Viborgs läns kavalleriregemente
Viborgs läns kavalleriregemente eller Karelska kavalleriregementet uppsatt 1632 och omorganiserat 1724 till Karelska dragonskvadronen, 1735 till Karelska dragonregementet och 1743 till Karelska dragonkåren
| Viborgs läns kavalleriregemente | |
 Uniform 1808 | |
| Officiellt namn | Viborgs läns kavalleriregemente |
|---|---|
| Datum | 1632–1809 |
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Typ | Kavalleri |
| Storlek | Regemente |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Innehåll
HistoriaRedigera
Regementet härstammar från Karelska ryttarna, uppsatta 1618. Uppsatt 1632 som Viborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Karelens ryttare i Viborgs och Nyslotts län”. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé. Regementet ingick från 1704 i general Lewenhaupts kår som sommaren 1708 tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med vid kapitulation i Perevolotjna några dagar senare. Är 1700 hade ett fördubblingsregemente, Viborgs läns fördubblingskavalleriregemente, satts upp och detta förband övertog från 1709 funktionen som ordinarie regemente och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7 500 man som i augusti 1718 gick in i Norge från Jämtland. I 1721 års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av länet döptes då om till Kymmenegårds län. I och med att stora delar av Viborgs län blev ryskt försvann 270 rusthåll för regementet. Då regementets nu enbart räknade 730 nummer formerades de på 6 kompanier.
Karelska dragonskvadronenRedigera
År 1724 omorganiserades förbandet till dragoner under namnet Karelska dragonskvadronen.
Karelska dragonregementetRedigera
År 1735 bildades regementet av Karelska dragonskvadronen som utökats till 1 000 hästar på 8 kompanier. 1741 deltog regementet i slaget vid Villmanstrand med stora förluster. Efter freden i Åbo 1743 förlorades ytterligare landområden till Ryssland, bland annat delar av Kymmenegårds län. Regementet förlorade nu större delen av sitt återstående rekryteringsområde. De rusthåll som fanns kvar i regementet (de i Savolax) formerades på två skvadroner om 100 man vardera. De båda skvadronerna erhöll benämningen Karelska dragonkåren. Återstoden av Livkompaniet (de inom den nya riksgränsen vid Kymmene älv) bildade en skvadron om 50 man som överfördes till Nylands och Tavastehus dragonregemente med namnet Kymmenegårds skvadron.
Karelska dragonkårenRedigera
År 1753 införlivades Kymmenegårds kompani i Karelska dragonkåren. Runt 1775 sammanslogs Kymmenegårds skvadron jämte en värvad skvadron dragoner, stommen till Livgardet till häst, under namnet Karelska lätta dragonkåren med Savolaxbrigaden. År 1780 utgick Kymmenegårds skvadron till Nylands lätta dragonregemente och deltog med detta regemente i kriget mot Ryssland 1808-1809. De två skvadronerna i Savolax (Karelska lätta dragonkåren) deltog med Savolaxbrigaden under kriget 1808-1809. Kåren avtackades av Georg Carl von Döbeln i Umeå den 8 oktober 1809.
KompanierRedigera
Kompanier före 1721
- Livkompaniet
- Överstelöjtnantens kompani
- Majorens kompani
- Övre Savolax kompani
- Nedre Savolax kompani
- Lappvesi kompani
- Veckelax kompani
- Eurepä kompani
Kompanier efter 1721
- Livkompaniet
- Majorens kompani
- Lappvesi kompani
- Veckelax kompani
- Övre Savolax kompani
- Nedre Savolax kompani
Skvadroner efter 1743
- Kymmenegårds skvadron
- Övre Savolax skvadron
- Nedre Savolax skvadron
FörbandscheferRedigera
- 1632—1648 Otto Yxkull
- 1648-1648 Berndt Taube
- 1648—1660? Erik Kruse
- 1659 Erik Pistolhjelm
- 1660-1661 Berendt Taube
- 1662 Erik Pistolhjelm
- 1663-1667 Berndt Taube
- 1668 Erik Pistolhjelm
- 1670-1674 Odert Hastfehrs
- 1674-1675 Berendt Taubes
- 1675-1676 Gotthard Johan von Budbergs
- 1676-1682 Bernhard Mellin
- 1682-1695 Fritz Wachtmeister
- 1695-1700 Hans Henrik Rebinder †
- 1700-1700 Johan Ribbing †
- 1701-1701 Didrik Fredrik Patkull
- 1701-1702 M F Wrangel
- 1702-1708 Herman Johan von Burghausen †
- 1708-1709 Lorentz Löschern von Hertzfeld (tillfångatagen)
- 1709-1712 Carl Gustaf Armfelt
- 1712-1719 Danielson
- 1719-1721 B W von Rehbinder
- 1724-1726 Georg Albrekt Stockman
- 1726-1739 Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg
- 1739-1741 Georg Fredrik von Brandenburg
- 1741-1743 Carl Henrik Sprengtport
- 1743-1744 Christian Sahlo
- 1745-1746 Vakant
- 1747-1747 Mårten Depong
- 1747-1761 Fredrik Åkerhjelm
- 1761-1762 Otto Carl Fuhrumark
- 1762-1765 Lars Glansenstjerna
- 1765-1766 Christer Boye
- 1767-1767 Carl Gustaf von Qvillfelt
- 1767-1769 Fredrik Anders Jägerhorn
- 1769-1775 Jacob Magnus Sprengtporten
- 1775-1780 Göran Magnus Sprengtporten
- 1780-1781 Carl Henrik Furumark
- 1781-1783 Berndt Johan Hastfer
- 1783-1789 Curt Bogislaus Ludvig Kristoffer von Stedingk
- 1790-1799 Georg Henrik Jägerhorn
- 1790-1795 Johan August Sandels t.f.
- 1800-1802 Eberhard Ernst Gotthard von Vegesack
- 1802-1805 Carl Borgenstierna
- 1805-1809 Adolf Ludvig Christiernin
ÖvrigtRedigera
| Viborgs läns kavalleriregemente | 1632 | – | 1721 |
| Karelska dragonskvadronen | 1724 | – | 1735 |
| Karelska dragonregemente | 1735 | – | 1743 |
| Karelska dragonkåren | 1743 | – | 1809 |
| inget | – |
| – | |||
| Joutseno | 1735 | – | 1743 |
KällorRedigera
- Mankell Julius, Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809, Stockholm 1870
- Kjellander, Rune, Sveriges regementchefer 1700-2000 chefsbiografier och förbandsöversikter, Västervik, 2003, Libris 8981272. s. 274, 325.