Vetenskapsåret 1802
naturvetenskapsrelaterade händelser under år 1802
| Vetenskapsåret 1802 | |
 | |
| 1801 · 1802 · 1803 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
redigera- Baltimore i delstaten Maryland i USA blir den första staden i världen med gasbelysning.
- Anders Gustaf Ekeberg, svensk kemist, upptäcker tantal.
Allmänt
redigera- 9 november - Alexander von Humboldt besöker hamnstaden Callao i Peru för att studera Merkuriuspassagen. Han studerar även förekomsten av guano och dess egenskaper som gödningsmedel. Hans följande skrifter i ämnet, gör guanon känd i Europa.
- 28 mars - H. W. Olbers upptäcker den andra asteroiden Pallas.
- Okänt datum - Johann Wilhelm Ritter bygger den första elektromekaniska cellen.[1][2]
- Okänt datum - James Smithson menar att zinkkarbonat är riktiga karbonatmineraler och inte zinkoxider som tidigare menats.[3][4]
Okänt datum
redigera- Charles lag, som beskriver hur gas tenderar att expandera vit upphettning, publiceras första gången i Frankrike av Joseph Louis Gay-Lussac.[5]
- Okänt datum - Thomas Wedgwood upptäcker en metod att skapa fotografier med silvernitrat.[6]
- Okänt datum - Charles Bell publicerar The Anatomy of the Brain, Explained in a Series of Engravings.[7]
November
redigera- 5 november - Marc Isambard Brunel påbörjar installationen av sin blocktillverkningsmaskin vid Portsmouth Block Mills i England.[8]
- Okänt datum - George Bodley från Exeter i England patenterar den första köksspisen.[9][10]
Pristagare
redigera- Copleymedaljen: William Hyde Wollaston, brittisk kemist och fysiker.
Födda
redigera- 6 februari - Charles Wheatstone (död 1875), brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
- 5 augusti - Niels Henrik Abel (död 1829), norsk matematiker.
- 15 december - Janos Bolyai (död 1860), ungersk matematiker.
Avlidna
redigera- 18 april - Erasmus Darwin (född 1731), läkare, botaniker, uppfinnare och författare till Zoonomia.
- 16 november - André Michaux (född 1746), fransk botaniker och upptäcktsresande.
Källor
redigeraFotnoter
redigera- ^ Berg, Hermann (20 december 2008). ”Johann Wilhelm Ritter: the Founder of Scientific Electrochemistry”. Review of Polarography "54": ss. 99–103. https://www.jstage.jst.go.jp/article/revpolarography/54/2/54_2_99/_pdf.
- ^ Wetzels, Walter D. (1978). ”J. W. Ritter: the Beginnings of Electrochemistry in Germany”. Selected Topics in the History of Electrochemistry. Princeton: Electrochemical Society. sid. 68–73
- ^ ”Who was James Smithson? – A Man of Science”. Smithsonian Institution. http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Smithson-to-Smithsonian/who_04.html. Läst 18 juni 2007.
- ^ Smithson, James (20 december 1803). ”A Chemical Analysis of Some Calamines”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London "Pt. I". http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Smithson-to-Smithsonian/calamine.html.
- ^ Gay-Lussac, J. L. (20 december 2024). ”Recherches sur la dilatation des gaz et des vapeurs”. Annales de chimie "XLIII": s. 137. http://web.lemoyne.edu/~giunta/gaygas.html.
- ^ Williams, Hywel (2005). Cassell's Chronology of World History. London: Weidenfeld & Nicolson. sid. 354. ISBN 0-304-35730-8
- ^ Jacyna, L. S. (2004). ”Bell, Sir Charles (1774–1842)”. Oxford Dictionary of National Biography. Oxford University Press. doi:. http://www.oxforddnb.com/view/article/1999. Läst 6 april 2011. (Prenumeration eller UK public library-medlemskap krävs)
- ^ Bagust, Harold (2006). The Greater Genius? - a biography of Marc Isambard Brunel. Hersham: Ian Allan. sid. 31. ISBN 978-0-7110-3175-3
- ^ Cornforth, David; Speight, Anne (3 maj 2009). ”Bodley & Co.”. Exeter Memories. http://www.exetermemories.co.uk/em/bodley.php. Läst 12 mars 2011.
- ^ ”The History of Ranges”. Tarvin: Antique Fireplaces & Ranges. http://www.antiquefireplacesandranges.com/historyofranges.html. Läst 12 mars 2011.