Vena koboltgruvor

nedlagt gruvområde i Närke


Vena koboltgruvor var en samling större och mindre gruvhål i Hammars och Lerbäcks socknar[1] i södra Närke. Vena gruvfält är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. I Västerby gruva skedde en av Sveriges största gruvolyckor genom tiderna när ett ras inträffade den 13 april 1768.[2] Kobolt, vilket tidigare bröts i området, är klassat av EU och regeringen som en innovationskritisk metall. Därför genomförde Sveriges geologiska undersökning, SGU, geofysiska undersökningar i området 2020.[3]

Gruvfältet låg öster om sjön Åmmelången och cirka fyra kilometer österut från Åmmeberg.[4] I omgivande röd gnejs[4] bröts i leptit har sulfidmalm med i genomsnitt 0,2–0,5 % kobolt och något högre kopparhalt.[1] De kobolthaltiga mineralen var koboltglans och kobellit, PbS . (Bi, Sb)2S3.[1] Den malmförande bergartens strykningsriktning är n. v.–s. ö.; stupningen är nästan lodrät.[4]

Gruvfältet, som följer malmkroppen, låg mestadels norr om den lilla Venaån, men söder om den fanns Vena koppargruvor - den enda härstädes gruvan med Vena i namnet - vid en punkt som idag heter Norra Venatorpet, alldeles vid ån. Gruvfältet har en längdutsträckning i n.v.–s.ö. av över 2 km.[1] Det går inte att ur de olika gruvnamnen rekonstruera hur fältet utvecklats men det har följt en bergsrygg, i tät skog, och delgruvorna består av grupper av respektive enstaka gruvhål. Om man från Vena koppargruvor går mot nordväst följer de olika gruvorna nästan som på ett pärlband:[5]

namn antal hål kommentar
Vena koppargruvor 8 definitivt koppar
Multna Rågfallsgruvorna 6
Tröstgruvorna 8
Fredriksgruvorna 5
Stora Galtgruvan 1
Gamla Galfgruvan/Gamla Galtgruvan 1 namnet tyder på zink
Nya Galfgruvan/Nya Galtgruvan 9
Långgruvan 1
Klämmelyckegruvorna 15
Kärrgruvan 1 i kanten på ett kärr
Hallbergsgruvan 2
Lönndalsgruvan 2
Långbansgruvan 2 lånat namn
Brinkgruvan 3
Tärngruvorna 5
Geschwornergruvan 1
Hästfallsgruvan 1
Famngruvan 1
Kofallsgruvorna 6
Lövhults smedjegruva 1
Silvergruvan 1 en förhoppning?

Det finns fler icke-namngivna gruvhål och två anonyma gruvområden, men de kan härröra från brytningen på 1870-talet.

Gruvorna bröts 1770–86 och 1805 till in på 1850-talet.[1] På 1840-talet var det en mycket stor gruva med ca 1000 arbetare.[6]

År 1857 köpte det belgiska gruvbolaget och zinkjätten Vieille Montagne Åmmebergs herrgård och ett antal gruvfält av Johan Efraim Lundgren för 2 500 000 frcs.[7] Marken på 1843 ha bestod av fyra gårdar: (herrgården) Åmmeberg, Åmmetorp, Lund och Övre Knalla.[7] Även om Vena gruvfält, där brytningen var nedlagd,[4] ingick så låg Vieille-Montagnes fokus helt på gruvfältet Zinkgruvan.

Några få år på 1870-talet gjordes några nya försök att ta upp koboltbrytningen och en antal nya gruvhål öppnades. Totalt har det utvunnits 430 ton koboltmalm men gruvorna anses inte uttömda.[1] I slutet på 1800-talet återstod av gruvfältet bara vattenfyllda gruvhål.[4] Numer är exempelvis Garpa gruva tillgänglighetsanpassad och öppen för besökare att kliva in i.[2]

Betydligt längre norrut låg Karstorpsgruvorna/Kurstorpsgruvorna och Högmogruvorna,[5] men de har inget direkt med Venafältet att göra.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f] "Vena koboltgruvor", Nordisk familjebok, tredje upplagan, band 20, spalt 247, 1934
  2. ^ [a b] ”Västerby och Garpa gruvor”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/vasterby-och-garpa-gruvor.html. Läst 11 augusti 2022. 
  3. ^ ”Rapport om kobolt i södra Bergslagen”. www.sgu.se. https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2020/Maj/rapport-om-kobolt-i-sodra-bergslagen/. Läst 11 augusti 2022. 
  4. ^ [a b c d e] ”Vena koboltgrufvor”. Nordisk familjebok 1893. https://runeberg.org/nfaq/0265.html. Läst 3 maj 2021. 
  5. ^ [a b] ”Vena gruvfält”. Riksantikvarieämbetets söktjänst för fornlämningar Fornsök (zooma ut!). https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ee7e41c4-0d59-458b-8f32-d825214c687d. 
  6. ^ ”Koboltglans”. Nordisk familjebok 1911. https://runeberg.org/nfbn/0251.html. Läst 6 maj 2021. 
  7. ^ [a b] ”Vieille-Montagne”. Nordisk familjebok 1893. https://runeberg.org/nfaq/0450.html. Läst 4 maj 2021.