VTT

Statens tekniska forskningscentral i Finland.

Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, finska: Teknologian Tutkimuskeskus VTT Oy, är ett icke vinstdrivande myndighet och aktiebolag som ägs och kontrolleras av den finska staten.[1] VTT erbjuder tjänster inom forskning, innovation och kunnande till inhemska och internationella kunder och partner, både inom privata och offentliga sektorn. VTT är en del av Finlands innovationssystem och hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. VTT-koncernen har fyra dotterbolag: VTT Expert Services Ltd[2], VTT Ventures Ltd[3], VTT International Ltd och VTT Memsfab Ltd[4].

Teknologiska forskningscentralen VTT Ab
VTTs huvudkontor i Esbo, Finland.
OrganisationstypStatlig myndighet
SäteOtnäs
KommunEsbo
ÖverordnadFinska staten
Inrättad16 januari 1942
Verkställande direktörAntti Vasara
StyrelseordförandeAaro Cantell
Budget272 miljoner (2015)
Antal anställda2 470 (2015)
WebbplatsVTTresearch.se

VTT har flera unika FoU-faciliteter[5], bl.a. Bioruukki, som är den största pilot- och forskningsfaciliteten i Norden, PrintoCent[6], världens första pilotfabrik för printad intelligens och industrialisering av elektronik samt RoViR, Remote Operations and Virtual Reality[7].

36% av VTT-koncernens omsättning kommer från offentliga sektorn i Finland, 32% från privata sektorn i Finland och 32% från offentliga och privata aktörer utanför Finland[8]

Historik redigera

VTT grundades 1942[9] för att utföra vetenskapligt arbete och öka tillverkningen under krigstiden. VTT har alltid haft en nyckelposition inom utveckling av ny teknologi och tillämpning av den i Finland. VTT arbetar i nära samarbete med tekniska universitet och andra finska och internationella partner. I dag är VTT en mångteknologisk organisation vars forskning och utveckling täcker samtliga fält inom teknologi. Digitalisering och hållbarhet är två styrande trender inom VTT:s forskningsarbete. VTT:s huvudkvarter finns i Otnäs, Esbo.

Exempel på VTT:s forsknings- och utvecklingsarbete är teknologi för förstärkt verklighet, utveckling av nya bakteriestammar för förbättrad produktion av etanol, medicinsk bilddiagnostik som kan diagnosticera hudcancer, utveckling av roll-to-roll-printade inverterade organiska solceller samt nya lösningar för att bygga nära-nollenergi-samhällen[10].

Kunder anser att VTT har en hög genomslagskraft. 68 % har rapporterat om ökad konkurrenskraft som följd av VTT:s nyckelsamarbete med VTT[11].

VTT:s centrala teknologiområden redigera

VTT:s organisation består av tre affärsområden[12]:

1. Kunskapsintensiva produkter och tjänster

- fokusområden: industriella internet, digital hälsa och det ständigt uppkopplade samhället

2. Smart industri och energisystem

- fokusområden: maskinerier och automation, effektiv energi och smarta städer

3. Lösningar för naturresurser och miljö

- fokusområden: bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech.

Internationellt samarbete redigera

I åratal har VTT varit Finlands mest aktiva deltagare i EU-finansierade forskningsprojekt. VTT deltar i över 400 internationella forskningsprojekt varje år. VTT spelar en nyckelroll i finska och internationella innovationssamarbeten. 96 % av svarandena i VTT:s kundenkät sa att samarbete med VTT hjälpte att bygga nätverk[11]. Över 30 % av VTT:s omsättning kommer från offentliga och privata sektorn utanför Finland[13].

Statistik redigera

VTT har 2 470 anställda (2015), varav över 80% har universitetsutbildning. VTT har 1 200 patent i sin patentportfölj och ger ut 1 500 publikationer årligen[13].

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Lag om ombildning av Teknologiska forskningscentralen VTT och Mätteknikcentralen till aktiebolag”. Finlex. 19 september 2014. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20140762. Läst 23 augusti 2016. 
  2. ^ [www.vttexpertservices.com ”VTT Expert Services Ltd”]. www.vttexpertservices.com. Läst 23 augusti 2016. 
  3. ^ [www.vttventures.fi ”VTT Ventures Ltd”]. www.vttventures.fi. Läst 23 augusti 2016. 
  4. ^ [www.vttmemsfab.fi ”VTT Memsfab Ltd”]. www.vttmemsfab.fi. Läst 23 augusti 2016. 
  5. ^ ”Pilot plants and R&D infra”. http://www.vttresearch.com/services/business-essentials/pilot-plants-and-r-d-infra. Läst 23 augusti 2016. 
  6. ^ ”R2R pilot environment for printing and hybrid manufacturing”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160820050213/http://www.vttresearch.com/services/smart-industry/printed-and-hybrid-manufacturing-services/pilot-manufacturing-services-and-infrastructure. Läst 23 augusti 2016. 
  7. ^ ”ROViR Remote Operations and Virtual Reality Centre”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160829061607/http://www.vttresearch.com/services/business-essentials/pilot-plants-and-r-d-infra/rovir-remote-operations-and-virtual-reality-centre. Läst 23 augusti 2016. 
  8. ^ ”VTT Översikt 2015”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826163133/www.vttresearch.se/Documents/Om%20oss/VTT-%C3%B6versikt/vtt_oversikt_2015.pdf. Läst 23 augusti 2016. 
  9. ^ ”The histopry of VTT”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160829031137/http://www.vttresearch.com/about-us/the-history-of-vtt. Läst 24 augusti 2016. 
  10. ^ ”References”. http://www.vttresearch.com/impact/references1. Läst 24 augusti 2016. 
  11. ^ [a b] ”VTT:s genomslagskraft”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826163151/http://www.vttresearch.se/genomslagskraft. Läst 24 augusti 2016. 
  12. ^ ”VTT Översikt 2015”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826163133/http://www.vttresearch.se/Documents/Om%20oss/VTT-%c3%b6versikt/vtt_oversikt_2015.pdf. Läst 24 augusti 2016. 
  13. ^ [a b] ”VTT:s översikt 2015”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826163151/http://www.vttresearch.se/genomslagskraft. Läst 24 augusti 2016.