Västergarns socken

socken på Gotland

Västergarns socken ingick i Gotlands södra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Västergarns distrikt.

Västergarns socken
Socken
Västergarn kyrka.JPG
LandSverige
LandskapGotland
HäradGotlands södra härad
KommunRegion Gotland
Bildadmedeltiden
Area12 kvadratkilometer
Upphov tillVästergarns landskommun
Västergarns församling
MotsvararVästergarns distrikt
TingslagGotlands domsagas tingslag (–)
Gotlands södra tingslag (–)
Karta
Västergarns sockens läge i Gotlands län.
Red pog.svg
Västergarns sockens läge
i Gotlands län.
Koordinater57°26′26″N 18°09′03″Ö / 57.44055556°N 18.15083333°Ö / 57.44055556; 18.15083333
Koder, länkar
Sockenkod0979
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Geonames8127791 (tryck Map marker.svg för karta)
Hembygds-
portalen
Västergarns distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 12,20 kvadratkilometer, varav 11,96 land.[1] År 2010 fanns här 169 invånare[2]. Kyrkbyn Västergarn med sockenkyrkan Västergarns kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Västergarns socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Banda ting som i sin tur ingick i Hejde setting i Medeltredingen. Västergarn var en framgångsrik handelsort med sjöfart på bl. a. England så sent som ca 1300. Den bekämpades emellertid militärt och överflyglades också av Visby.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Västergarns församling och för de borgerliga frågorna bildades Västergarns landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Klintehamns landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[4] Församlingen uppgick 2012 i Sanda, Västergarn och Mästerby församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Västergarn, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[6][7]

GeografiRedigera

Västergarns socken ligger på Gotlands västkust, söder om Visby. Socknen består av begränsad odlingsmark och skogsmark.[8][9][1]

I socknen finns sjön och naturreservatet Paviken, som också arkeologiskt är en intressant plats med rester från en tidigare handelsplts. Vidare finns här naturreservaten Kronholmen och Västergarns utholme.

GårdsnamnRedigera

Ammor, Annexen, Hamngården, Lauritse, Mafrids Lilla, Mafrids Stora, Snauvalds o Bilbos, Stelor o Kramplösatomt, Öninge o Lymans, Callanders tomt, Övide.

FornlämningarRedigera

En sliprännesten[10] finns vid östra stranden av Paviken. Från järnåldern finns gravfält och två fornborgar, en benämns Västergarnsvallen.[8][9][11][12]

NamnetRedigera

Namnet (1304 Garnä) innehåller garn, 'tarm' som används om smala uddar, vikar eller öar. Här avses den smala passagen till den gamla hamnen i Paviken. Väster har sedan tidigt tillagts.[13][9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Västergarn socken
  2. ^ Befolkning i Gotlands socknar
  3. ^ Bra Böckers lexikon, 1981.
  4. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020. 
  6. ^ Adm historik för Västergarn socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Om Gotlands båtsmanskompani
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  9. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  10. ^ Förteckning över slipskåror
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Västergarns socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Västergarns socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera