Öppna huvudmenyn
Huvudartikel: Islam i Europa

Islam är den näst största religionen i Sverige efter kristendomen. 1953 fanns uppskattningsvis 500 muslimer i Sverige.[1] År 2014 hade cirka 5 procent av alla svenskar sina rötter i muslimska länder,[2] och en tredjedel av den halv miljon människor (2016) som kommit från länder och miljöer med stora muslimska inslag beräknas som i någon mån utövande muslimer.[3] Den främsta drivkraften av islams tillväxt i Sverige är invandring.[4]

I Sverige finns sex islamiska riksorganisationer som mottar stöd ifrån Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST): Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS), Sveriges muslimska förbund (SMF), Islamiska kulturcenterunionen i Sverige (IKUS), Svenska islamiska församlingarna (SIF), Islamiska shiasamfunden i Sverige (ISS) och Bosniakiska islamiska samfundet (BIS). Alla ingår i Islamiska samarbetsrådet. De beräknades organisera 170 915 regelbundna besökare och medlemmar år 2017.[5]

HistoriaRedigera

Arkeologiska fynd och skriftliga dokument från andra länder visar att folket i nuvarande Sverige hade kontakt med islam i Mellanöstern redan under vikingatiden.[6]

Kontakter mellan Sverige och muslimska majoritetskulturer etablerades under 1500-talet.

Kung Karl XII bodde sex år i Osmanska riket, åren 1709 till 1714, där han och kalifen Ahmed III inledningsvis kom bra överens då de hade en gemensam fiende i Ryssland. Kungen sände flera vetenskapliga expeditioner till det Ottomanska riket för att rapprtera om muslimsk kultur, religion, språk, musik, arkitektur, byggnadskonst, kost och läkekonst.[7][8] Vid hemresan till Sverige eskorterades kungen av en grupp turkiska soldater, som sedan blev kvar i landet och beviljades religionsfrihet. De kan möjligen betraktas som den första permanenta muslimska församlingen i Sverige.[9]

1897 bosatte sig Ibrahim Umerkajeff i Stockholm som en av landets första muslimer. Han följdes på 1920-talet av Akif Arhan och senare under 1940-talet av en grupp sunnimuslimska tatarer som ursprungligen kommit från Sovjetunionen och Finland. Samtidigt kom också Osman Soukkan från Turkiet, som blev verksam som landets första imam. Tillsammans grundade de landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.[10]

En tidig svensk muslim var målaren Ivan Aguéli (1869-1917). Han levde periodvis i Egypten mellan 1892 och 1916, och konverterade år 1898 till islam. Han studerade vid Al-Azharuniversitetet, och blev 1902 även medlem i sufiorden Shadhiliyya.

År 1917 utkom Uppsalaprofessorn Karl Vilhelm Zetterstéens svenska översättning av Koranen, som blev den ledande Korantexten i Sverige fram till slutet av seklet.[11]

Sveriges första muslimska kulturförening, "Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur", grundades i Stockholm år 1949 av Ali Zakerov (1911–1975) från Estland, Osman Soukkan (1903-1975) och Akif Arhan från Turkiet samt Ebrahim Umerkajeff (1877-1954) från Ryssland.[12] Föreningen kom senare att byta namn till Islam Församlingen i Sverige[13], och gjorde då islam till den första icke-kristna religion som etablerats i Sverige sedan man tillåtit judiska församlingar. På 1950-talet köptes de första begravningsplatserna för muslimer vid Skogskyrkogården söder om Stockholm. Riksorganisationen Förenade Islamiska Föreningar i Sverige bildades 1973 och blev statsbidragsberättigad 1975. Den första moskén byggdes 1976 i Göteborg, och följdes av Malmö moské 1983.

En grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som kom till Sverige 1973 som en följd av Idi Amins politik att utvisa alla asiater från Uganda. De indiska shiamuslimerna slog sig ned i Trollhättan i Västsverige, där de 1976 bildade en församling och 1985 uppförde Trollhättans moské.[14]

80-talet och framåtRedigera

Fram till 1980-talet var det de etniskt turkiska muslimerna som var flest till antal i Sverige, troligen även fler än samtliga andra muslimska grupper tillsammans. Det vände när irakiska och kurdiska muslimer i relativt stora antal började komma till Sverige i slutet av 1970-talet till följd av såväl Iran–Irak-kriget som Saddam Husseins politik. Under 1980-talet var denna grupp tillsammans med den iranska den störst växande muslimska gruppen i Sverige. Sedan dess har det kommit till Sverige många från bland annat Bosnien-Hercegovina, Etiopien och Iran.

År 1998 utkom en ny svensk översättning av Koranen, under titeln Koranens budskap, genomförd av den från kristendomen konverterade, före detta diplomaten Muhammed Knut Bernström (1919-2009). Denna tolkning särskiljer sig genom att ha erhållit officiellt godkännande från det anrika Al-Azharuniversitetets islamiska institution för forskning, författarskap och översättningar. Bernström har vid sidan av tolkningen den arabiska originalskriften, varje suras förhistoria, samt omfattande kommentarer av Muhammad Asad (1900–1992) och Bernström själv.

I en studie av islamologen Leif Stenberg uppskattades år 2000 de största grupperna invandrade muslimer i Sverige vara från Bosnien (60 000), Iran (65 000), Irak (183 000) och Turkiet (78 000), men dessa siffror torde främst bygga på familjebakgrund snarare än tro. Andra större grupper var enligt samma studie muslimer från Libanon (27 000), Somalia (42000) och Kosovo/Albanien (18 500).[15]

Enligt Mångfaldsbarometern instämde 2006 nästan hälften (49.8%) helt eller delvis i att slöjan borde förbjudas på arbetsplatser och i skolan, vilket utgjorde en del av en ökande trend.[16]

Antalet muslimer i SverigeRedigera

 
Antal medlemmar och registrerade regelbundna deltagare över tid i bidragsberättigade samfund i Sverige (bl.a. Svenska kyrkan saknas) staplade på varandra. Islamiska församlingar visas i grönt, med approximativa siffror innan år 2015. Datakälla: SST.[17]
 
Uppskattning av andelen självidentifierade muslimer (varav majoriteten är icke utövande) i Sverige från 1930 till 2016.
År Antal medlemmar och deltagare i Islamiska församlingar
som mottagit statsbidrag[5]
Uppskattat antal självidentifierade
muslimer
Andel självidentifierade
muslimer i befolkningen
1930 15[18] &&&&&&&&&&&&&&00.&&&2400,00024 %[18]
1950 701[19] &&&&&&&&&&&&&&00.&100000,010 %[19]
1960 748[19] &&&&&&&&&&&&&&00.&100000,010 %[19]
1970 16 086[19] &&&&&&&&&&&&&&00.2000000,20 %[19]
1980 24 931 [19] &&&&&&&&&&&&&&00.3000000,30 %[19]
1990 102 706[19] &&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 %[19]
1991 Cirka 50 000
1995 Cirka 68 000
1998 Cirka 90 000
2000 Cirka 100 000 302 132[19] &&&&&&&&&&&&&&03.4000003,4 %[19]
2007 106 327
2008 Ca 110 000
2010 Ca 110 000 Ca 430 000[20] Ca &&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 %[20]
2015 139 759
2016 154 410 Ca 810 000[20] Ca &&&&&&&&&&&&&&08.1000008,1 %[20]
2017 170 915

Den sista folkräkningen i Sverige där medborgarna ombads uppge trosuppfattning genomfördes 1930. Då uppgav 15 personer att de var muslimer.[18] Sedan dess har fullständig religionsfrihet införts i och med 1951 års religionsfrihetslag.[21] Sedan 1960-talet har det skett en omfattande invandring från muslimskt dominerade länder och idag uppskattas islam som Sveriges näst största religion.[22] På grund av att många andra trosuppfattningar förekommer i dessa länder och många flyktingar är sekulära muslimer eller har avfallit från islam, och att andra generationens invandrare i många fall blir sekulariserade, samt att ingen religionsstatistik förs i Sverige sedan 1930-talet, vet man inte riktigt hur många muslimer som är folkbokförda i Sverige.[23]

Problematiken med att uppskatta antalet muslimer i Sverige är densamma som för att uppskatta antalet kristna i landet. Aktivitetsgraden varierar mellan individer och under livets gång och majoriteten är icke-religiöst utövande. Man måste bestämma sig för om man ska enbart ska räkna regelbundet religiöst praktiserande eller antal medlemmar, eller inkludera de som deltar sporadiskt i församlingens verksamhet eller passiva trosutövare. Passiva muslimer kan vara människor som faller under luddiga rubriker som t.ex. "identifierar sig som muslim", "muslim till namnet", "muslimsk världsbild", "sekulära/liberala/progressiva muslimer", något som är svårare att mäta statistiskt. De inkluderar vanligen inte andra med "muslimsk bakgrund" såsom "kulturella muslimer" (som identifierar sig med muslimsk kultur men inte religion).[24]

Andra kolumnen i ovanstående tabell visar antal betjänade personer per år, det vill säga antal som har deltagit i moskéverksamhet eller varit medlemmar i muslimska församlingar som ingår i Islamiska samarbetsrådet. Detta är antalet bidragsgrundande personer och inkluderar inte organisationer/föreningar som inte mottar statsbidrag via Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST).[5][25] Tredje kolumnen visar även uppskattningar av antal som identifierar sig som muslimer enligt olika källor, bland annat Pew Research Center,[20] vilket är ungefär samma antal som har rötter i muslimskt dominerade regioner. Religionssociologen Åke Sander uppskattade 40–50 % av alla personer med muslimsk bakgrund som religiösa, medan motsvarande siffra för den andra generationen, det vill säga sverigefödda, var 15 %.[26]

En prognos för antal muslimer i Sverige år 2050 gjordes år 2017 av Pew Research Center för tre olika scenarior: ingen, mellan eller hög invandring. Enligt deras beräkningar kommer antalet att öka till 1 130 000 (eller 11,1% av befolkningen) år 2050 med scenariot "ingen invandring", 2 470 000 (eller 20,5% av befolkningen) med scenariot "mellan", eller 4 450 000 (eller 30,6% av befolkningen) med scenariot "hög invandring".[27]

Olika inriktningar bland muslimer i SverigeRedigera

  • Något mer än två tredjedelar av muslimerna i Sverige är sunnimuslimer. I en statistiskt representativ studie av muslimska lokalorganisationer uppgav 80 procent att deras organisation var sunnimuslimsk.[28] Bland sunnimuslimerna finns interna variationer, i form av bland annat olika teologiska, rättsliga, geografiska och politiska riktningar.
  • Shiamuslimer i olika samfund.
  • Ahmadiyyamuslimer.
  • Olika sufiordnar.

Därtill finns även internationella politiska, teologiska och ideologiska strömningar som exempelvis Muslimska brödraskapet, turkiska rörelser som Süleymanci och Millî Görüş (egentligen "Millî Görüş", på engelska "National Vision"), samt salafitiska strömningar representerade i Sverige.[29]

ShiaRedigera

Shia-muslimer i Sverige kommer ifrån en rad olika länder och kan delas in i fyra grupper, grupper inbördes skiljer sig åt språkligt och etniskt. Den största gruppen är arabisktalande med övervägande ursprung i Irak och till viss del Libanon. Merparten av irakier som kom till Sverige innan Saddam Husseins pro-sunni regim föll år 2003 var shiamuslimer som flydde ifrån regimens förföljelser. Näst största gruppen är persisktalande och består av personer från Iran och afghaner som talar dari (en afghansk variant av persiska). Många iranier har tagit avstånd ifrån sin kulturella bakgrund som shia-muslimer mot bakgrund av erfarenheterna från Irans islamiska styrelseskick. Den tredje gruppen talar urdu och har sitt ursprung i Indien och Pakistan. En del kom ifrån Uganda efter att Idi Amin fördrivit sydasiater ifrån landet. Den fjärde gruppen är svenskar som oftast konverterat för att kunna ingå äktenskap med en shia-muslim.[30]

Radikalisering och salafismRedigera

Salafistiskt inflytande har brett ut sig i Sverige sedan 1990-talet.[31] Det är i huvudsak inriktat mot andra muslimer, i synnerhet ungdomar, kvinnor och nyanlända flyktingar som saknar kunskaper om sina demokratiska rättigheter i Sverige.[31][32] Salafister återfanns år 2014 i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö och Gävle.[4]

Hederskultur med religiösa förteckenRedigera

Fördjupning: Hederskultur

En religiöst motiverad hederskultur med rötter i salafistiska idéer innebär att ett antal män inskränker kvinnor och flickors vardag med avseende på klädsel och begränsar deras möjligheter att umgås med människor som har en västerländsk livsstil eller deltaga i offentliga sammanhang.[31]

Våldsbejakande extremismRedigera

Den salafist-jihadistiska rörelsen etablerade sig i Sverige under tidigt 1990-tal genom en källarmoské i Stockholmsregionen där ledarskapet hade kopplingar till Armed Islamic Group of Algeria(en) och Al-Qaida.[31] Enligt Säkerhetspolisen har de salafist-jihadistiska nätverken i Sverige mångdubblats i antal under åren 2011- 2018.[33] Enligt Magnus RanstorpFörsvarshögskolan har spridandet av salafistisk ideologi lett till att flera rest ifrån Sverige för att ansluta sig till jihaidstiska rörelser i Syrien.[32] Våldsbejakande extermism har etablerat sig bland unga muslimer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. I juni 2014 inrättade regeringen en Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.[34] I april 2016 fanns i Borås enligt en kartläggning av polisen mellan 80-100 individer som sympatiserade med Islamiska staten. Av dessa hade tio rest till Syrien för att strida med IS varav tre dödats.[35]

Enligt Säpos senaste bedömning finns det i dag (2019) tvåtusen våldsbejakande salafister i Sverige som är beredda att använda våld för att störta demokratin och införa sharia.[36] Enligt Säpo är islamistisk terrorism det största hotet mot Sverige.[37]

Två bröder dömdes 2010 för försök till mordbrand sedan de kastat petflaskor med bensin på konstnären Lars Vilks hus i Nyhamnsläge. Våren 2019 greps sex personer, varav fem imamer, och togs i förvar enligt lagen om särskild utlänningskontroll för att utvisas ur landet. En av dessa är den ökände Gävle-imamen Abo Raad, som enligt en rapport från Försvarshögskolan hyllat IS och uppmanat sina följare att stödja terrorsektens krig mot "de otrogna”. En annan är Fekri Hamad som i många år var verksam i en moské i Landskrona. I Försvarsnögskolans rapport beskrivs han som ”en av de mest hårdföra salafisterna i landet'. Migrationsöverdomstolen har beslutat att Fekri Hamad, som enligt sitt pass är statslös palestinier, skall utvisas på livstid. För ett par år sedan startade Hamad en moské i Västerås med stöd av pengar från Saudiarabien.[36]

Islamiska trossamfund i SverigeRedigera

Sammanlagt är uppskattningsvis 115 församlingar anslutna till någon av nedanstående tre rikstäckande organisationer:[38]

Därtill organiserar:

Därutöver finns ytterligare två rikstäckande organisationer:

Alla ovanstående sex organisationer representeras i sin tur av Islamiska samarbetsrådet (ISR eller eventuellt IS) i Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST).

Moskéer i SverigeRedigera

 
Nasirmoskén, Sveriges första moské

I Sverige är det endast undantagsvis som moskéer är byggda för att vara religiösa helgedomar. "Källarmoské" har kommit att bli benämningen på en lokal som används som moské trots att den inte är ändamålsenligt byggd. Lokalen kan till exempel vara en källare i ett miljonprogramsområde, en föreningslokal, en lägenhet eller ett kontorsutrymme.[39]

Enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 källarmoskéer i Sverige.[40] I Malmö finns det minst femton källarmoskéer, varav de flesta är belägna i stadsdelen Rosengård.[41]

Nasirmoskén i Göteborg, tillhörande ahmadiyya-församlingen Ahmadiyya Muslimska Samfundet, är Sveriges första särskilt uppförda moskébyggnad och stod klar 1976.

 
Fittja moské, oktober 2012.

Mer än var fjärde moské i Sverige är helt eller delvis finansierad av Saudiarabien, vars statsreligion är wahabism.[42] Nio svenska moskeer samarbetar med turkiska Diyanet som även arbetar med att kartlägga regimkritiker i utlandet och sprida turkisk nationalism.[43] Exempelvis har Umm Al-Mu’minin Khadijah-moskén i Malmö bekostats av Qatar och som förestås av wahhabitsalafistiska Det skandinaviska trossamfundet i Sverige (WAKF)[44] och Bellevuemoskén i Göteborg av Saudiarabien[45] och som drivs av det likaledes salafistiska Islamska sunnicentret (ISC)[46].

Det finns tre moskéer i Sverige som har fått tillstånd från polisen att ha högtalarutsända böneutrop varje fredag i 3 till 5 minuter: moskén i Fittja i Botkyrka, moskén i Kungsmarken i Karlskrona och moskén i Araby i Växjö.[47][48][49][50][51] Tillståndet för samtliga moskéer gäller i 12 månader, därefter måste de ansöka om förnyat tillstånd hos polisen.[52][53][54]

Islamiska organisationer i SverigeRedigera

 
De islamiska organisationerna i FIOE-IFiS nätverket.[55]

Islamiska organisationers opinionsbildningRedigera

År 2013 finansierade flera av organisationerna tillsammans en alternativ rapport till FN, bland dessa organisationer fanns bland annat SMR, SMF, FIFS, SUM, SMFR, Sveriges Imamråd, IFiS och studieförbundet Ibn Rushd med Kitimbwa Sabuni (MMRK) som redaktör för rapporten.[63][64]

I rapporten beskriver de sina politiska mål:

UtbildningRedigera

ImamutbildningRedigera

Det krävs ingen formell utbildning för den som vill bli imam i många samfund, och många imamer i Sverige är inte skriftlärda, och saknar traditionell muslimsk skolning i koranen och rättstolkning, utan är självutnämnda som har tagit del av material på Internet. I turkiska församlingar är imamen utbildad och utsänd av hemlandet för att ytterligare stärka bandet dit.[69]

Den första imamutbildningen i Sverige startades hösten 2016 vid Kista folkhögskola. Redan år 2008 tillsattes en statlig utredning för en undersökning om att huruvida staten skulle finansiera en imamutbildning. Dåvarande högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (Fp) drev på denna fråga, för att motverka att fundamentalistiska grupper skulle sätta sin prägel på Sveriges islam. Leijonborg menade att om staten bidrar kan den också ställa krav på hur utbildningen ska utformas, såsom ur ett jämställdhetsperspektiv. Slutsatsen blev då att staten inte skulle finansiera en sådan utbildning. Men imamutbildningen, som initierades av Kista folkhögskola och rektor Abdulkader Habib, finansieras idag genom folkhögskolebidraget.[70][71][72]

Ibn Rushd studieförbundRedigera

Ibn Rushd Studieförbund är ett muslimskt studieförbund sedan 2008 och erhåller statsbidrag ifrån Folkbildningsrådet.[73]

Kista folkhögskolaRedigera

Kista folkhögskola har en muslimsk profil.[74]

FriskolorRedigera

Ett antal verksamheter för skola, gymnasium och förskola har startats med islamisk profil eller huvudman, sedan friskolor kunde börja få statsbidrag. De står under Skolverkets tillsyn och skall följa ordinarie läroplan (Lgr 11). Sex av de muslimska friskolorna är organiserade i paraplyorganisationen Sveriges Islamiska Skolor (SIS) där fd riksdagsledamot Abdirizak Waberi var ordförande 2006-2011.

Islam i svenska medierRedigera

Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) har getts en roll som representanter för muslimer av svenska medier då IFiS representanter står för 38% av de gånger företrädare för islam uttalar sig för alla muslimers räkning, enligt statistik ur Mediearkivet mellan mars 2012 till 2013 sammanställd av Sveriges Radio.[76], då IFiS syster- och dotterorganisationer ej är medräknade. När de anknutna organisationernas representation i medier adderades till IFiS egen var andelen 69%.[76]

RamadanRedigera

Fastemånaden ramadan är idag ett alltmer synligt inslag i det svenska samhället. Enligt Svensk Handel ökar omsättningen med cirka en miljard kronor i matvaruhandeln under månaden och allt fler affärer uppmärksammar ramadan med speciell reklam och specialbeställda varor. På många skolor och arbetsplatser ordnas fester vid eid al-fitr när fastan är slut, och i Sveriges riksdag bjuder man sedan några år på iftar, måltiden som under ramadan bryter fastan när solen går ner.[77]

PolitikRedigera

År 1999 hade Socialdemokrater för tro och solidaritet ett samarbete med Sveriges muslimska råd med målet att öka antalet muslimer på valbar plats i partiet.[78][79][80]

Enligt SST:s rapport från 2013 skedde alla politiska samarbeten dittills mellan muslimska organisationer och politiska partier med sunni-muslimska organisationer och inga med shia-muslimska.[30]

Partiet NyansRedigera

År 2019 bildades partiet Nyans i Växjö av den tidigare centerpartisten Mikail Yüksel från Kulu-distriktet i turkiska provinsen Konya. Partiet Nyans inriktades på att bekämpa vad partiet betecknade som islamofobi och att representera det mångkulturella samhället och människor som bor i förorter.[81][82]

Diskriminering och hatbrottRedigera

Muslimer uppmanas strängt i Koranen att inte ta icke-släktingar av motsatt kön i hand, att inte se dem länge i ögonen, och att inte befinna sig i samma rum på tu man hand med dem. Detta för att undvika orena tankar, och frestas till utomäktenskaplig sinnlighet och intimitet. Vissa muslimer följer detta, vilket av svenskar betraktas som respektlöst mot chefer av kvinnligt kön och tolkas (i de fall det är en muslimsk man som vägrar handhälsa) som nedlåtande kvinnosyn.[83] Det har bland annat gett upphov till nekad anställning, och i några fall diskrimineringsärenden och skadestånd till muslimer. Även strikt följande av islams klädkod har föranlett nekad anställning och skadestånd.

År 2012 uppgavs 6 procent av alla hatbrott i Sverige (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv, och 4 procent (220 anmälningar) hade antisemitiska motiv. Gränsdragningen är ofta oklar mot hatbrott med främlingsfientliga motiv, som är avsevärt fler.[84] Moskéer i Sverige har utsatts för attentat,[85] men även ett antal antisemitiska angrepp har skett mot judar och synagogor i Sverige, särskilt i Malmö synagoga, till följd av missnöjet över Israel–Palestina-konflikten framför allt bland vissa muslimska grupper. Andra källor anger att Palestinakonflikten används för att legitimera en sedan långt tidigare existerande antisemitism, och inte orsaken till den.[86][87][88]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Svenska kyrkan, Möten med islam
  2. ^ Hur många muslimer finns i Sverige?”. Motargument. 28 september 2015. https://motargument.se/2015/09/28/hur-manga-muslimer-finns-i-sverige/. Läst 5 maj 2018. 
  3. ^ Utrikespolitiska institutet, uppdaterad 19 maj 2016
  4. ^ [a b] Larsson, Göran, 1970- (2014). Islam och muslimer i Sverige : en kunskapsöversikt. Nämnden för statligt stöd till trossamfund. sid. 17, 37. ISBN 9789198061161. OCLC 941538793. https://www.worldcat.org/oclc/941538793. Läst 13 september 2019 
  5. ^ [a b c] ”Bidragsgrundande statistik - Myndigheten för stöd till trossamfund”. www.myndighetensst.se. https://www.myndighetensst.se/bidrag/organisationsbidrag/bidragsgrundande-statistik.html. Läst 17 april 2019. 
  6. ^ ”Läste vikingarna koranen?”. http://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.com/2017/10/laste-vikingarna-koranen.html. Läst 28 oktober 2018. 
  7. ^ ”Smittkoppor”. landberga.se. https://landberga.se/medicinhistoria/smittkoppor.html. Läst 7 oktober 2019. 
  8. ^ ”Karl XII var vår förste multikulturella kung”. Aftonbladet. 28 november 2010. https://www.aftonbladet.se/a/wERwno. 
  9. ^ Nyheter, SVT (23 september 2015). ”Redan Karl XII godkände muslimska gudstjänster”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/redan-karl-xii-godkande-muslimska-gudstjanster-i-karlskrona. Läst 7 maj 2018. 
  10. ^ Sorgenfrei, Simon. Islam i Sverige. De första 1300 åren. 
  11. ^ http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/Svenska_Koran%c3%b6vers%c3%a4ttningar
  12. ^ ”The Tatars in Sweden [Татары в Швеции”]. www.academia.edu. https://www.academia.edu/11764562/The_Tatars_in_Sweden_%25D0%25A2%25D0%25B0%25D1%2582%25D0%25B0%25D1%2580%25D1%258B_%25D0%25B2_%25D0%25A8%25D0%25B2%25D0%25B5%25D1%2586%25D0%25B8%25D0%25B8_. Läst 20 december 2015. 
  13. ^ Hjärpe, Jan. ”Islam, Sverige och svensk islam”. i Karin Ådahl. Sverige och den islamiska världen: ett svenskt kulturarv. Suzanne Unge Sörling, Viveca Wessel. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 39. ISBN 91-46-20095-9 
  14. ^ Stenberg, Leif (2002). ”Islam in Scandinavia”. i Shireen T. Hunter. Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape. Westport, Conn.: Praeger. sid. 122. ISBN 0-275-97608-4 
  15. ^ Stenberg, Leif (2002). ”Islam in Scandinavia”. i Shireen T. Hunter. Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape. Westport, Conn.: Praeger. sid. 123. ISBN 0-275-97608-4 
  16. ^ ”Motståndet mot slöjan ökar”. forskning.se. 9 oktober 2007. https://www.forskning.se/2007/10/09/motstandet-mot-slojan-okar/. Läst 15 november 2019. 
  17. ^ ”Bidragsgrundande statistik - Myndigheten för stöd till trossamfund”. www.myndighetensst.se. https://www.myndighetensst.se/bidrag/organisationsbidrag/bidragsgrundande-statistik.html. Läst 17 juli 2019. 
  18. ^ [a b c] Karlsson, Pia; Ingvar Svanberg. Moskéer i Sverige: en religionsetnologisk studie av intolerans och administrativ vanmakt. Tro & tanke 1995:7; Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala 8. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. sid. 14 
  19. ^ [a b c d e f g h i j k l] H. Kettani, "Muslim Population in Europe: 1950 – 2020," International Journal of Environmental Science and Development, Vol. 1, No. 2, June 2010 ISSN 2010-0264
  20. ^ [a b c d e] ”Europe’s Growing Muslim Population, Appendix A: Methodology”. Pew Research Center. 29 november 2017. http://www.pewforum.org/2017/11/29/appendix-a-methodology-europes-muslim-population/. ”Individuals who self-identify as Muslim are classified as such, regardless of their level of adherence to what might be considered orthodox belief and practice.” 
  21. ^ Religionfrihetslagen
  22. ^ Fores Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ ”Landguiden”. www.landguiden.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305165931/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Religion. Läst 31 januari 2016. 
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. 15 november 2006. Arkiverad från originalet den 13 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120113112554/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece.  Andel praktiserande muslimer
  25. ^ Staten och imamerna Arkiverad 2 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., Betänkande av Imamutbildningsutredningen, Stockholm 2009 (sid. 25). SOU 2009:52
  26. ^ Sander, Åke (2004), "Muslims in Sweden", by Muhammad Anwar, Jochen Blaschke and Åke Sander, State Policies Towards Muslim Minorities: Sweden, Great Britain and Germany Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Berlin : Parabolis
  27. ^ ”Europe’s Growing Muslim Population”. Pew Research Center. 29 november 2017. http://www.pewforum.org/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/. 
  28. ^ Borell, K. & Gerdner, A. 2013. Cooperaton or Isolation? Muslim Congregations in a Scandinavian Welfare State: A Nationally Representative Survey from Sweden. Review og Religious Research DOI 10.1007/s13644-013-0108-3
  29. ^ Staten och imamerna Arkiverad 2 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Betänkande av Imamutbildningsutredningen, Stockholm 2009 (sid. 26). SOU 2009:52
  30. ^ [a b] Larsson, Göran (2013). Shiamuslimer i Sverige en kortfattad översikt. Nämnden för statligt stöd till trossamfund. sid. 18, 46. ISBN 9789198061130. OCLC 951385852. https://www.worldcat.org/oclc/951385852. Läst 23 oktober 2019 
  31. ^ [a b c d] ”Lokalsamhällen pressas av antagonistiska hot (PDF)”. FHS.se. sid. 48, 50-51. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2019-10-21-lokalsamhallen-pressas-av-antagonistiska-hot.html. Läst 21 oktober 2019. 
  32. ^ [a b] ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället”. www.fhs.se. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2018-06-28-mellan-salafism-och-salafistisk-jihadism---paverkan-mot-och-utmaningar-for-det-svenska-samhallet.html. Läst 2 september 2019. 
  33. ^ Mellan salafism och salafistisk jihadism - Påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället. FHS. 2018. sid. 15, 57. ISBN 9789186137748. http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231645/FULLTEXT02.pdf. Läst 2 september 2019 
  34. ^ ”"Terrordebatten i Sverige blundar för verkligheten"”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2015-03-07/terrordebatten-i-sverige-blundar-for-verkligheten. Läst 3 september 2019. 
  35. ^ Nyström, Rebecca (12 april 2016). ”Polisen varnar: 100 IS-anhängare i Borås”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/100-is-anhangare-i-boras. Läst 22 september 2019. 
  36. ^ [a b] Sydsvenskan 13 september 2019, Imam utgör risk – utvisning dröjer
  37. ^ ”Lokalsamhällen pressas av antagonistiska hot (PDF)”. FHS.se. sid. 10. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2019-10-21-lokalsamhallen-pressas-av-antagonistiska-hot.html. Läst 21 oktober 2019. 
  38. ^ Stenberg, Leif. ”Islam in Scandinavia”. i Shireen T. Hunter. Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape. Westport, Conn.: Praeger. sid. 129. ISBN 0-275-97608-4 
  39. ^ ”"Islam i Sverige", Fokus 10 mars, 2006”. http://www.fokus.se/2006/03/islam-i-sverige/. Läst 2 september 2008. 
  40. ^ ”"Islam influerar Europas vardagliga liv", Sverige Radio – Ekot 14 juli 2005”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090224095245/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=657780. Läst 2 september 2008. 
  41. ^ ”"Djup splittring bland Malmös muslimer", Sydsvenskan 8, 9 februari 2006”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120113112554/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece. Läst 2 september 2008. 
  42. ^ Ankersen, Dag (8 november 2017). ”Saudiarabien finansierar var fjärde svensk moské”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/saudiarabien-finansierar-var-fjarde-svensk-moske. 
  43. ^ Ankersen, Dag (8 november 2017). ”Så bedriver länderna missionsarbete över Europa”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/sa-bedriver-landerna-missionsarbete-over-europa. 
  44. ^ Sydsvenskan 17 maj 2014
  45. ^ Sydsvenskan 5 april 2016
  46. ^ Nämnden för statligt stöd till trossamfund sid.81
  47. ^ Klartecken för böneutrop i Växjö - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 8 maj 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/klartecken-for-boneutrop-i-vaxjo/. Läst 8 maj 2018. 
  48. ^ ,, Yamile Lindgren, (17 november 2017). ”Hör premiären för böneutrop i Blekinge - Blekinge Läns Tidning”. Blekinge Läns Tidning. http://www.blt.se/karlskrona/hor-premiaren-for-boneutrop-i-karlskrona/. Läst 8 maj 2018. 
  49. ^ ”Moskén i Fittja först i landet med böneutrop”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/mosken-i-fittja-forst-i-landet-med-boneutrop. Läst 8 maj 2018. 
  50. ^ Nyheter, SVT (30 oktober 2017). ”Blekinge har fått sin första minaret”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/blekinge-har-fatt-sin-forsta-minaret. Läst 8 maj 2018. 
  51. ^ ”Karlskrona får böneutrop”. www.varldenidag.se. http://www.varldenidag.se/nyheter/karlskrona-far-boneutrop/repqkj!Ng1KEhNoXRfR5ihKrCZSw/. Läst 8 maj 2018. 
  52. ^ Nyheter, SVT (8 maj 2018). ”Polisen håller presskonferens om böneutropet i Växjö”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/polisen-haller-presskonferens-om-boneutropet-i-vaxjo. Läst 8 maj 2018. 
  53. ^ Ljudkablar dras för första böneutropet - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 24 april 2013. https://www.dn.se/sthlm/ljudkablar-dras-for-forsta-boneutropet/. Läst 8 maj 2018. 
  54. ^ Inga klagomål på böneutrop från Fittja moské - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 15 mars 2018. https://www.dn.se/sthlm/inga-klagomal-pa-boneutrop-fran-fittja-moske/. Läst 8 maj 2018. 
  55. ^ ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext : ideologisk kontinuitet eller förändring? (PDF)”. www.msb.se. Myndigheten för Samhällsberedskap och Malmö Universitet. sid. 28. https://www.msb.se/sv/publikationer/islamisk-aktivism-i-en-mangkulturell-kontext--ideologisk-kontinuitet-eller-forandring/. Läst 13 november 2019. 
  56. ^ Islamiska Förbundet i Sveriges Kongress (15 november 2012). ”Förbundsstadgar 2012-06-10 (sid 1)”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130514060024/http://www.islamiskaforbundet.se/sv/pdf/F%C3%B6rbundsstadgar_20120610.pdf. Läst 15 april 2017. 
  57. ^ PROFF[död länk]
  58. ^ ”Muslimska församlingar och föreningar i Malmö och Lund – en ögonblicksbild (pdf)”. Myndigheten SST / CENTRUM FÖR MELLANÖSTERNSTUDIER vid LUNDS UNIVERSITET. sid. 15-16. Arkiverad från originalet den 17 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190217030155/https://www.myndighetensst.se/download/18.3db44c2e1556f5611c3a4256/1466687300493/Malmo__rapporten_20160415.pdf. Läst 16 juli 2019. 
  59. ^ ”Erdogans kampanj sprider rädsla bland turksvenskar”. DN.SE. 1 april 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/erdogans-kampanj-sprider-radsla-bland-turksvenskar/. Läst 16 juli 2019. 
  60. ^ ”Gävles moské vill sprida extrem tolkning av islam”. Gefle Dagblad. http://www.gd.se/gastrikland/gavle/gavles-moske-vill-sprida-extrem-tolkning-av-islam. Läst 9 september 2015. 
  61. ^ ”Kontroversiell muslimsk predikant stoppas”. Sveriges Television. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6080821. Läst 9 september 2015. 
  62. ^ Sveriges Halalråd
  63. ^ Kitimbwa Sabuni, red (2013). Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report. sid. 2. http://www.sverigesmuslimskarad.org/images/public/nyheter/cerd_report.pdf. Läst 25 maj 2017  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  64. ^ Nyheter, SVT. ”SVT får skarp kritik för ”slöjförbud” i rutan”. svt.se. https://www.svt.se/kultur/svt-far-kritik-for-forbud-mot-huvudduk?cmpid=del:pd:ny:20170506:svt-far-kritik-for-forbud-mot-huvudduk:nyh. Läst 25 maj 2017. 
  65. ^ [a b c] Kitimbwa Sabuni, red (2013). Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report. sid. 6-7. http://www.sverigesmuslimskarad.org/images/public/nyheter/cerd_report.pdf. Läst 25 maj 2017  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  66. ^ Kitimbwa Sabuni, red (2013). Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report, punkt 15. http://www.sverigesmuslimskarad.org/images/public/nyheter/cerd_report.pdf. Läst 25 maj 2017  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  67. ^ Kitimbwa Sabuni, red (2013). Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report, punkt 33. http://www.sverigesmuslimskarad.org/images/public/nyheter/cerd_report.pdf. Läst 25 maj 2017  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  68. ^ Kitimbwa Sabuni, red (2013). Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report, punkt 34,35, 37-39. http://www.sverigesmuslimskarad.org/images/public/nyheter/cerd_report.pdf. Läst 25 maj 2017  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  69. ^ ”Hamid Zafar: Muslimer måste ta strid mot identitetspolitik och salafism”. Timbro. 3 oktober 2018. https://timbro.se/smedjan/hamid-zafar-muslimer-maste-ta-strid-mot-identitetspolitik-och-salafism/. Läst 27 juni 2019. 
  70. ^ SVT om Kista folkhögskolas imamutbildning
  71. ^ [Sveriges Radio om Kista folkhögskolas imamutbildning]
  72. ^ Fria Tidingen om Kista folkhögskolas imamutbildning
  73. ^ Folkbildningsradet Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2015. Folkbildningsrådet. 2015. sid. 118. http://www.folkbildningsradet.se//globalassets/ar-vp-bu/2016/fbr_styrdokument2016_ar_klar_webb.pdf?epieditmode=true. Läst 18 april 2017 
  74. ^ admin. ”Om oss”. Kista folkhögskola. https://kistafolkhogskola.se/om-oss/. Läst 2 september 2019. 
  75. ^ Nyheter, SVT. ”Kunskapsljuset och Söderporten – två skilda världar”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/soderporten. Läst 24 maj 2017. 
  76. ^ [a b] ”De får representera Sveriges muslimer i medier”. P1 Medierna - 1 Mars 2014. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5796656. Läst 26 februari 2017. 
  77. ^ Ramadan, en svensk tradition (2009) red. Berglund, Jenny & Simon Sorgenfrei. Lund: Arcus.
  78. ^ ”S lovar att samarbeta med Sveriges muslimska råd | Nyheter | Expressen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/s-lovar-att-samarbeta-med-sveriges-muslimska-rad/. Läst 13 september 2019. 
  79. ^ ”Tro och solidaritet måste lägga alla kort på bordet”. gp.se. http://www.gp.se/1.435289. Läst 25 juli 2019. 
  80. ^ Socialdemokraternas oheliga röstfiske, Islam och integration, SVT 2006
  81. ^ ”Partiet som värnar muslimer: "Övertygad om att vi kan ta oss in i fullmäktige"”. www.lokaltidningen.se. http://www.lokaltidningen.se/nyheter/2019-09-09/-Partiet-som-v%C3%A4rnar-muslimer-%C3%96vertygad-om-att-vi-kan-ta-oss-in-i-fullm%C3%A4ktige-5726907.html. Läst 13 september 2019. 
  82. ^ ”Swedish elections begin in Turkey’s Kulu district - Turkey News” (på en). Hürriyet Daily News. http://www.hurriyetdailynews.com/swedish-elections-begin-in-turkeys-kulu-district-135898. Läst 8 oktober 2019. 
  83. ^ http://www.islamguiden.com/skakahand.shtml#.VKNM_yvF-So
  84. ^ Aspeling, Fredrik och Djärv, Carina (2013): Hatbrott 2012: Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott och polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv. Rapport 2013:16. Brottsförebyggande rådet: Stockholm.
  85. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10687307.ab
  86. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150528200927/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/forskningsesartiklar/konfliktenimellanosternkanutnyttjasforattlegitimerajudehat.5.3b19111a146b5b338a69fc.html. Läst 28 maj 2015. 
  87. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Klasskamrater skulle "halalslakta" Jacob”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111024220015/http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259995/1057#. Läst 8 december 2011. 
  88. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Judehatet får dem att lämna Malmö”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111024223156/http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259997/1057/*/judehatet-far-dem--att-lamna-malmo#. Läst 8 december 2011. 

Vidare läsningRedigera