Vårtbitare (Tettigoniidae) är en familj i insektsordningen hopprätvingar som tillhör underordningen långhornsrätvingar. Familjen innehåller över 6 400 kända arter, varav de flesta finns i tropiska delar av världen. I Sverige finns 10 arter.

Vårtbitare
Tettigonia virdissima nymph on Phleum pratense.jpg
Grön vårtbitare (Tettigonia viridissima)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningRätvingar
Orthoptera
UnderordningLånghornsrätvingar
Ensifera
FamiljVårtbitare
Tettigoniidae
Vetenskapligt namn
§ Tettigoniidae
AuktorKrauss, 1902
Hitta fler artiklar om djur med

Vårtbitarna liknar gräshoppor, men har betydligt längre antenner. Kroppslängden hos de svenska arterna kan variera mellan 9 och 45 millimeter. De livnär sig på blad, blommor, bark och frön. Som andra hopprätvingar har vårtbitare ofullständig metamorfos och genomgår utvecklingsstadierna ägg, nymf och imago.

Vårtbitarna har fått sitt namn genom en folklig föreställning om att de kan avlägsna vårtor genom att bita av dem. Stor vårtbitare, Decticus verrucivorus (där verrucivorus betyder "den som äter vårtor"), har en längd av 25 till 45 millimeter och fick detta namn av Carl von Linné sedan han uppmärksammat att allmogenGotland använde den till att ta bort vårtor med.[1]

Under sommaren och tidiga hösten talar man ofta om att "syrsorna spelar", men så är det inte. Vad vi vanligen hör är gräshoppor och vårtbitare – särskilt grön vårtbitare[2]. Den ena svenska arten av syrsor, hussyrsan, håller till inomhus och på soptippar. Den andra arten, mullvadssyrsan, finns bara i södra Sverige.[3]

BildgalleriRedigera

KällhänvisningarRedigera

  1. ^ von Linné, Carl. Carl Linnæi … Öländska och Gothländska Resa. Stockholm & Uppsala: Gottfried Kiesewetter. sid. 254. Libris 2396223. https://litteraturbanken.se/författare/LinnéCvon/titlar/OlandskaOchGotlandskaResa/sida/254/faksimil. Läst 1 oktober 2021. ”Gräshoppan biter sönder Wårtan och däruti spyr en swart tärande wäska, som giör at Wårtan förgår.” 
  2. ^ Vårtbitare i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 16 februari 2015.
  3. ^ ”Gräshoppor, vårtbitare och syrsor”. Fakta om naturen och rymden. Naturhistoriska riksmuseet. 18 oktober 2016. https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/grashopporvartbitareochsyrsor.1242.html. Läst 1 oktober 2021. 

Externa länkarRedigera