Våldsbejakande extremism i Sverige

Våldsam politisk extremism i Sverige bedöms framför allt handla om den nynazistiska vit makt-rörelsen, islamistiskt motiverad extremism och om den autonoma rörelsen. Våldshotet kommer både från organiserade attacker, men också från ensamagerande gärningspersoner, så kallade ensamvargar.[1][2][3]

Nordiska motståndsrörelsen demonstrerar i Falun 2017.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) skrev i sin Helårsbedömning för 2021 att attentatshotet i Sverige främst utgörs av högerextremistiskt och islamistiskt motiverat våld.[4] Säpo uppskattade 2021 att attentatshotet från den högerextrema miljön och hotet från den islamistiska extremistmiljön ligger på nivå 3 (av 5).[5]

Det finns ingen juridisk definition av begreppet våldsbejakande extremism. Begreppet rymmer en mängd olika politiska inriktningar med både likheter och olikheter.[6] Extremistmiljöerna befinner sig ideologiskt och politiskt långt från den politiska mittfåran. Utmärkande för våldsbejakande extremism är, enligt Säpo, avsikten och förmågan att begå brott för att ändra samhället, tanken att representativ demokrati inte kan användas för att förändra samhället samt idén att systematiskt våld, hot och trakasserier är motiverat för att påverka samhällsutvecklingen.[1]

År 2020 röstade riksdagen igenom en lag som förbjöd samröre med terroristorganisationer.[7] Samtliga riksdagspartier röstade ja utom Vänsterpartiet som ansåg att lagändringen var otydlig och hotade föreningsfriheten.[8][9]

Ideologier och rörelserRedigera

Nationellt centrum för terrorhotbedömning bedömde 2016-2019 att det främsta terrorhotet mot Sverige sannolikt kom från islamistiskt motiverad extremism. 2020-2021 bedöms istället att hotet kommer från både islamistiskt och högerextremistiskt håll.[10]

År 2017 var antalet våldsbejakande extremister i Sverige som Säpo bevakar 3000, varav 2000 stödjer islamisk extremism och övriga 1000 inom vit makt-miljön och autonoma miljöer.[11] I rapporten Säkerhetspolisen 2020 skrev Säpo att det offentliga stödet till organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremistmiljöer var svårt att uppskatta, men att det uppgick till hundratals miljoner kronor.[5]

Inbördes likheterRedigera

Vissa likheter förenar de extremistiska rörelserna, till exempel förenas Vit makt-miljön, islamistmiljön och den autonoma miljön i sitt underkännande av demokratin. Ofta förespråkas och praktiseras odemokratiska medel för att nå sitt ideala samhälle. I vissa fall menas att demokratiska metoder tar för lång tid medan i andra fall avvisas kategoriskt demokrati som styrelseskick.[12]

Både vit makt-miljön och de autonoma är starkt negativa till rättsstaten och polisen är frekvent måltavla för angrepp jämte institutioner som uppbär demokratin.[12] I forskning pekas det ofta på att både vit makt-miljön och islamistiska grupperingar är präglade av antisemitism, men finns även i den autonoma miljön i form av en antijudisk socialistisk idétradition som triggas av Israel–Palestina-konflikten samt antiisraeliska och antiamerikanska idéer.[13]

Vit makt-miljön och den autonoma miljön liknar demografiskt varandra i det att 87-97 av rörelsens anhängre är födda i Sverige, något som även kännetecknar fotbollshuliganers organisationer. Den islamistiska rörelsen har den högsta andelen utrikes födda.[14]

Autonoma miljönRedigera

De autonoma grupperingarna har sina rötter i 1980-talets Husockupationer i Sverige.[12] De skiljer sig från andra vänsterrörelser i sin uppfattning att samhället inte kan förändras via parlamentarisk demokrati vilket de anser legitimerar brottslighet.[13]

Två av de mest framträdande organisationerna i den våldsbejakande vänsterextrema miljön har varit Antifascistisk Aktion (AFA) och Revolutionära Fronten (RF). RF bildades i efterspelet till Göteborgskravallerna år 2001, men lades ned 2015.[15]

Den autonoma rörelsen strävar efter ett klasslöst samhälle utan styre från auktoriteter och därmed är de missnöjda med landets demokratiska styre. Styrelseskicket de förespråkar är ett självstyre ifrån folket och vissa grupperingar inom rörelsen anser att deras idealsamhälle kan skapas genom väpnad revolution. På kort sikt anser man sig försvara arbetarklassen mot vad som de uppfattar som angrepp, vilket resulterar i attacker på meningsmotståndare eller attacker mot lagliga lobbyverksamheter.[12]

Den autonoma ideologin är positiv till feminism och HBTQ-rörelsen.[12]

Medlemmar i den autonoma rörelsen ser som sin främsta fiender de som vill införa ett auktoritärt styre, de som vill begränsa invandring till Sverige och de som säger sig försvara svensk etnicitet. Bland dessa återfinns Vit makt-rörelsen. Ofta används epitetet fascister för att beskriva meningsmotståndare.[12]

DjurrättsaktivisterRedigera

Våldsamma djurrättsaktivister riktar sina angrepp mot enskilda personer och företag och använder därmed odemokratiska metoder och bryter mot demokratiska rättigheter, men de har inga ambitioner att förändra landets styrelseskick.[12]

Islamistisk extremismRedigera

De två ideologiska influenserna i Sveriges islamistiska extremist miljö är huvudsakligen Al-Qaida och till mindre del Al-Shabab. Al-Qaida företräder en global ideologi som uppmuntrar till attentat mot civila som respons på ockupation av muslimska länder, våld mot muslimer och vad som uppfattas som kränkningar av islam. I denna rörelse utgör Västvärldens sekularisering och materialism mål för attentat.[12]

Den islamistiska rörelsen hade 2018 den högsta andelen utrikes födda med 28,3 procent.[14]

Inom den våldsbejakande islamistiska rörelsen anser man att rättsapparaten och styrelseskick skall genomsyras av religiösa lagar (sharia).[12]

Vit makt-rörelsenRedigera

Huvudartikel: Högerextremism

Den våldsbejakande högerextrema miljön har växt stadigt i Sverige under slutet av 2010-talet.[3]

Vit makt-rörelsen i Sverige har hämtat sin ideologi ifrån Skinhead-rörelsen i 1980-talets England vad gäller ideologi, sakfrågor och organisation, men även från 1920-40-talens nazistveteraner. Även White power-rörelsen i USA har tjänat som förebild. Båda förebilderna var negativa till invandring. Vit makt-rörelsen vill se ett etniskt homogent samhälle där inslag ifrån främmande kulturer inte förekommer. Rörelsen delar in människor i raser och är motståndare till invandring av människor som anhängarna inte anser vara vita. Dessa föreställningar existerar inom ett spektrum ifrån att extremisterna ser sig som soldater i ett raskrig till att olika raser kan leva sida vid sida men utan att sammanblandas (etnopluralism).[12]

Omvärlden kopplar ofta Vit makt-rörelsen till den nationalsocialistisk ideologi (nazism) som flera av rörelsens aktörer anammat, även om nazism inte förespråkas av samtliga i miljön. En central föreställning inom miljön är idén om en judisk konspiration vars inflytande hotar den vita rasen, där man anser att media och staten står under judisk kontroll. Samhällsproblem förklaras med den judiska konspirationens inflytande och det mångkulturella samhället.[12]

En senare ströming inom rörelsen riktar in sig mot kultur snarare än ras och benämner sig själva som influerade av patriotism eller som en nationell rörelse. Man anser att kultur dock är oföränderlig och är bestående sedan födseln.[12]

Brottsstatistik 1999-2009Redigera

En studie utförd av SÄPO och Brottsförebyggande rådet, som omfattade 10-årsperioden från mars 1999 till och med februari 2009, tog fram statistik över brott som misstänktes vara politiskt motiverade och kategoriserade dem efter politisk miljö och brottstyp.[16]

Brottstyp och måltavla
Kategori Brottstyp (totalt antal misstankar) Totalt Notering
Vit makt Brott mot liv och hälsa 227 Mord: 14 stycken
Misshandel: 211 stycken, främst Meningsmotståndare (93), HBT-personer (31) och personer med Utländsk härkomst (65).
Vit makt Brott mot frihet och frid 100
Vit makt Ärekränkningsbrott 20
Vit makt Tillgreppsbrott 7
Vit makt Bedrägeri 4
Vit makt Skadegörelsebrott 107
Vit makt Allmänfarliga brott 16
Vit makt Brott mot allmän ordning 209
Vit makt Hets mot folkgrupp 411
Vit makt Andra ordningsstörningar 36
Vit makt Brott mot allmän verksamhet 29
Vit makt Vapen 48
Vit makt Övriga 5
Autonom Brott mot liv och hälsa 162 Misshandel: 152 stycken, främst Meningsmotståndare (96) och Okänd (29).
Autonom Brott mot frihet och frid 147
Autonom Ärekränkningsbrott 7
Autonom Tillgreppsbrott 67
Autonom Bedrägeribrott 0
Autonom Skadegörelsebrott 169
Autonom Allmänfarliga brott 51
Autonom Brott mot allmän ordning 391 Våldsamt upplopp: 253 stycken, främst mot Polis (215) och Företag (93).
Ohörsamhet mot ordningsmakt: 93 stycken, främst mot Företag (48) och Polis (46).
Autonom Hets mot folkgrupp 0
Autonom Andra ordningsstörningar 87
Autonom Brott mot allmän verksamhet 97
Autonom Vapen 28
Autonom Övriga 0

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NotförteckningRedigera

  1. ^ [a b] ”Extremistmiljöerna - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/extremistmiljoerna.html. Läst 29 april 2021. 
  2. ^ ”Ensamagerande - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/ensamagerande.html. Läst 29 april 2021. 
  3. ^ [a b] TT (22 augusti 2019). ”Säpo varnar för högerextrema ensamvargar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sapo-varnar-for-mer-hogerextremt-vald. Läst 29 april 2021. 
  4. ^ ”Helårsbedömning 2021 - sammanfattning”. Nationellt centrum för terrorhotbedömning. https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.4ffee9b31787cb4eddc1c/1617117717077/NCT_Helarsbedomning-2021.pdf. Läst 29 april 2021. 
  5. ^ [a b] felaktig länk stämmer det verkligen ? ”Säkerhetspolisen 2020”. Säkerhetspolisen. 18 mars 2021. sid. 49. https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.4ffee9b31787cb4eddc6/1617105074749/arsbok-2020.pdf. Läst 29 april 2021. 
  6. ^ Henrik Häggström, Hans Brun (Redaktörer) (1 januari 2019). ”Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället”. Försvarshögskolan | Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier. sid. 40. https://www.fhs.se/download/18.4de5088316deae29189350/1571641866102/Antagnostiska%20hot%20och%20dess%20p%C3%A5verkan%20p%C3%A5%20lokalsamh%C3%A4llet.pdf. Läst 29 april 2021. 
  7. ^ Randhawa, Rebecca (26 januari 2020). ”Magnus Ranstorp: ”Norge har tuffast terrorlagar i Norden – Sverige ligger sist””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/magnus-ranstorp-norge-har-tuffast-terrorlagar-i-norden-sverige-ligger-sist. Läst 29 januari 2020. 
  8. ^ ”Ny terrorlag både efterfrågad och kritiserad”. www.nj.se. https://www.nj.se/nyheter/ny-terrorlag-bade-efterfragad-och-kritiserad. Läst 29 april 2021. 
  9. ^ Riksdagsförvaltningen. ”med anledning av prop. 2019/20:36 Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation Motion 2019/20:3427 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20192036-ett-sarskilt_H7023427. Läst 29 april 2021. 
  10. ^ ”Nationellt centrum för terrorhotbedömning - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/kontraterrorism/nationellt-centrum-for-terrorhotbedomning.html. Läst 29 april 2021. 
  11. ^ https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-07-03-sa-mycket-har-extremistmiljoerna-vuxit.html
  12. ^ [a b c d e f g h i j k l] Våldsbejakande extremism i Sverige : nuläge och tendenser.. Fritze. 2014. sid. 24, 30-31, 33-34, 35, 40, 42. ISBN 978-91-38-24065-6. OCLC 915650085. https://www.worldcat.org/oclc/915650085. Läst 5 september 2020 
  13. ^ [a b] ”Rapport om den autonoma miljön (PDF)”. CVE. sid. 3, 34. https://www.cve.se/om-cve/aktuellt/arkiv/nyhetsarkiv/2020-08-24-rapport-om-den-autonoma-miljon.html. Läst 10 september 2020. 
  14. ^ [a b] AB, Impera kommunikation. ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige” (PDF). www.iffs.se. sid. 35. https://www.iffs.se/publikationer/iffs-rapporter/valdsbejakande-extremism-och-organiserad-brottslighet-i-sverige/. Läst 7 oktober 2020. 
  15. ^ ”Ung och extrem - om våldsbejakande vänsterextremism” (PDF). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). sid. 19. https://web.archive.org/web/20170917213741if_/https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-och-extrem-vansterextremism.pdf. Läst 19 september 2020. 
  16. ^ Rapport 2009:15


KällförteckningRedigera