Valdemar Liljeström
Valdemar Liljeström, född 26 februari 1902 i Sankt Petersburg, död 11 november 1960 i Genève, var en finländsk fackföreningsledare och politiker.
Valdemar Liljeström | |
Född | 26 februari 1902 Sankt Petersburg |
---|---|
Död | 11 november 1960 (58 år) Genève |
Medborgare i | Finland |
Sysselsättning | Politiker[1] |
Befattning | |
Ledamot av Finlands riksdag | |
Politiskt parti | |
Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund | |
Redigera Wikidata |
Liljeström stred under finska inbördeskriget för de röda vid Mäntyharjufronten och sympatiserade därefter med Finlands kommunistiska parti (FKP), men tog i början av 1930-talet avstånd från dem. Han blev inom Finlands metallarbetarförbund ombudsman 1936, sekreterare 1942 och ordförande 1947. Han invaldes 1955 i Finlands riksdag som representant för socialdemokraterna, tillhörde under 1950-talet partiets så kallade fackföreningsflygel och anslöt sig sedermera till utbrytarpartiet Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF). Han var socialminister 1948–1949 och 1958 samt andre kommunikationsminister 1957.
Källor
redigera- Liljeström, Valdemar i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Noter
redigera- ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 910967, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]