Öppna huvudmenyn

Vigrid

Det slagfält där striden vid Ragnarök utkämpas
Se även Vigrid (organisation) och Bayonetta.
Tor möter Midgårdsormen på Vigrids slagfält. (Målning av Emil Doepler, cirka 1905)
Oden och Frej i strid mot Fenrisulven och Surt. (Målning av Emil Doepler, cirka 1905.)

I nordisk mytologi är Vigrid (norröna: Vígríðr) slätten där asarna och jättarna ledda av Surt skall drabba samman vid Ragnarök. Namnet Vigrid förklaras av Finnur Jónsson som "mark, hvor kampen ríðr, er i svingende bevægelse".[1] Björn Collinder ger samma tolkning: ”platsen där striden rör sig”,[2] men låter ett litet frågetecken markera att det är en tolkning av namnets innebörd – inte en översättning. Víg-ríðr betyder "krigs-ritt", vilket, enligt Åke Ohlmarks, "fullt tydligt klargör att det huvudsakligen är en ryttarstrid det gäller".[3]

Vigrid omtalas i den poetiska Eddan (Vafþrúðnismál 18), samt i Snorres Edda (Gylfaginning 51). I Fáfnismál 14–15 uppges dock att ragnarökstriden kommer att utkämpas på en plats vid namn Oskopne (Óskópnir). Eftersom Vigrid uttryckligen sägs vara ett fält (vǫllr), medan Oskopne påstås vara en ö (holmr), får kanske slagfältet Vigrid antas vara beläget på ön Oskopne, såvida det inte rör sig om olika benämningar på samma plats.

Vafþrúðnismál 18:

Vígríðr heitir vǫllr
er finnask vígi at
Surtr ok in svásu guð.
Hundrað rasta
hann er á hverjan veg.
Sá er þeim vǫllr vitaðr.
Vigrid heter vallen
där till vig de mötas,
Surt och de milda makter;
åt alla håll
är den hundra rastmil
där få de drabba samman.[4]
På Vigrids slätt
till slag möts
Surt och solblida gudar;
hundra mil
på vart håll den har,
så är det fält de fått.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Finnur Jónsson och Sveinbjörn Egilsson, Lexicon Poeticum. Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog, København 1931. Uppslagsord: Vígríðr.
  2. ^ Den poetiska Eddan i översättning av Björn Collinder, Forum 1957, sid 261.
  3. ^ Åke Ohlmarks, Gudatro i nordisk forntid, Gummessons, 1970, sid 94.
  4. ^ Översättning: Björn Collinder (Den poetiska Eddan, Forum, 1957).
  5. ^ Översättning: Åke Ohlmarks (Eddasångerna, Zindermans, 1965).