Villa Josephson

villa i Diplomatstaden i Stockholm, Sverige

Villa Josephson är en fastighet vid Laboratoriegatan 12 (alternativt Nobelgatan 11) i kvarteret Ambassadören 2 i Diplomatstaden, Stockholm, ritad av arkitekten Erik Josephson och uppförd 1926 för hans kusin grosshandlaren och konstsamlaren John Josephson[1]. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[2]

Villa Josephson
Villa
Villa Josephson 2008, fasad mot Nobelgatan
Villa Josephson 2008, fasad mot Nobelgatan
Land Sverige Sverige
Kommun Stockholm
Ort Diplomatstaden
Adress Laboratoriegatan 4
Arkitekt Erik Josephson
Färdigställande 1926
Villa Josephson, entrésidan.
Villa Josephson, entrésidan.

Historik

redigera

Innan John Josephson byggde sin villa ägdes tomten av disponent Kristoffer Huldt[3], som den 23 oktober 1917 ansökte om bygglov att få uppföra en privatbostad enligt ritningar av Torben Grut. Projektet genomfördes dock aldrig. En notis den 17 september 1923 av bygglovsarkitekten Sigurd Westholm lyder:

”Då tiden för byggnadslovets giltighet numera utgått utan att byggnadsföretaget kommit till utförande, kommer ärendet avskrivas.”

1925 hade John Josephson förvärvat tomten[3], och han lämnade 1926 in en ny bygglovsansökan för dagens byggnad.

Utformning

redigera

På den 2 296 m² stora, långsmala tomten placerade arkitekten Erik Josephson huvudbyggnaden längst ner mot söder, närmast Nobelgatan, och entrén med två små flygelbyggnader vände han mot norr och Laboratoriegatan. Villan är en av tre i Diplomatstaden med putsade fasader, här avfärgad i en varmockra färgton. De övriga nio villorna har fasader av rött tegel. Taket har ett svagt fall och är valmat. Runt takfoten löper ett kraftigt tandsnitt som ger huset karaktär.

Bygglovsritningarna från 1926 visar en slottsliknande byggnad med strikt symmetrisk planlösning. Även trädgården har arkitekten gestaltat symmetriskt och barockinspirerat. Från entréhallen når man ett drygt 70 m² stort galleri med utsikt över Djurgårdsbrunnsvikens vatten. Galleriet flankeras av matsalen och ett kabinett med bibliotek. Matsal och kabinett har halvrunda burspråk som avslutas med var sin balkong som nås från sovrummen en trappa upp. Kök, serveringsrum, kapprum, trapphus och liknande utrymmen har placerats mot entrésidan. På övervåningen visar ursprungsritningen två stora sovrum och två mindre mot syd, samt ett syrum, två jungfrukammare, flera bad- och toalettrum och ett ”borstrum” (dåtidens städskrubb). Via en stor centralhall och några korridorer når man alla dessa rum.

Senare ägare

redigera

Huset köptes 1946 av förläggaren Johan Nordenfalk[källa behövs][4] och 1962 av belgiska staten för 1,35 miljoner kronor,[5] sedan ansökte den belgiska ambassaden i Stockholm om ”om- och tillbyggnad för inrymmande av ambassadens kansli i souterrängplanet”. Villan inrymde 2008 belgiska ambassadens residens; ambassadverksamheten finns vid Kungsbroplan.

Ursprungsritningar

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Bedoire (1998)
  2. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  3. ^ [a b] Enligt Stockholms adresskalender 1922-1925 ägdes tomten fram till 1924 av disponent Kristoffer Hulth. Från 1925 står grosshandlare Josephson som ägare.
  4. ^ Johan Nordenfalk
  5. ^ Diplomatstaden - tolv praktvillor vid Djurgårdsbrunnsviken, Christian Bratt, 2004

Källor

redigera

Externa länkar

redigera