lunds universitet.

Kungliga Akademien i Åbo redigera

Även vid Kungliga Akademien i Åbo inrättades på 1660-talet språk-, dans- och fäktmästarbefattningar samt i början av 1700-talet en ritmästardito.[11]

Örebro universitet redigera

Örebro universitet har sedan 2007 inrättat exercitier som omfattar sång, dans, teckning och ridning.[18]

Referenser redigera

  1. ^ ”Exercitiemästare”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/exercitiemästare. Läst 9 maj 2012. 
  2. ^ [a b] Eva Helen Ulvros (20 juni 2004). ”Danskonsten försvinner ur vardagen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/danskonsten-forsvinner-ur-vardagen_151507.svd. Läst 9 maj 2012. 
  3. ^ Rudén, Jan Olof (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del A [Elektronisk resurs.]. sid. 98-101. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-490490. Läst 8 mars 2024 
  4. ^ ”Fäktning”. Uppsala universitet. http://katalog.uu.se/orgInfo/?orgId=SI37. Läst 9 maj 2012. 
  5. ^ ”Gymnastik och idrott”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 5 november 2015. https://web.archive.org/web/20151105053903/http://katalog.uu.se/orginfo/?orgId=SI38. Läst 9 maj 2012. 
  6. ^ ”Ridning”. Uppsala universitet. http://katalog.uu.se/orgInfo/?orgId=SI40. Läst 9 maj 2012. 
  7. ^ ”Musik”. Uppsala universitet. http://katalog.uu.se/orgInfo/?orgId=SI39. Läst 9 maj 2012. 
  8. ^ ”Ritning”. Uppsala universitet. http://katalog.uu.se/orgInfo/?orgId=SI41. Läst 9 maj 2012. 
  9. ^ ”Ritsalen”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 3 april 2012. https://web.archive.org/web/20120403005207/http://www.konstvet.uu.se/KV/Startsidan/Ovrigt/Ritsalen/. Läst 9 maj 2012. 
  10. ^ Eva Helen Ulvros: Dansens och tidens virvlar – Om dans och lek i Sveriges historia (Lund 2004)
  11. ^ [a b c] Fredrik Tersmeden: "Fäktmästarna vid Lunds universitet" i LUGI Fäktförening 100 år 1912-2012 (Lund 2012)
  12. ^ Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 430f.
  13. ^ Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 432f.
  14. ^ Eva Helen Ulvros, Dansens historia: Om dans och lek i Sveriges historia. Lund: Historiska Media, 2004.
  15. ^ Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 433.
  16. ^ ”Michael Erenius blir fäktmästare”. Lunds universitet. 28 juni 2010. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1187&news_item=5323. Läst 9 maj 2012. [död länk]
  17. ^ Johan Cederlund, Ritmästarna vid Lunds universitet 1722-1917. Lund: Lunds universitet, 1986.
  18. ^ ”Exercitier”. Örebro universitet. Arkiverad från originalet den 25 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120325121242/http://oru.se/Kalendarium/Startsida-Kalendarium/Exercitier/. Läst 9 maj 2012. 

Vidare läsning redigera

  • Cederlund, Johan (1990). Ritmästarna vid Lunds universitet. Skrifter / utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund, 0347-1772 ; 84. Lund: Lund Univ. Press. Libris 7677513. ISBN 91-7966-136-X 
  • Ulvros, Eva Helen (2004). ”Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund: ett nytt bildningsideal formas”. Rig 2004(87):2,: sid. [65]-80 : ill.. 0035-5267. ISSN 0035-5267.  Libris 9815695

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Exercitieinstitutionen&oldid=54519817”