Världens sju underverk

antik förteckning över byggnadsverk som representerade människans då största bedrifter

Världens sju underverk, även kallade antikens sju underverk, är en hävdvunnen förteckning från antiken över byggnadsverk som ansågs representera människans då största bedrifter.

De sju underverken: Cheopspyramiden, Babylons hängande trädgårdar, Artemistemplet i Efesos, Zeusstatyn i Olympia, Mausoleet i Halikarnassos, Kolossen på Rhodos och Fyrtornet på Faros.

I modern tid har olika personer och organisationer ett flertal gånger gjorts listor på vad som kan uppfattas som moderna sju underverk, som en form av uppdatering av konceptet. Vissa sådana listor beskrivs längre ner i denna artikel och i egna artiklar, i den mån de bedöms vara tillräckligt offentligt uppmärksammade.

Ursprung och listningar redigera

Upphovsman för listan brukar anges vara Antipatros från Sidon, som namngav de sju verken i en dikt (epigram) omkring 140 f.Kr. Idén går emellertid tillbaka längre i tiden, och sannolikt har det funnits tidiga förteckningar som av en eller annan orsak gått förlorade. I Antipatros lista ingår: 1. Babylons murar, 2. Zeus bildstod i Olympia, 3. Semiramis hängande trädgårdar i Babylon, 4. Kolossen på Rhodos, 5. Cheopspyramiden, 6. Mausoleet i Halikarnassos, 7. Artemis tempel i Efesos.

Den tidigaste kända referensen är från 400-talet f.Kr. och återfinns i Herodotos Historia. Under andra hälften av 200-talet f.Kr. skrev Kallimachos från Kyrene en samling om världens underverk. Denna bok förstördes dock när biblioteket i Alexandria brann ner. När och var den första ursprungliga listan uppställdes eller vilka byggnadsverk som förteckningen innehöll är alltså inte känt. En teori, grundad på det stora antalet babyloniska byggnadsverk på listan, är att den ursprungligen sammanställdes i en hellenistisk stad i det seleukidiska riket i Främre Orienten.

Flera alternativa listor har uppställts sedan Antipatros tider. Kolossen på Rhodos som förstördes under 200-talet f. Kr. hade i en lista av Martialis ersatts av Apollos altare på Delos. Kolossen på Rhodos hade dock hunnit få ryktbarhet, varför den ofta återfinns på listor även från tiden efter dess förstörelse. En lista som blev mycket spridd inom romarriket uteslöt Babylons murar och hade i stället med fyrtornet på Faros. Listorna varierar dock, i stället för fyrtornet på Faros återfinns på många listor i stället Apollos altare på Delos, Asklepiostemplet i Epidauros, labyrinten på Kreta, Athenas bronsstod på Akropolis, Kyros II:s palats eller ibland Jerusalems tempel.[1]

Bland annat gjorde Plinius d.ä. en jämförelse mellan de olika romerska ingenjörskonsterna såsom avloppsnät och akvedukter med de grekiska byggnadsverken. Den förteckning som vi idag kallar världens sju underverk hade i stort fått sitt numera hävdvunna innehåll under medeltiden. En av de äldsta referenserna till denna förteckning är gravyrer från 1500-talet av den holländske konstnären Maerten van Heemskerck.

Listan över antikens sju underverk redigera

Listan som följer här är egentligen medeltida. Fyren på Faros fanns inte med i Antipatros lista (som hade Babylons murar istället), trots att den i ålder hör till samma epok som många av de övriga byggnadsverken, utan lades till på 500-talet e.Kr. av Gregorius av Tours och Filon från Bysans.

Underverk Plats (land i modern tid) Uppfört Förstört
Cheopspyramiden   Giza, Egypten 2550 f.Kr. Finns kvar idag
Babylons hängande trädgårdar   Irak 500-talet f.Kr. Har kanske aldrig funnits
Zeusstatyn i Olympia   Olympia, Grekland 430 f.Kr. 426 e.Kr. av en brand
Artemistemplet i Efesos   Efesos, Turkiet 560 f.Kr. 263 e.Kr. av en brand
Mausoleet i Halikarnassos   Halikarnassos, Turkiet 360 f.Kr. Revs 1493-1522
Kolossen på Rhodos   Rhodos, Grekland 304-292 f.Kr. 225 f.Kr. av ett jordskalv
Fyrtornet på Faros   Alexandria, Egypten 200-talet f.Kr. Av ett jordskalv på 1300-talet

Av de sju underverken stod två i vad som idag är Grekland, två i Egypten, två i Turkiet och ett i Irak. Det enda av underverken som överlevt till våra dagar är Cheopspyramiden, vilket också är det som byggdes först. Det underverk som klarade sig kortast tid var kolossen på Rhodos, som bara stod upprätt i 56 år innan en jordbävning förstörde den. Av de sju på listan ovan är Babylons hängande trädgårdar (även kallade "Drottning Semiramis trädgårdar") det minst kända verket - mycket lite är känt om hur byggnadsverket såg ut eller ens om det faktiskt existerat.

Illustrationer redigera

Alternativa sju underverk i modern tid redigera

Många gånger har man försökt enas om en lista om sju underverk i modern tid eller på annat sätt en uppdaterad lista, eftersom så många av de klassiska underverken inte längre finns kvar. Det enda återstående klassiska underverket är Cheopspyramiden.

Lille jättens lista på nya tidens sju underverk redigera

Det svenska uppslagsverket Lille jätten som utkom på 1940-talet, presenterade en lista på sju moderna underverk så som de sågs på den tiden: Radion, Panamakanalen, luftskeppet, flygmaskinen, radiumet, kinematografen och jättefartygen.[2]

Lista från American Society of Civil Engineers redigera

American Society of Civil Engineers (Amerikanska förbundet för väg- och vattenbyggnadsingenjörer) har sammanställt en egen lista över underverk i den moderna världen:[3] Listan presenterades 1994.

Underverk Byggstart Färdigställt Plats
Kanaltunneln 1 december 1987 6 maj 1994     Doverkanalen mellan England och Frankrike
CN Tower 6 februari 1973 26 juni 1976   Toronto, Ontario, Kanada
Empire State Building 22 januari 1930 1 maj 1931   New York, New York, USA
Golden Gate-bron 5 januari 1933 27 maj 1937   Golden Gate, norr om San Francisco, Kalifornien, USA
Itaipu-dammen Januari 1970 5 maj 1984     Floden Paraná, mellan Brasilien och Paraguay
Deltaprojektet 1953 10 maj 1997   Nederländerna
Panamakanalen 1 januari 1880 7 januari 1914   Panamanäset, Panama

USA Today:s "New Seven Wonders" redigera

I november 2006 presenterade den amerikanska nationella dagstidningen USA Today och det amerikanska TV-programmet Good Morning America en lista med "New Seven Wonders" ("nya sju underverk") som hade valts ut av sex personer.[4] Good Morning America presenterade ett under per dag under en veckas tid. Ett åttonde underverk lades till den 24 november 2006 efter synpunkter från tittare.[5]

Nummer Under Plats
1 Potalapalatset Lhasa, Tibet, Kina
2 Gamla staden i Jerusalem Jerusalem, Israel[n 1]
3 Polarisen Jordens polarområden
4 Papahānaumokuākea marina nationalmonument Hawaii, USA
5 Internet Jorden
6 Mayakulturens ruiner Yucatán, Mexiko
7 Great Migration i Serengeti och Masai Mara Tanzania och Kenya
8 Grand Canyon (åttonde underverk valt av tittare) Arizona, USA

Världens sju nya underverk redigera

Världens sju nya underverk är en modern, alternativ förteckning till antikens sju underverk som på privat initiativ har röstats fram av 100 miljoner människor i en global omröstning och som tillkännagavs 7 juli 2007 i Lissabon. Till skillnad från de två ovanstående, presenterar den inte moderna underverk utan en i förhållande till den klassiska listan geografiskt mer spridd förteckning. Enligt denna lista är de "nya" underverken:

Underverk Plats
Chichén Itzá   Yucatán, Mexiko
Colosseum   Rom, Italien
Cristo Redentor   Rio de Janeiro, Brasilien
Kinesiska muren   Kina
Machu Picchu   Cuzco, Peru
Petra   Jordanien
Taj Mahal   Agra, Indien

Världens åttonde underverk redigera

Termen världens åttonde underverk används ibland om något som därmed anses vara så fantastiskt att det platsar bland underverken. Det har aldrig framkommit någon konsensus kring vad som skulle vara det åttonde underverket.

Se även redigera

Noteringar redigera

  1. ^ Both the USA Today article and the Good Morning America broadcast described this wonder as "Jerusalem's Old City, Israel." The Old City is located in East Jerusalem, which is claimed by both the State of Israel and the State of Palestine. The UN and most countries do not recognize Israel's claim to East Jerusalem, taking the position that the final status of Jerusalem is pending future negotiations between Israel and the Palestinian Authority. See Positions on Jerusalem for more information.

Referenser redigera

  1. ^ Varia - illustrerad månadsskrift 1898, s. 481-483.
  2. ^ Lille Jätten 1944, s. 194.
  3. ^ American Society of Civil Engineers Seven Wonders Arkiverad 2 april 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”New Seven Wonders panel”. USA Today. 27 oktober 2006. http://www.usatoday.com/travel/news/2006-10-26-seven-wonders-experts_x.htm. Läst 31 juli 2010. 
  5. ^ Clark, Jayne (22 december 2006). ”The world's 8th wonder: Readers pick the Grand Canyon”. USA Today. http://www.usatoday.com/travel/news/2006-11-23-7-wonders-grand-canyon_x.htm. Läst 3 maj 2013. 

Vidare läsning redigera

  • Pontus Hellström & Suzanne Unge Sörling (red.): Antikens sju underverk (Carlssons bokförlag 1993)

Externa länkar redigera