Karibisk spanska (español caribeño) är den spanska dialekt som talas i de spanskspråkiga områden som omger Karibiska havet. Karibisk spanska är den spanska som talas på de spanskspråkiga Antillerna, det vill säga på Kuba, i Dominikanska republiken samt Puerto Rico. Vidare talas denna dialekt i längs kusten (samt delvis även i inlandet) av Venezuela, den karibiska delen av Colombias kust, de centrala och östra delarna av Panama samt delstaterna Veracruz och Tabasco i Mexiko. I USA är mexikansk spanska den mest utbredda dialekten sett till landet som helhet, men karibisk spanska är den mest talade i städerna Miami och New York, som har sett en betydande invandring från Kuba respektive Puerto Rico.

Karta över områden med karibisk spanska.

Kännetecknande för den karibiska spanskan är åtskilliga influenser från spanskan i Andalusien och på Kanarieöarna, det numera utdöda karibiska indianspråket Taíno samt olika afrikanska språk som kom till regionen i samband med slavhandeln. Som den form av spanska som vanligen används inom danser och musikstilar som salsa, merengue, son och reggaeton har den karibiska spanskan blivit mer känd i alla delar av den spanskspråkiga världen.

FonologiRedigera

En viktig skillnad på spanskan i Karibien jämfört med dialekterna i Mexiko och i Anderna är att vokalerna vanligen behålls oförändrade medan konsonanter ofta försvagas eller helt faller bort. Några av de mest allmänna dragen i den karibiska spanskans uttal är:

  • /s/ som står i slutet av en stavelse faller ofta bort eller uttalas endast som ett svagt [h]. Detta uttal är det mest kännetecknande för den karibiska spanskan, då det avviker från dialekterna i Anderna samt från största delen av Mexiko. Det är dock ett gemensamt drag med spanskan i Andalusien, Kanarieöarna samt södra Sydamerika (Argentina, Chile och Uruguay).
  • j (/x/) är mjukare än i många andra spanska dialekter, till den grad att även detta ljud närmar sig [h].
  • /n/ uttalas /ŋ/ i slutet av vissa ord.
  • /l/ och /r/ blandas ofta samman i slutet av ord, speciellt på öarna i Karibiska havet. Infinitiv som till exempel comer y amar kan därmed låta som antingen comel y amal eller helt enkelt comé y amá.

MorfologiRedigera

  • Voseo-fenomenet som karakteriserar många spanska dialekter i Centralamerika samt i Argentina och Uruguay försvann ur den karibiska spanskan för över 100 år sedan både på öarna i Karibiska havet och i merparten av de kontinentala områden där denna dialekt talas. Ett undantag utgör Venezuelas nordöstra kust kring Maracaibo. Bortsett från detta mindre område används genomgående för svenskans du.
  • Eftersom pluraländelsen /s/ vanligen helt faller bort i uttal används även se som pluraländelse, dock enbart för ord som slutar på en betonad vokal, till exempel café, cafese.
  • I Colombia, Venezuela, Dominikanska Republiken samt på Kuba används en något annorlunda diminutiv-form än i övrig spanska för ord som slutar på t + vokal. Istället för det mer allmänna -ito, -ita används i sådana fall ändelsen -ico, -ica. Ord som galleta eller zapato blir i sina diminutivformer galletica och zapatico, medan till exempel perro eller casa förblir perrito och casita som i övriga delar av den spansktalande världen.